Reportage: Hållbar aktiv förvaltning

Maria Nordqvist talar vid stora förmedlarmässan KNEX 2018.

Det finns i dag ingen större fråga än hur vi ska lösa klimatkrisen och skapa en mer hållbar värld. Hur kan fondbranschen bidra?
»Vi kan bidra genom att allokera kapital till hållbara bolag och vara en ansvarsfull ägare. En utmaning är att det är svårt att mäta hur företagen praktiskt arbetar med hållbarhet. Nyligen var jag och två av våra förvaltare i London och träffade flera ledande brittiska fondbolag för att diskutera ›best practice‹ inom hållbarhet. Det visade sig att de brottas med samma frågor som vi när det kommer till verifiering av hållbarhet i bolagen. Det är enklare att förstå och räkna på finansiella mått som EBITDA eller vinst per aktie, men betydligt svårare att mäta hållbarhet. De hållbarhetssiffror som tas fram av bolagen beräknas olika och granskas inte av revisorerna på samma sätt som den finansiella informationen.«

Borde inte detta vara högprioriterat?
»Jo, absolut, och som tur är går utvecklingen snabbt framåt. Ett exempel är Europakommissions arbete med att ta fram standarder för hela marknaden kring hållbarhet. Detta är något vi och våra branschkollegor välkomnar och bevakar.«

Vad är ett hållbart företag för Lannebo?
»Det bedömer vi utifrån en rad olika parametrar. Den första frågan vi ställer oss är huruvida det i framtiden kommer finnas en efterfrågan på bolagets produkter, med den omställning världen är inne i. Den andra frågan är huruvida det är just det här bolaget som kommer att leverera produkten i framtiden, det vill säga om den produceras på ett långsiktigt hållbart och konkurrensmässigt sätt? Sedan behöver vi se att bolagen har kontroll på sin verksamhet och är riskmedvetna, t ex att de genomför livscykelanalyser, anpassar materialval i produkterna, minskar sin klimatpåverkan och är en god samhällsmedborgare.«

“I cirka 80 bolag är Lannebo bland de tio största ägarna och har direkt möjlighet att påverka och förändra” Maria Nordqvist

Hur stort inflytande har vi vanliga konsumenter på denna utveckling?
»Stort, företagen finns ju på grund av efterfrågan på deras produkter. I takt med kundernas ökade medvetenhet inom hållbarhet ställs det högre krav på företagen. Positivt är att det i näringslivet i dag finns en helt annan uppslutning kring de här frågorna, såväl i stort som smått. I Storbritannien exempelvis har det sedan ett tag diskuterats att införa pantsystem på plastflaskor såsom vi har i Sverige. Detta är någonting som stora dryckestillverkare har varit emot, tills nyligen när livsmedelskedjan Tesco gick i bräschen och införde ett eget pantsystem. Tesco meddelade att de företag som inte anpassar sig åker ut och då blev det fart på dryckestillverkarna.«

…kan du ge ett bra exempel?
»För en tid sedan träffade jag och vår förvaltningschef det finska förpackningsföretaget Huhtamäki där vi bland annat diskuterade livscykelanalyserna de gör för att underlätta för sina kunder att göra miljömedvetna val vid orderläggningen. Deras modeller är imponerande och tar hänsyn till i vilket land produkten kommer förbrukas och visar att det mest hållbara materialvalet för exempelvis en pappersmugg beror på om den hamnar på en soptipp eller i ett förbränningsverk. Livscykelanalyser är svåra att göra och långt ifrån alla bolag gör dem men det är något vi brukar efterfråga av bolagen när vi träffar dem.«

Lannebos förvaltare gör hållbarhetsanalyser på samtliga innehav i fonderna. Under 2018 gjordes över 300 sådana analyser. I det arbetet går Lannebo igenom ett 50-tal punkter, som omfattar allt från miljö- och klimatfrågor till hur bolagen hanterar mångfalds-, affärsetiks- och jämställdhetsfrågor.

På vilket sätt sticker Lannebos hållbarhetsarbete ut från andra fondbolags?
» Hos oss är det förvaltarna som gör hållbarhetsanalysen med input från hållbarhetsexperter. Många av bolagen vi investerar i är mindre till storleken och har således inte så mycket publik information kring sitt hållbarhetsarbete. Där blir det ännu viktigare för förvaltaren att fördjupa sig i bolagen för att verkligen förstå hur de arbetar. Det är förvaltarna som måste ha all information i investeringsbesluten och kunna bolagen utan och innan. Det är också alltid förvaltarna som, tillsammans med mig, har hållbarhetsmöten med bolagen. Det senaste året har vi strukturerat upp arbetet ytterligare och förvaltarna gör nu genomgripande hållbarhetsanalyser på alla innehav i fonderna.«

Och då talar vi inte bara om miljön och klimatet?
»Nej, social och ekonomisk hållbarhet är minst lika viktigt. Vi har ett 50-tal punkter som vi går igenom med företagen, allt från mångfalds-, till affärsetiks- och jämställdhetsfrågor.«

Upplever du att företagen lyssnar på er och att ni kan påverka dem?

»I allra högsta grad. I cirka 80 bolag är vi bland de tio största ägarna och har en direkt påverkansmöjlighet. Jag och förvaltarna träffar regelbundet bolagen där vi är investerade och diskuterar hållbarhetsfrågor med bolagsledningarna. I höstas träffade vi exempelvis telekombolagen Telia och Tele2, för att bland annat diskutera personlig integritet och cyber security. Men mest fokuserar vi på mindre bolag, för det är där vi är en större ägare och kan göra störst skillnad. Många mindre bolag har inte kommit lika långt i sitt hållbarhetsarbete som de större och de saknar resurser att dokumentera sina insatser. Då gäller det att träffa och prata med bolagen för att förstå vad de gör, hur de gör det och varför de gör det. Vi försöker inte komma med så mycket pekpinnar utan mer pusha dem i rätt riktning och vara ett bollplank till den framtida hållbarhetsstrategin.«

Men det är inte bara av välvilja ni gör det här?
»Nej, vi är övertygade om att hållbart är lika med lönsamt. Vi ser att bolag med långsiktigt hållbara affärsmodeller är de bolag som är bäst rustade att leverera avkastning över tid. Det visar också flera studier som gjorts på området. Men det handlar också om ett ansvarstagande i vår roll som storägare i många bolag. Det är alltid bättre att det finns ägare med tydliga krav på bolagen.«

Hur ser ni på svartlistning av bolag eller hela sektorer?
»Vi tycker inte att det är ett optimalt sätt att arbeta med ansvarsfulla investeringar. Genom vår grundliga investeringsanalys sållas ändå de ›dåliga‹ bolagen bort automatiskt. Det viktiga för oss är de bolag som faktiskt finns i fonderna. Med dessa bolag har förvaltarna och jag en kontinuerlig dialog kring förbättringsåtgärder för att investeringarna ska bli så bra som möjligt för våra kunder. Lannebo är inte investerad i stålbolag men jag kan ta det som ett exempel. Stålbolag släpper ut stora mängder koldioxid i produktionen och i en fond som vill minimera sitt koldioxidavtryck skulle stålbolag få rött ljus. Men vårt samhälle behöver stål så det kommer fortsätta produceras i framtiden och då blir det viktiga att stålproducenterna agerar för att minska sin klimatpåverkan. Vi tycker att det är bättre att ansvarsfulla investerare axlar det ägaransvaret.«

Berätta om ett fall där ni sålt av ett innehav på grund av bristande hållbarhet?
»Det händer väldigt sällan. Men ett undantag var Danske Bank i våras. Detaljerna som framkom om deras estniska verksamhet, där systematisk penningtvätt kan ha skett, gjorde att vi ansåg att investeringen blev för riskfylld och vi valde att sälja av våra innehav. Att vi har så få fall där vi måste agera ser jag som ett tecken på att vår investeringsprocess fungerar som den ska.«

…hur menar du då?
»Det är lite som att vi i fjol var med och röstade på ett 80-tal bolagsstämmor, och vi röstade endast nej till ett förslag i ett bolag. Att vi inte har röstat nej till fler förslag – beror det på vi inte är ansvarsfulla ägare? Nej, det beror på att vi noggrant har valt bolag utifrån ledningens strategi och affärsmodell och då blir det inte många negativa överraskningar på stämmorna. Och har vi synpunkter så tar vi dem med bolagen i ett tidigare skede, vi väntar inte till bolagsstämman.«