18 nov. 2015
Nyheter

Läs Peter Lagerlöfs intryck från en vecka i Indien och Singapore

Under en veckas tid har jag varit i Indien och Singapore för att besöka nordiska och internationella bolag samt makroekonomer. Syftet har dels varit att bättre lära känna de nordiska bolagens verksamhet i den här delen av världen, dels att ta tempen på regionens ekonomiska utveckling.

Indiens främsta tillgång är deras unga och växande befolkning.
Tillväxtpotentialen är hög men det finns strukturella faktorer som
håller tillbaka utvecklingen och landet har släpat långt efter den andra
asiatiska giganten, Kina. BNP per capita är mer än dubbelt så hög i Kina
jämfört med Indien, dessutom är inkomstklyftorna gigantiska.

Det knöts stora förväntningar på en rivstart för ett ambitiöst reformarbete då Kongresspartiet tappade sitt långa regeringsinnehav i valet 2014 och den reforminriktade Narendra Modi tillträdde som premiärminister. Positiva förändringar har skett sedan dess men de viktigaste tillväxthämmarna finns kvar. Det är det komplicerade skattesystemet som bl a innebär att varje delstat har olika momssatser och avgifter, vilket kräver förtullning av varor vid delstatsgränserna. Komplexiteten i skattesystemet hindrar såväl handel inom landet som utrikeshandeln.

Det andra är att det oerhört svårt för staten att bygga infrastruktur då det är komplicerat att förvärva mark från privata markägare. Resultatet är att infrastrukturen i allmänhet är dålig och hindrar den ekonomiska utvecklingen. Ett exempel är att genomsnittshastigheten på indiska motorvägar sägs vara 40 km/h!

Min bedömning är att det kommer ta lång tid
innan Indien blir en viktig marknad för de svenska verkstadsbolagen. Vi
träffade under resan bl a Atlas Copco, Scania och Volvo. Investeringsvolymerna är låga och
typiska svenska verkstadsprodukter är fortfarande för dyra för den indiska
marknaden.

Ett intressantare investeringstema i Indien är istället den starka tillväxten i konsumtionen. Den drivs av befolkningstillväxten och den växande medelklassen. Det gör att fler har råd att köpa kylskåp, spisar, motorcyklar och bilar. Särskilt intressant är dock framväxten av ett mer västerländskt konsumtionsmönster där man handlar förpackade varor i affärer istället för oförpackade varor på marknader. Tillväxten i detta segment är mycket stark och gynnar t ex det finska bolaget Huhtamäki, där Lannebo är stor ägare, som har en stark position på den indiska marknaden. Kraven på säkrare matproduktion och distribution kommer att vara ett tillväxttema under lång tid framöver och behoven är stora. Se bara på bilden nedan där man rensar räkor.

Bild 4

Kontrasten mellan de indiska storstäderna (vi besökte Mumbai, Pune och Bangalore) och Singapore är oerhört stor. Det gäller i princip inom alla områden och syns direkt när man stiger av flygplanet i det välordnade och skinande rena Singapore. BNP per capita är bland de högsta i världen och är dubbelt så hög som i Sverige. Landet ligger strategiskt och har utvecklats till en central ”hub” för asiatisk handel. Hamnen hör till världens största och i princip alla stora internationella företag har representation i landet.

Singapores roll som knytpunkt för den sydostasiatiska handeln gör att man får mycket god inblick i bl a utvecklingen i Kina. Mitt intryck efter att ha träffat nordiska och internationella bolag är att man inte behöver vara orolig för en kraschlandning av den ekonomiska tillväxten i Kina. Däremot är det ingen tvekan om att tillväxttakten framöver kommer att vara väsentligt lägre än den var under boomen 2003 till 2007. Den kommer också vara mer driven av konsumtion och tjänster än investeringar. Allt detta är i linje med målen för den ekonomiska utvecklingen i den nya femårsplanen.

Min bedömning är också att man inte behöver vara rädd för en kraftig nedgång på den kinesiska bostadsmarknaden. Priserna är på väg upp igen i de mest utvecklade städerna och investeringarna har stabiliserats. Det är också sannolikt att det kommer mer räntesänkningar och lättnader i kreditgivningen till bostäder vilket kommer att bidra till god efterfrågan. Ett bolag som gynnas av en sådan utveckling är finska hiss- och rulltrappstillverkaren Kone, som har omkring 40 procent av sin omsättning i Kina.

Ett annat viktigt investeringstema är Kinas ökade ansträngningar att komma tillrätta med sina miljöproblem. Dålig luftkvalité, brist på rent vatten och omfattande markföroreningar; listan kan göras lång på vilka utmaningar som landet har inom detta område. Inte minst ökad energieffektivitet är i fokus.

Slutligen kan nämnas att Kina förefaller sätta stor vikt på att utveckla nya och förbättrade handelsrutter. ”One belt, one road” är mantrat som upprepas av kinesiska ledare och är ett viktigt ämne i deras kontakter med andra länder. Tanken är att det ska byggas bättre vägnät över hela den euroasiatiska kontinenten i väst-östlig riktning för att Europa och Kina ska komma närmare varandra. Detsamma gäller sjövägen. Det här kommer ni alla höra talas mycket om framöver.