Förvaltarintervju: Räntefokus på Norden
Det finns många fördelar med räntefonder – inte minst för att de kan vara en trygg krockkudde i ditt sparande!
Karin Haraldsson har förvaltat Lannebos räntefonder sedan 2001.
»Marknadsläget med låg ränta innebär så klart en utmaning, men med Lannebos fokus på aktiv förvaltning öppnar sig också möjligheter.«
Karin investerar främst i företagsobligationer, i stället för statsobligationer. Kreditrisken blir lite högre, men också räntan.
När Lannebo Likviditetsfond startade 2001 var marknaden för företagsobligationer inte så stor, men sedan dess har den exploderat. Strategin har sedan start varit att handplocka obligationer baserat på egen analys av bolagen som emitterar obligationen.
»Vi investerar i bolag som har en affärsmodell vi förstår och tror på långsiktigt. Det är en av de stora uppsidorna med aktiv förvaltning«, säger Karin Haraldsson, som arbetar nära företagets aktieförvaltare och delar information och tankar med dem – en av fördelarna med att vara verksam i ett mindre bolag och en framgångsfaktor bakom Lannebo Fonder.
Guldkornen finns närmare än många förvaltare verkar tro.
»Den nordiska marknaden för företagsobligationer börjar få ganska lång historia och numera emitterar de flesta typer av bolag obligationer för att sprida sina finansieringskällor«, säger Karin Haraldsson.
Den nordiska marknaden erbjuder också riskspridning i form av olika branscher: Norge är mer inriktat på transport, energi och lax; Sverige på banker, fastigheter och verkstadsbolag, och Finland på tyngre industri och råvaror.
»Vad vi har gemensamt i Norden är att det finns en tydlig skillnad om vi jämför de nordiska marknaderna med de i Europa eller USA, som brukar vara betydligt mer volatila«, säger Karin Haraldsson.
Ränterisken brukar också vara högre på grund av att de flesta obligationer traditionellt har fast ränta och påverkas mer av en förändring i statsräntorna. I Norden ges ofta obligationer ut med en rörlig ränta och därmed minskar också ränterisken.
En annan skillnad är att många nordiska företag inte har någon officiell kreditrating från något ratinginstitut, alltså ett betyg som visar ett företags kreditvärdighet.
»Att skaffa sig ett ratingbetyg är både dyrt och tidskrävande, vilket inte passar alla nordiska bolag, som ofta är mindre men i många fall mer välskötta och stabila än amerikanska och europeiska. Bolagen behöver inte vara mindre bevakade utan följs av till exempel bankernas egna kreditanalytiker, men eftersom de saknar officiell rating, får de betala lite högre räntor«, säger Karin Haraldsson.
När bolagen finns på nära håll i Sverige och i våra nordiska grannländer är de dessutom lättare att ha en nära och tät kontakt med.
»Innan vi investerar vill vi träffa bolaget för att kunna sätta oss in i företagets siffror och tankar om framtiden. Vi vill också träffa ledningen med jämna mellanrum och få löpande information om utvecklingen i företaget.«
Mer om Lannebos räntefonder:
Lannebo High Yield
Lannebo Corporate Bond
Lannebo Likviditetsfond
Tänk på detta när du väljer räntefond!
• Titta på hur fonden har gått de senaste fem åren, och jämför med några andra inom samma riskklass. Har kurvan svängt kraftigt upp och ner, så kan det vara ett tecken på våghalsig förvaltning.
• Investerar fonden främst i statsobligationer som knappast ger plusränta i dagsläget? Då får fonden betala pengar för att låna ut pengar till staten. Och om räntorna i Sverige höjs kommer fonden tappa i värde.
• Vilken typ av investeringar gör fonden och hur stor kreditrisk är fonden villig att ta? Investerar fonden i bolag med låg eller hög kreditvärdighet och på vilka marknader investerar man? Vad har man för strategi, sprider man risken på hundratals bolag, för att inte drabbas allt för mycket om något går dåligt? Då är det svårt för förvaltningen att hålla god koll på samtliga investeringar – eller väljer man aktivt ut de bolag man tror på långsiktigt?