Räntemarknaden stänger klockan 12.00 torsdagen den 24 juni och våra räntefonder har därför bryttid 11.55. Övriga fonder handlas som vanligt fram till 15:55 och kontoret är öppet till 17:00.

Elefanterna i rummet

En handfull amerikanska teknikbolag har vuxit till dominanter i branschen. Frågan om bolagens dominerande ställning är central, särskilt ur ett hållbarhetsperspektiv. Lannebos teknikförvaltare Helen Broman och Johan Nilke ser bolagens hållbarhetsutmaningar som centrala för framtida värdeskapande.

_DSC6790 1600x900

På bara några decennier har en handfull teknikbolag vuxit från idé till att bli några av världens mest värdefulla företag. USA:s fem teknikjättar – Microsoft, Alphabet, Apple, Amazon och Facebook grundades de flesta på 90-talet och i början av 00-talet. Med banbrytande teknologi har de stått för vår tids största innovationer och lyckats bygga upp plattformar med produkter och tjänster som en stor del av världens befolkning använder dagligen. Deras teknik har också möjliggjort för små och stora bolag i andra branscher att växa och utvecklas. Men deras snabba frammarsch har samtidigt skapat nya utmaningar och situationer för samhällen att ta ställning till, inte minst relaterat till hållbarhet. Regelverk har inte hunnit med sektorns framfart och det har uppstått gråzoner.

Teknikjättarna står inför ett flertal hållbarhetsutmaningar som huvudsakligen är relaterade till integritet och konkurrensproblematik, samtidigt som också arbetsförhållanden ofta ifrågasätts. Det är dock viktigt att understryka att det inte går att dra alla teknikbolag över en och samma kam. Även om det finns flera likheter, som att de har utvecklat en teknologisk plattform vilket erbjuder lösningar till en växande kundbas, är bolagen fundamentalt olika varandra. Det gäller även vilka hållbarhetsutmaningar de ställs inför.

Den fråga som dock rör samtliga de stora teknikbolagen är konkurrensproblematiken. Bolagen är stora, väldigt stora. Marknadsvärdet för de fem största teknikbolagen Microsoft, Amazon, Alphabet, Apple och Facebook utgör drygt 20 procent av indexet S&P 500 som består av de 500 mest värdefulla bolagen på New York-börsen och Nasdaq. De fem teknikjättarna är tillsammans ungefär lika mycket värda som alla bolag på plats 150 500 i S&P 500. Då ska man komma ihåg att bolagen på plats 150-500 i S&P 500 knappast är några småbolag.

Teknikjättarnas starka ställningar på marknaden har varit under myndigheternas lupp under en lång tid och ifrågasättandet av deras monopollika ställningar växer i takt med bolagens dominans. Sommaren 2020 inleddes en utfrågning i amerikanska kongressen av de stora teknikbolagen och i december samma år lämnade USA:s konkurrensmyndighet tillsammans med ett stort antal delstater in en stämningsansökan mot Facebook. Bolaget anklagas för att ha brutit mot konkurrenslagstiftningen och i fokus står Facebooks förvärv av Instagram och Whatsapp. Misstanken är att Facebook köpt bolagen för att försäkra sig om att slippa framtida konkurrens.

Läs mer: Fondförvaltaren – “Bra att man går till botten gällande Facebook”

Det har även kommit anklagelser om att teknikjättarna samarbetar för att kunna behålla starka ställningar inom respektive nisch. En artikel i The Economist konstaterar att folk köper iPhones för att kunna använda tjänster som Googles sökmotor och Gmail eller Facebook. Amazons billiga molntjänst leder till fler appar i Apples App Store. Amazon är en av Googles största annonsörer. Microsoft licensierar Android till sina telefoner.

Samtidigt är konkurrensen på andra håll stenhård och retoriken mellan bolagen allt annat än vänlig. Vi vet också att Amazon, Microsoft och Google konkurrerar direkt med varandra genom sina molntjänster AWS, Azure och Google Cloud.

Vid sidan av konkurrensfrågan har bolagen en rad andra hållbarhetsutmaningar (listade här under). Det är lätt att få bilden av att teknikbolagen ignorerar problemen eller inte tar dem på tillräckligt stort allvar. Till deras försvar ska dock sägas att de faktiskt i hög utsträckning adresserar problemen. Vi har historiskt också sett att andra bolag som brutit ny mark och vuxit snabbt upplevt liknande problem. Men det räcker naturligtvis inte som ursäkt. Det är viktigt att frågorna löses och att gråzonerna suddas ut. Här har både bolagen och regleringsmyndigheterna ett stort ansvar.

Den stora vinsten av de rättsprocesser som nu pågår är att de, oavsett utfall, kommer att ge tydligare regelverk för bolagen att förhålla sig till. En marknad med tydliga regler har bättre förutsättningar att producera framgångsrika företag än en marknad fylld av gråzoner. Vi som investerare vill investera i bolag som lägger sin tid och sina pengar på innovation och nya produkter snarare än juridiska processer.

Som en liten svensk ägare kan det kännas svårt att påverka teknikjättarna. Även om det finns exempel på när något mindre ägare, som exempelvis svenska AP7, drivit en egen agenda så ser vi att arbetet oftast tjänar på att göras tillsammans med andra ägare. Lannebo är därför exempelvis medlem i FN-initiativet Principles for Responsible Investment, PRI. Dessutom röstar vi med fötterna genom att inte investera i bolag som bryter mot internationella lagar och konventioner. Att många kapitalförvaltare är tydliga med var gränserna går är något som också gör det tydligt för bolagen vad konsekvenserna blir om de bryter mot dessa.

Som teknikinvesterare är vi till naturen optimistiska. Vi är övertygade om att ny teknik kommer att vara lösningen på många av världens utmaningar. I flera fall kommer det säkerligen att vara just de amerikanska teknikjättarna som tar fram och sprider lösningarna. Det gör att vi ser positivt på bolagen i dag. Men för att så ska vara fallet även i framtiden krävs att bolagen lyckas hantera deras interna hållbarhetsutmaningar på ett korrekt och effektivt sätt.

Utmaningar för teknikjättarna

1. Innehåll på plattformarna

Vilken roll ska egentligen teknikbolagen ha när det kommer till bestämmande över innehåll på sina plattformar? Och var går gränsen? Historiskt har bolagen hävdat att de bara är en teknisk plattform där användarna står för innehållet. Det har dock förändrats i takt med att kritiken ökat och bolagen styr mer och mer vad som får och inte får dela. Facebook och Twitter stängde till exempel av Donald Trumps sociala mediekonton i slutet av hans ämbetsperiod. Det här skapar problem både för bolagen och regulatorn. Ska bolag på eget bevåg få avgöra vad miljoner människor ska kunna ta del av och hur ska det i så fall gå till rent praktiskt?

2. Arbetsförhållanden

Det har publicerats en rad artiklar om arbetsförhållandena på flera av de stora teknikbolagen, där anställda har vittnat om extrema krav och arbetssätt i kombination med låga löner och dåliga villkor. Inte minst gäller det här Apple och Amazon. Apple har under många år fått kritik för arbetsförhållandena hos sina leverantörer i Asien och Amazon har fått hård kritik för hur de behandlar sina lageranställda. Senaste konflikten för Amazon handlar om arbetarnas möjligheter att ansluta sig till fackföreningar och att Amazon aktivt försöker motarbeta det. Just arbetsrättsliga problem är något som inte ses med blida ögon varken av media, investerare eller kunder. Så det borde finnas ett stort intresse för bolagen att lösa dessa problem fort.

3. Integritet och datahantering

Data är dagens olja och det finns stora värden i företags data. Alla företag måsta samla in data, lagra den, analysera den och fatta beslut baserade på den. Flera av de stora teknikbolagens affärsmodeller bygger på värdet av data. Det gör också att integritet och säkerhet kring den blir en viktig hållbarhetsfråga för många teknikbolag. Att hantera information om människor är ett stort förtroende och bryter man det förtroendet riskerar man inte bara krav från myndigheter utan också hela sin affär. Vi har senaste åren sett flertalet incidenter där den mest kända är Cambridge Analytica-skandalen hos Facebook. Där delades data om användarna med parter utanför Facebook utan användarnas medgivande. Vi ser även fler och fler dataintrång där känsliga information hamnar i fel händer. Här har nu lagstiftningen kommit längre och regelverk som europeiska GDPR ska skydda användarna.

Läs mer: Teknikfonden Lannebo Teknik

Prenumerera på Lannebos nyhetsbrev

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknadskommentarer.
Prenumerera på Lannebos nyhetsbrev

Nyheter

aktier eller fonder

27 maj 2021

Lannebo Komplett fusioneras med Lannebo Mixfond

I dag, den 27 maj, fusioneras Lannebo Komplett med Lannebo Mixfond. Det innebär att andelsägare i Lannebo Komplett efter fusionen får nya andelar i Lannebo Mixfond.

Office_Highres 1600x900

27 maj 2021

Svårt att vinna – lätt att förlora

Oddsen talar emot småsparare som bestämmer sig för att bli rika på aktier. Det visar forskning från Handelshögskolan i Stockholm.

Roland-Kasper-2

28 maj 2021

Bolagscase: Systemair – Ren luft ger ren vinst

Systemair har ren luft som grunden i sin affärsidé. Ändå har marknaden i dag svårt att bestämma sig för om bolagets verksamhet ska klassas som hållbar eller inte. Detta är något som EU:s nya taxonomi skulle kunna ändra på.