Hur viktigt är det egentligen att integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsbesluten?

Det har skett stora förändringar i hur företag och investerare ser på hållbarhet under de senaste decennierna. Från att hållbarhetsfrågor tidigare betraktats som besvärliga och perifera har de nu blivit en naturlig och central del av verksamheten för de flesta nordiska börsbolagen. Många har insett att ett framgångsrikt arbete med hållbarhet kan ge betydande affärsmöjligheter. För oss är det en självklarhet att bolagen måste prioritera en långsiktigt hållbar utveckling för att ha en plats på marknaden i framtiden.

Detta perspektiv är också av yttersta vikt ur ett riskhanteringsperspektiv. Genom att analysera och förstå de väsentliga riskerna som ett bolag står inför kan vi fokusera på de mest relevanta aspekterna när vi följer bolaget. Bolag som inte integrerar och prioriterar hållbarhet i sin verksamhet är helt enkelt inte attraktiva för oss att investera i.

Kan du ge specifika exempel på vad ni beaktar när ni integrerar hållbarhet i investeringsprocessen?

Vi förvaltare genomför en noggrann hållbarhetsanalys av varje bolag som vi överväger att investera i. Denna analys resulterar i en kvantifierbar hållbarhetsbedömning, uttryckt som ett hålbarhetsbetyg. Några exempel på områden vi granskar i vår analys inkluderar bolagets konkreta mål inom områden som koldioxidutsläpp, arbetsplatsolyckor och jämställdhet. Vi bedömer även bolagets strategier och åtgärder för att uppnå dessa mål.

Vilka verktyg eller resurser använder ni för att samla in och analysera hållbarhetsdata?

Arbetet görs av oss förvaltare och vårt hållbarhetsteam. Data inhämtas från olika dataleverantörer men helst hämtar vi informationen direkt från bolagen. Dock är det inte säkert att allt vi behöver finns tillgängligt även om kvalité och kvantitet gradvis har blivit bättre. Vi använder oss även av analyser som utförs av våra analysmotparter hos de ledande investmentbankerna.

Från och med nästa år kommer insamlingen av siffror att förenklas betydligt när nya regler för hållbarhetsrapportering införs för bolagen. Dessa regler kommer att öka jämförbarheten mellan olika bolag och underlätta vårt analysarbete.

Har du några exempel på hur hållbarhetsintegrering har bidragit till att identifiera möjligheter eller risker som annars kanske hade missats?

Vi har beslutat att sälja vissa innehav efter att vi genomfört hållbarhetsmöten med de berörda bolagen. Vi har upptäckt att det helt enkelt har funnits stor diskrepans mellan vad som skrivs i hållbarhetsredovisningen och hur hållbarhetsarbetet bedrivs i praktiken.

Vår långvariga praxis att exkludera vissa sektorer från våra investeringar har också bidragit till att vi undviker potentiella hållbarhetsrisker. Till exempel har vi valt att exkludera bolag inom spelbranschen, vilka i de flesta fall har utvecklats svagt.

Hur mäter ni den långsiktiga påverkan av hållbarhetsintegrering i era portföljer?

Hållbarhetsanalysen som vi genomför på våra investeringar resulterar i ett samlat kvantitativt resultat. Det gör det relativt enkelt att övervaka bolagens utveckling över tid. Våra specifika mål för investeringarna är tydliga och enkla att utvärdera. Det inkluderar exempelvis mål att bolagen ska anta vetenskapligt baserade utsläppsminskningsmål (SBT) i linje med Parisavtalet och att främja jämställdhet i styrelser.

Vilka utmaningar har ni stött på, och hur har ni överkommit dem?

Den främsta utmaningen är om hållbarhetsredovisningen är bristfällig och det saknas konkreta och uppföljningsbara mål. Det har dock blivit bättre över tid. Vi har även en fördel i att vi främst investerar i nordiska bolag. Dessa ligger över lag långt framme inom transparens och hållbarhetsambitioner i en internationell jämförelse.

Det bästa sättet att överkomma denna utmaning är att helt enkelt att träffa bolagen. I det fysiska mötet kan bolagen inte gömma sig bakom svepande formuleringar i en hållbarhetsrapport och det blir ofta ett viktigt test på om det finns ett gediget hållbarhetsarbete i praktiken.

Vilken roll spelar aktivt ägande, såsom röstning på bolagsstämmor och dialog med företagsledningen, i er hållbarhetsintegrering?

Det mest effektiva sättet att påverka bolagen i önskvärd riktning är genom en aktiv dialog med bolagen som kan ske genom direkta möten med bolaget, eller i valberedningsarbetet i de bolag vi är tillräcklig stora ägare i för att få delta i valberedningen. Det kan till viss del även ske via bolagsstämman.

I dialogen med bolagen uppmanar vi exempelvis till åtgärder som är förenliga med målen i Parisavtalet, inklusive antagandet av konkreta utsläppsmål. Detta gör det enklare för oss att följa upp framsteg och måluppfyllelse.

Kan du dela med dig av ett exempel där ni har haft en framgångsrik påverkan på ett företag genom aktivt ägande?

Bravida tycker jag är ett bra exempel där vi har varit en stor ägare sedan bolaget börsnoterades 2015. Vi hade ett möte med bolaget efter att de publicerat sin första hållbarhetsrapport som börsnoterat bolag, där vi konstaterade att rapporten kändes mer som en konsultrapport än något som var förankrat i verksamheten. Efter detta har bolagets hållbarhetsarbete utgått från verksamheten och bolaget har antagit tydliga, ambitiösa och uppföljningsbara hållbarhetsmål. Bravida är nu ledande inom sin bransch, vilket har bidragit till nya affärsmöjligheter och minskade affärsrisker. Som aktieägare har vi fått en god avkastning över tid.

Vilka möjligheter och utmaningar ser ni framöver?

Det är nödvändigt att integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsbesluten för att kunna fatta så välgrundade investeringsbeslut som möjligt. På så sätt kommer vi att kunna hitta bolag som är väl rustade för framtiden och har rätt förutsättningar för att vara långsiktigt lönsamma. Bolag som slarvar med hållbarhet kommer att förlora marknadsandelar och inte att vara vinnare över tid.

Den främsta utmaningen framöver är att förmå bolagen att göra täta uppföljningar av sina mål för att säkerställa att utvecklingen är på rätt spår. Mål som ska nås först 2030 eller 2040 behöver kompletteras med uppföljningsbara delmål i närtid. Det är inte ovanligt att sådana saknas.

En annan utmaning är att bolagen än så länge har olika sätt att definiera mål och att vissa hållbarhetskrav är luddigt formulerade av lagstiftare. Det lär inte bli lättare att förstå de mål som tillkommer när nu taxonomin successivt breddas till fler ekonomiska aktiviteter. Inom miljö och klimat är det förhållandevis enkelt att mäta koldioxidavtryck, men hur mäter man påverkan på till exempel biologisk mångfald?