Nachemson-Ekwall: Fastighetsbolagen tar täten inom sociala obligationer
De svenska fastighetsbolagen har länge haft en ledande ställning inom grön hållbarhet och det är populärt att ge ut gröna obligationer. Det har gjort att vi i årsredovisningarna vant oss vid att läsa om börsbolagens arbete med certifieringar och standards som LEED, BREEAM och CityLab. I min forskning kring social finansiering ser jag nu ett förändrat förhållningssätt, där marknaden för sociala obligationer växer fram och fastighetsbranschens arbete med sociala hållbarhetsmål tar ledartröjan Därmed lyfts ”S”:t i ESG upp på samma nivå som miljö
”E:t” och bolagsstyrningen ”G:t”.
Att det kommer först nu har flera förklaringar. Det gröna är som jämförelse enklare, eftersom koldioxid mäts globalt utifrån etablerade standards. Det som gör ”S”:t svårare är att sociala insatser ofta är lokala till sin karaktär. Det saknas internationella standards för sociala hållbara mål. Sociala mål ska riktas mot en samhällsutmaning, med tydliga åtgärder kopplade till en utpekad målgrupp. Det har i Sverige funnits en syn av att det är offentlig sektor – det vill säga den skattefinansierade välfärdsstaten – som ska ta det samhälleliga ansvaret, och inte privata företag. Därtill har den svenska modellen med hyresreglering upplevts som hindrande för framväxten av en öronmärkt marknad för sociala bostäder.
Hittills har det emitterats tre hållbarhetsobligationer, med gröna och sociala mål, som getts ut i svenska kronor och som också riktar sig till att lösa sociala utmaningar i Sverige. Hit hör Hemsö, med inriktning mot samhällsfastigheter och med Tredje AP-fonden som huvudägare och det börsnoterade Sagax som ägare till 15 procent. Även det skånska fastighetsbolaget Trianon, med verksamhet i flera utsatta områden i Malmö samt Studentbostäder i Norden, som bygger studentbostäder i anslutning till universitet och högskolor har emitterat en social
obligation.
Samhällsbyggnadsbolaget SBB satte under 2020 upp det första svenska sociala ramverket för ett fastighetsbolag. SBB har därefter emitterat flera sociala obligationerna i euro. SBB är samtidigt en av ägarna till Studentbostäder i Norden. SBB köpte under 2020 även upp Sveafastigheter, som i sin tur utmärker sig med att ligga i framkant på social hållbar fastighetsförvaltning och har tagit flera initiativ till att utveckla en social hållbar praxis för svenska fastighetsbyggare och förvaltare. Och mer är på gång. Bland de som är med och driver utvecklingen finns även Kommuninvest, som representerar 290 kommuner och regioner. Kommuninvest har bland annat börjat ge ut sociala lån till några allmännyttiga fastighetsbolag så som Botkyrkabyggan och Uppsalahem.
TRYGGT OCH NÄRA. Studentbostäder i Norden bygger
studentbostäder i anslutning till universitet och högskolor.
Sammantaget har jag i min forskning tittat på ett trettiotal fastighetsbolag på och utanför börsen som arbetar med att synliggöra vad de gör på det sociala området. Bland sociala hållbarhetsteman som lyfts fram finns varsam renovering av miljonprogrammen i utsatta områden med kvarboendegaranti och uthyrning av en andel av lägenheterna via kommunens sociala bostadskö. Andra insatser är fastighetsbolag som samarbetar med arbetsförmedlingen för att erbjuda jobb åt marginaliserade grupper på arbetsmarknaden. Det kan också röra samarbete med föreningslivet, andra fastighetsbolag och näringsidkare kring en plats. Fastighetsbolagen lyfter fram att de arbetar med trygghet och säkerhet, medborgardialoger och
platssamverkan. För den som letar efter möjliga investeringar bland fastighetsbolagen, aktier såväl som lån, finns två tydliga medskick:
- Titta efter bolag som har satt upp mål för sitt sociala engagemang. Bolag som ligger i framkant är duktiga på att redovisa sitt miljöarbete genom GRI, Global Reporting Initiative, men få har än så länge tagit fram bra sociala indikatorer.
- Välj bolag som har utvecklat arbetet med platssamverkan – företagsföreningar eller är aktivt engagerade i olika initiativ som BIDs (Business Improvement District) och Centrum
för AMP (Affärs- och medborgarplats).
Klart är att utvecklingen börjat, vilket bäddar för att ”S”:t kommer växlas upp i fastighetsbolagens verksamhet framöver.
FAKTA » SOPHIE NACHEMSON-EKWALL
Nachemson-Ekwall är forskare vid Center for Sustainability Research, Stockholm School of Economics Research Instute, CSR SIR. Hon har en bakgrund som prisbelönt ekonomijournalist. 2012 doktorerade hon på en avhandling om fientliga bud på Stockholmsbörsen. Sophie har därefter fokuserat på de institutionella investerarnas roll som långsiktiga ägare och värdet av en mångfald av ägarmodeller. I dag forskar hon kring framväxten av en svensk marknad för social finansiering med finansiering från KTH Sustainable Finance Lab. Hon har skrivit flera böcker och rapporter och är flitigt anlitad som föreläsare. Hon är även rådgivare till Ramboll Management Consulting i frågor som rör social finansiering och senior rådgivare till tankesmedjan Global Utmaning. Mer information finner du på: https://sophie-nachemsonekwall. squarespace.com
Sophie Nachemson-Ekwall, Doktor och forskare inom social finansiering vid
Handelshögskolan i Stockholm och rådgivare till Ramboll Management Consulting.
FAKTA » SUSTAINABLE FINANCE LAB
Sophie Nachemson-Ekwalls forskningsrapport ”En svensk social finansmarknad växer fram” ingår i ett större forskningsprojekt inom ramen för Sustainable Finance Lab. Sustainable Finance Lab är ett konsortium som består av sex universitet och forskningsinstitut där hållbarhetsforskare tillsammans ska skapa ett internationellt ledande kompetenscentrum för hållbara finansmarknader. Konsortiet leds av KTH och består därutöver av IVL Svenska Miljöinstitutet, Luleå Tekniska Universitet, Stockholm Resilience Center, Kungliga Vetenskapsakademien och Göteborgs Universitet. I konsortiet ingår också Lin Lerpold som enskild forskare från Handelshögskolan i Stockholms forskningsinstitut (SIR).
Sustainable Finance Labs ambition är att forskningen ska leda till utveckling mot ökad social och miljömässig hållbarhet, både i Sverige och internationellt. Sustainable Finance Lab ska bland annat fokusera på nytänkande om hållbarhetsrisker och -möjligheter Konsortiet har fått finansiering via Vinnovas utlysning Finansmarknadsforskning för en hållbar ekonomi under fem år, med möjlighet till förlängning i fem år. Lannebo stödjer Sustainable Finance Lab sedan starten.