ISK eller aktiekonto?

När du investerar i aktier eller fonder behöver du ett konto där dina innehav förvaras. För de allra flesta står valet mellan ett investeringssparkonto (ISK) och ett aktiekonto. Men vad är skillnaden mellan dessa två och vilken kontoform passar dig bäst? Det hjälper vi dig att avgöra här.

ISK eller aktiekonto?

Vad är skillnaden mellan ISK och aktiekonto?

Den främsta skillnaden mellan ISK och aktie- eller fondkonto är hur du deklarerar och beskattar dina affärer. Om du har ett aktiekonto är du skyldig att betala vinstskatt på 30 procent när du säljer med vinst eller får utdelning. Har du gjort förlustaffärer under året kan dessa kvittas mot vinsterna, så du betalar endast skatt för den faktiska vinsten du gjort. När du deklarerar måste samtliga vinstaffärer redovisas enskilt i en bilaga som heter K4. Utöver vinstskatten behöver du dessutom betala en årlig schablonskatt för de fonder du äger på kontot, den uppgår totalt till 0,12% av fondandelarnas värde i början på året.

Om du har ett ISK betalar du istället en schablonskatt på hela ditt kapital utifrån statslåneräntan föregående år. Med andra ord baseras inte skatten på den vinst du gör, utan hur mycket pengar du har på kontot och dina insättningar och uttag. När du sedan deklarerar behöver du inte redovisa alla enskilda affärer, utan banken/fondbolaget skickar in alla uppgifter åt dig. För de allra flesta är det både smidigare och mer fördelaktigt att välja ISK ur såväl beskattnings- som deklarationssynpunkt. Något som dock är bra att känna till är att om du bor och betalar skatt utomlands är ISK inget alternativ för dig, men du kan däremot ha ett aktiekonto.

Under 2022 meddelade den tillträdande regeringen att man planerar att införa ett grundavdrag på 300 000 kronor för ISK. Det innebär (om eller när det införs) att ISK nästan alltid kommer att vara skattemässigt fördelaktigt upp till 300 000 kr.

Exempel på beskattning av ISK och aktiekonto

Maria hade ett startkapital på 100 000 kronor och under 2021 har hon fått en avkastning på 8 procent, det vill säga 8 000 kronor. Hennes sparkapital har därmed vuxit till 108 000 kronor. Statslåneräntan, plus en procentenhet, 30 november 2020 var 1,25 procent. Nedan presenterar vi ett räkneexempel på hur mycket Maria behöver betala i skatt beroende på om hon har ett ISK eller aktiekonto.

OBS: Detta exempel tar inte hänsyn till grundavdraget som kan komma att införas 2023. Med grundavdraget blir de första 300 000 kronorna skattefria men för sparande som överstiger det beloppet beräknas skatten på samma sätt som tidigare, och som i detta exempel.

ISK

108 000 (0,0125 x 0,3) = 405 kr

Aktiekonto

8000 x 0,3 = 2 400 kr

I ovanstående exempel var det mer fördelaktigt för Maria att ha ett ISK istället för ett aktiekonto. Nu ska vi se hur mycket skatt Maria behöver betala om hon inte får särskilt hög avkastning under året, endast 1 procent.

ISK

101 000 (0,0125 x 0,3) = 379 kr

Aktiekonto

1000 x 0,3 = 300 kr

Det här exemplet visar att vid låg, eller negativ, avkastning är det mer fördelaktigt att ha ett aktiekonto ur skattesynpunkt. Om du vill investera i fonder med låg risk, såsom korta räntefonder, behöver du oftast inte betala lika mycket skatt om du placerar innehaven på ett aktiekonto.

Vilka är likheterna mellan ISK och aktiekonto?

Även om kontoformerna har väsentliga skillnader har de också många likheter.

  • Äganderätt
    Oavsett om du har ett aktiekonto eller ISK står du som ägare på de aktier du investerar i, vilket ger dig rätt att rösta på bolagsstämmor.
  • Arvsrätt
    Vid dödsfall kommer kontot att tillfalla dödsboet per automatik.
  • Överföringsregler
    Du kan överföra värdepapper mellan aktiekonton utan att behöva betala skatt, och detta gäller även ISK. Om du däremot vill överföra värdepapper från ett aktiekonto till ett ISK behöver du betala 30 procent i kapitalvinstskatt.

För- och nackdelar med ISK

Fördelar:

  • Vid högre avkastning är det lägre skatt på att ha investeringar på ett ISK.
  • Det blir enkelt att deklarera – banken gör det åt dig och det enda du behöver göra är att kontrollera uppgifterna.
  • Du står som ägare på de aktier du investerar i, vilket ger dig rösträtt vid bolagsstämmor.

Nackdelar:

  • ISK är inte ett alternativ för dig som bor och betalar skatt i ett annat land än Sverige.
  • Om dina investeringar ger låg, eller negativ, avkastning kan det vara mer fördelaktigt att välja aktiekonto.

För- och nackdelar med aktiekonto

Fördelar:

  • Du kan ha ett aktiekonto oavsett var du bor och betalar skatt.
  • Passar investeringar i fonder med låg risk, såsom korta räntefonder, eftersom schablonskatten annars riskerar att äta upp vinsten.
  • Du får möjlighet att rösta vid bolagsstämmor eftersom du står som ägare av aktien.

Nackdelar:

  • Ej fördelaktigt vid högre avkastning, då vinstskatten äter upp en stor del av vinsten.
  • Du behöver lägga mer tid och energi på att deklarera när du säljer aktier.

Vanliga frågor om ISK och aktiekonto

Vad innebär grundavdraget för ISK?

Under 2022 meddelade den tillträdande regeringen att man planerar att införa ett grundavdrag på 300 000 kronor för ISK. Det innebär (om eller när det införs) att du bara betalar schablonskatt på de delar av ditt ISK som överstiger 300 000 kronor. Om du till exempel har 500 000 kronor på ISK beräknas din skatt alltså bara på 200 000 kronor (500 000 – grundavdrag 300 000 = 200 000).

Vad händer med ens handelskonto vid dödsfall?

Oavsett om du har ett aktiekonto eller ISK kommer kontot att tillfalla dödsboet om du skulle avlida.

Kan jag ha ISK även om jag bor utomlands?

Nej, om du bor och betalar skatt utomlands kan du inte ha ett ISK.

När är det bäst att ha ett aktiekonto?

Om du ska investera i lågriskfonder kan det vara skattemässigt bättre att placera via ett aktiekonto.