Vad händer i räntefonder när räntan förändras?

Karin Haraldsson och Katarina Ponsbach förvaltar Lannebos tre räntefonder. Här förklarar de vad som händer i fonderna när marknadsräntorna stiger eller sjunker.

Nyheter
Karin Haraldsson och Katarina Carlsson, Lannebo

Räntefonder är fonder som placerar i olika typer av räntebärande instrument, ofta obligationer. Man kan dela upp räntefonder i två kategorier: korta och långa räntefonder. Skillnaden mellan långa och korta räntefonder är hur lång löptid det är till återbetalning av obligationerna. Enkelt uttryckt kan man säga att lång återbetalningstid innebär högre risk och högre avkastning medan kort återbetalningstid innebär lägre risk och lägre avkastning.

Under stora delar av 2000-talet har marknadsräntorna fallit vilket fått långa räntefonder att stiga. Men när marknadsräntorna stiger, som varit fallet i inledningen av 2021 och under 2022, innebär det att långa räntefonder generellt sett sjunker i värde.

”Många traditionella räntefonder, till exempel statsobligationsfonder, investerar i långa obligationer med fast ränta. Denna typ av räntefonder kan vara en negativ placering om man tror att räntorna är på väg att stiga eftersom stigande räntor gör en fastränteobligation mindre värd”, säger Lannebos ränteförvaltare Karin Haraldsson.

Men alla långa räntefonder minskar inte i värde när räntorna stiger. Karin Haraldsson och Katarina Ponsbach Carlsson förvaltar tre räntefonder: Lannebo Räntefond Kort, Lannebo Sustainable Corporate Bond samt Lannebo High Yield. Gemensamt för alla tre fonderna är att de huvudsakligen investerar i företagsobligationer samt att de investerar i en stor del obligationer med rörlig ränta.

”Vi fokuserar på rörliga räntor i våra investeringar och köper ofta så kallade FRN:er (floating rate note) vilket minimerar räntelägets negativa inverkan på fondens avkastning. Det innebär också att förräntningstakten i fonderna generellt ökar när marknadsräntan stiger”, säger Karin Haraldsson.

Läs mer: Mer om olika typer av räntefonder

Att investera i företagsobligationer innebär att låna ut pengar till företag. Den risk som en företagsobligationsfond tar är alltså inte främst att marknadsräntorna ska stiga eller sjunka utan att företaget som ställt ut obligationer (lånat pengar) inte ska kunna betala. Det innebär att företagsobligationsfonder tenderar att röra sig ungefär som börsen. Dock kommer rörelserna generellt att vara mindre såväl upp som ned, där en högräntefond kommer att ligga närmst börsutvecklingen i volatilitet medan en kort räntefond kommer att röra sig mindre.

”Eftersom vi investerar i företagsobligationer kan vi fokusera på fundamental analys av bolagen och deras kreditrisk. Vi bedömer bolagen precis som om det gällde aktieplaceringar, men utifrån ett kreditperspektiv. Vi vill helt enkelt hitta bolag med goda förutsättningar att klara av sina betalningar”, säger Karin Haraldsson.

Läs mer: Minusränta på kontot och betalt för att ta bolån?

En annan komponent som spelar roll för ränterisken i en fond är hur lång räntebindningstid en fond har. En kort räntebindningstid innebär generellt sett en lägre ränterisk.

”Vi har generellt kort räntebindningstid i våra fonder. Så för våra fonder har marknadsräntorna liten påverkan, det som spelar roll är bolagens utveckling. Man kan lite förenklat säga att fondernas avkastning kommer ifrån kreditrisken”, säger Karin Haraldsson.

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknads kommentarer

Relaterade artiklar

Semestern är inte en tävling, den är en chans att investera i det som räknas

Semestern behöver inte vara dyr för att bli minnesvärd. Genom att planera, prioritera och investera i det som ger verklig återhämtning – snarare än att följa andras lyxiga flöden, kan du skapa en sommar som...
Läs mer

Den svenska stämmosäsongen närmar sig sitt slut

Övergången till juni inledde stämmosäsongens peak. Svenska småbolag stärktes, ersättning och digitala störningar dominerade agendan....
Läs mer

Geopolitisk risk i portföljer

Geopolitiska rubriker skapar ofta oro bland investerare, men är svåra att agera på. Det är bättre att fokusera på makroekonomiska faktorer som ger en stabilare grund för investeringar. Mindre klick, mer klirr....
Läs mer

Från talarstol till handling i portföljen

Svenska stämmosäsongen lider mot sitt slut, men ägardialogen fortsätter globalt. Läs om Lannebos möten med UPM, Axfood, Nordea och Linde, från klimatmål och kolutfasning till EU-regler och vätgasstrategier....
Läs mer

Marknaden är en masochist

Att marknaden har utvecklats väl senaste månaden trots den smärta som vita huset har tillfogat ekonomin kan ha att göra med att marknaden är bra på att fokusera på relativ förbättring snarare än absolut försämring...
Läs mer

Mot alla odds

Tennisdrömmen dog. Men sportvärlden lockade. Därför sitter Nina Wennerström nu i egna företaget Wesport i Stockholm och har ett stall med 180 idrottsklienter från 40 länder – och med en ny stark samarbetspartner i Lannebo....
Läs mer

Vad händer när skogsbolag ifrågasätter FSC och AI ska regleras?

Under maj har vi fördjupat dialogen med flera av våra portföljbolag i frågor som rör hållbart skogsbruk, etisk AI, transparens i klimatrelaterad lobbying och bolagsstyrning....
Läs mer

Vad säger kroppstermometern när patienten är i en bastu?

April har varit en turbulent månad även om slutresultatet för månaden inte lyfter några ögonbryn....
Läs mer

Dialog för förändring – investerarengagemang i skog, klimat och mänskliga rättigheter

Under april har vi fört dialoger med flera portföljbolag om FSC-certifiering, biologisk mångfald, klimatlobbying och arbetsvillkor i leverantörsledet....
Läs mer

Framtidens vård

I det tysta håller nordiska bolag på att revolutionera hälsosektorn. Innovation och medicin möts på ett sätt som inte bara förändrar vården, utan också banar väg för spännande investeringar. Vi har pratat om en framtidsbransch...
Läs mer