Avkastning på räntefonder
Att investera i räntebärande papper är ett sätt att diversifiera sin portfölj och sprida risken. Men vad är skillnaden mellan korta och långa räntefonder, och hur påverkar det avkastningen? I den här guiden får du veta hur du ska tänka när du ska placera i räntefonder.
Vad är räntefonder?
En räntefond är en fond som placerar i räntebärande papper, såsom obligationer och statsskuldväxlar. Jämfört med till exempel aktiefonder har räntefonder lägre risk, vilket kan passa bra vid tillfällen då du inte vill riskera att förlora en stor del av ditt kapital. Det finns olika räntefonder baserat på den typ av räntebärande papper förvaltaren investerar i, de vanligaste kategorierna är långa räntefonder, korta räntefonder och företagsobligationsfonder.
Vad är skillnaden mellan långa och korta räntefonder?
Längden på räntefonderna syftar på innehavens löptid, långa räntefonder har värdepapper med längre löptid än korta räntefonder. Löptiden bestämmer när värdepappren ska betalas tillbaka till utgivaren. Korta räntefonder innehåller värdepapper som ska återbetalas inom ett år, långa räntefonder har obligationer vars återbetalningstid är mer än ett år bort. Löptiden har också en direkt koppling till den risk du tar – korta räntefonder innebär en lägre risk medan långa medför en högre.
Hur fungerar avkastningen för långa respektive korta räntefonder?
Den avkastning du får när du investerar i en räntefond beror på den ränta som låntagaren betalar i förhållande till ränteutvecklingen. För en kort räntefond har Riksbankens reporänta stor betydelse, medan långa räntefonder påverkas mer av marknadsräntans utveckling.
När ska man välja en kort räntefond?
En kort räntefond är ett utmärkt alternativ om du har en kort sparhorisont och planerar att använda kapitalet inom något år och inte vill riskera att värdet minskar kraftigt till följd av inflation eller fallande kurser. En kort räntefond är som en parkeringsplats för kapital, även om du inte får särskilt hög avkastning får du ofta mer än på ett sparkonto med låg ränta. Det går dessutom att använda en kort räntefond som en del av en större portfölj.
Något som är bra att tänka på är att avkastningen på en kort räntefond ofta är så pass låg att det generellt är bättre att ha pengarna på ett traditionellt aktiefondkonto än ett investeringssparkonto. Det beror på att ISK schablonbeskattas.
När ska man välja en lång räntefond?
Eftersom avkastningen påverkas av marknadsräntan avgör ränteläget när det är lönsamt att investera i långa räntefonder. Det är när räntenivån är hög men sedan går ned som du kan få störst avkastning på din investering. Om så inte är fallet och marknadsräntan istället stiger förlorar du pengar. Dock finns det många typer av långa räntefonder med stora skillnader i risk och förväntad avkastning. Innan du bestämmer dig för att investera i en räntefond behöver du därför läsa på så att du är medveten om vilken risk du tar.
När ska man välja en räntefond som investerar i företagsobligationer?
Samtliga Lannebos räntefonder investerar i företagsobligationer. Det innebär att de lånar ut pengar till företag, oftast med rörlig ränta. Det innebär att fondernas avkastning inte påverkas i stor utsträckning av förändringar i marknadsräntorna. Fondernas avkastning kommer istället från den kreditrisk de tar, det vill säga risken att företaget som lånat pengarna inte ska kunna betala tillbaka. Lannebo Räntfond Kort har lägst risk och Lannebo High Yield har högst risk.