Fondsparande för nybörjare

Här hittar du information anpassad för dig som är nybörjare inom fondsparande. Vi förklarar begreppet fonder och svarar på vanliga frågor kring fondsparande.

Fondsparande för nybörjare

Vad är fonder?

Du kan se en fond som en slags portfölj där en mängd värdepapper förvaras. Värdepapper kan vara till exempel aktier och obligationer. Varje fond har en eller flera förvaltare som löpande köper och säljer värdepapper till fonden. Förvaltaren utgår från en placeringsinriktning, som beskriver det som ska finnas i fonden. En sådan inriktning kan vara: Fonden ska investera i svenska och nordiska småbolag.

När du i dagligt tal “köper fonder”, så menas egentligen att du köper andelar i en fond. Innehållet i fonden ägs gemensamt av alla privatpersoner, företag och institutioner som har investerat i fonden. Värdet på en fondandel bestäms varje dag utifrån aktuellt värde på fondens alla värdepapper.

Kan man bli rik på fonder?

Ja, du kan bli rik på fonder, men fondsparande bör ses som ett sparande som kan ge bra avkastning på några års sikt. Marknaden går upp och ned beroende på den ekonomiska utvecklingen i världen. Detta betyder att alla fonder går både upp och ned i perioder. Historiskt har ett långsiktigt fondsparande i aktiefonder varit en god investering.

Vad finns det för olika typer av fonder?

Det finns två huvudtyper av fonder, aktiefonder och räntefonder. Utöver detta finns blandfonder och indexfonder. Nedan följer en förklaring av de olika typerna av fonder.

Vad är en aktiefond?

I en aktiefond är den huvudsakliga tillgången aktier, det vill säga andelar i börsnoterade företag. För att räknas som aktiefond ska andelen aktier vara minst 85 procent. Aktiefonder investerar oftast i många olika företag, för att sprida riskerna. I en aktivt förvaltad fond analyseras innehavet löpande och aktier i olika företag köps och säljs av förvaltaren beroende på dennes bedömning av aktiens potential. Avkastningen beror på aktiernas värdeutveckling och företagens aktieutdelning. Aktiefonder har generellt potential att ge en god avkastning på lång sikt, men har samtidigt högre risk än räntefonder. En aktiefond passar därför dig som är långsiktig i ditt sparande och vill spara på minst 5 års sikt.

Vad är en räntefond?

En räntefond investerar i räntebärande värdepapper, till exempel obligationer och statsskuldväxlar. För att förenkla kan vi säga att en räntefond lånar ut pengar till företag, stater, banker med flera. I gengäld får fonden intäkter i form av ränta på de utlånade pengarna. Avkastningen beror på aktuell ränta på marknaden och om fonden lånar ut pengar till mer eller mindre kreditvärdiga motparter. Räntefonder har generellt lägre risk jämfört med aktiefonder. Räntefonderna passar dig som sparar på kortare sikt (1-5 år) eller av andra skäl vill ha en lägre risk i ditt sparande.

Vad är en blandfond?

En blandfond är som namnet antyder en blandning eller snarare mellanting mellan aktiefond och räntefond. Blandfonden investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Andelen aktier kan skilja sig mellan olika blandfonder och också över tid i samma fond. I blandfondens beskrivning kan det till exempel stå att minst 15 procent av kapitalet ska investeras i aktier och minst 15 procent i räntebärande värdepapper. Fondens förvaltare har därmed en frihet att anpassa investeringarna utifrån aktuellt läge på marknaden. Blandfonder har en högre risk än räntefonder, men en lägre risk än aktiefonder. Ett exempel på blandfond är Lannebo Mixfond Offensiv – Balansfond, som investerar mellan 50 och 100 procent i aktier.

Vad är en indexfond?

En indexfond investerar i aktier utifrån ett bestämt aktieindex. Ett index är ett värde som berättar hur aktiekurserna på en viss del av marknaden utvecklas. Ett exempel är indexet OMXSPI, som talar om hur kurserna på Stockholmsbörsen som helhet utvecklas. Ett annat är OMX30 (OMX Stockholm 30) som speglar utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

Indexfonder är passivt förvaltade och köper alltså aktier utifrån ett bestämt mönster för att så väl som möjligt återspegla ett visst index. En indexfond har generellt sett lägre avgift än en aktivt förvaltad fond då de inte gör någon analys och sällan bedriver något aktivt ägararbete.

Vad är en aktivt förvaltad fond?

En aktivt förvaltad fond har i regel tre komponenter: Aktiv förvaltning, Aktivt ägande och Aktivt hållbarhetsarbete. En aktivt förvaltad fond har ett förvaltarteam som analyserar och väljer vilka aktier fonden ska investera i. Detta betyder att förvaltarnas skicklighet och engagemang är mycket viktigt för fondens utveckling.

Förvaltaren bedriver också ett aktivt ägararbete i bolagen som fonden investerar i. Det kan till exempel handla om att förvaltaren arbetar i bolagets valberedningen med att utse bolagsstyrelse. En aktivt förvaltad fond har även löpande möten med portföljbolagen inom exempelvis hållbarhet för att hjälpa bolagen att utvecklas. Aktivt förvaltade fonder har generellt högre avgifter än passivt förvaltade fonder.

Vad är en passivt förvaltad fond?

I en passivt förvaltad fond investeras pengarna utifrån väldefinierade regler, till exempel ett aktieindex. Förvaltaren tar inga aktiva beslut, utan köp och sälj av värdepapper utförs av en dator. Fördelen med passivt förvaltade fonder är främst de låga avgifterna.

Hur många fonder ska man spara i?

Det finns egentligen inget rätt eller fel här, men många rekommenderar att dela upp sitt sparande i några olika fonder. Den gamla devisen att inte lägga alla ägg i samma korg kan sägas gälla även här i viss utsträckning även om en fond redan i sig själv har god riskspridning. Men ju fler fonder du sparar i, desto större spridning får du av riskerna. Många nybörjare väljer att börja med 3-4 olika fonder, gärna med spridning både geografiskt och inom olika branscher. Att ha för många olika fonder riskeraratt göra ditt sparande svårt att överblicka.

Vilka fördelar finns det med fonder jämfört med aktier?

  • Det är enkelt att ha ett automatiskt månadssparande i fonder. 
  • Det är i regel gratis att köpa och sälja fonder.
  • Utdelningar från aktier i fonden återinvesteras automatiskt.
  • Förvaltaren för din talan på bolagsstämmor och i valberedningar.
  • Lägre risk. Det är generellt sett lägre risk att spara i fonder än i enskilda aktier.
  • Du sparar tid. Förvaltaren sköter investeringarna och du behöver inte läsa på om enskilda bolag.

Vilka fonder ska jag välja som nybörjare?

Börja med att fundera på hur länge du ska spara. Hur länge kan du låta pengarna vara investerade utan att ta ut dem? Vill du spara 3 till 5 år eller kanske ännu längre? Då kan aktiefonder vara ett bra alternativ. Ju längre sparhorisont du har, desto mer aktiefonder brukar det vara lämpligt att ha.

Valet av fonder styrs också av den nivå av risk som du är beredd att ta. Generellt ger högre risk en större möjlighet till hög avkastning, men samtidigt kan värdet både stiga och sjunka mer. Det är inte heller säkert att du får tillbaka hela ditt investerade kapital. För långsiktigt sparande rekommenderas aktiefonder och för mer kortsiktigt räntefonder. Om du som nybörjare inom fondsparande känner dig osäker vad du ska välja kan du läsa fler tips om val av fonder här.

Vad kostar det att spara i fonder?

Det finns i de flesta fall två typer av kostnader som är kopplade till fondsparande:

  • Förvaltningsavgift är en avgift som fondbolaget och fondplattformen tar ut för att hantera och förvalta fonden. Vanligast är att den är 0-2 procent av dina fonders värde och debiteras dagligen. Denna dras automatiskt från värdet på fonderna vilket innebär att när du ser dagens utveckling för dina fonder är det alltid efter att avgiften dragits. Har du 10 000 kr investerade i fonder och förvaltningsavgiften är 1 procent, så blir alltså avgiften 100 kr per år.
  • Skatt på fonder betalas baserat på dina fonders värde alternativt vinst vid försäljning. Sparar du fonder i ett investeringssparkonto (ISK), vilket är vanligast idag, så beräknas skatten utifrån en årligt fastställd procentsats, fondernas värde och dina insättningar under året. Sparar du fonder i ett fondkonto, så beräknas skatten utifrån vinsten vid försäljning.

Vissa fonder har avgifter för köp och sälj, men det är ovanligt. Det finns även fonder som har en prestationsbaserad avgift som tas ut om fondens avkastning överstiger ett förutbestämt mål.

Behöver jag räkna ut skatten på fonder själv?

Nej, normalt sett inte. Beloppen brukar vara förifyllda i deklarationen eftersom nästan alla banker lämnar kontrolluppgifter till Skatteverket. Vi rekommenderar dock att du dubbelkollar siffrorna så de stämmer.

Hur köper jag fonder?

Att börja köpa fonder är enkelt. Den mest populära sparformen för aktiefonder är investeringssparkonto (ISK). Fondkonto och kapitalförsäkring är andra alternativ. Som nybörjare köper du fonder genom att följa dessa tre steg.

  1. Öppna ett ISK (investeringssparkonto).
  2. För över pengar till ditt konto.
  3. Välj en fond och köp.

Du kan läsa mer om att komma igång och börja spara i fonder här.