Förvaltarintervju: Sprid risken

Företagsobligationsfonder brukar liknas vid en »krockkudde« i sparandet – varför säger man så?

»Helt enkelt för att de normalt svänger mindre i värde än aktier. Därför är de också ett bra komplement till ditt sparande, inte minst om börsen går ned.«

Vilken är vanligaste missuppfattningen med företagsobligationer?

»Man tror att de är helt riskfria, men så är det inte. Det finns en risk med alla investeringar. Det fina med företagsobligationer är att även om de på kort sikt kan tappa i värde, så tar de över tiden tillbaka det tappade och man får igen det investerade beloppet plus kupong (den årliga räntan). Däremot måste du ha tålamod och räkna med en längre placeringshorisont. För en kort företagsobligation är löptiden normalt ett år – för en lång tre år.«  

Men varför investera i en fond, kan man inte köpa en företagsobligation direkt?

»Jodå, men det kostar. När det handlar om en direktinvestering i en företagsobligation är lägsta placeringsbelopp oftast 1 miljon kronor.  Som privatperson är det ju dumt att lägga alla ägg i samma korg, då är det bättre att köpa andelar i en fond.«

Lannebo är ett entreprenörsdrivet företag, hur märks det i det dagliga arbetet?

»Som förvaltare har man ett stort ansvar för investeringen. När vi väl identifierat ett intressant företag träffar vi ledningen och gör en grundlig bolagsanalys som även inkluderar hållbarhetsanalys. Inget lämnas åt slumpen. Det är ingen överdrift att säga att vi bokstavligen lever och andas med bolagen som vi investerar i. Vi förvaltare har också stor hjälp av varandra och delar hela tiden kunskaper och erfarenheter, det sitter ett enormt engagemang i väggarna.«

Kreditrisk vs ränterisk?

»Vi fokuserar på kreditrisken, alltså den risk som är kopplad till bolaget. Det är den som är avgörande. Vi spekulerar inte i räntan, utan försöker hålla den så låg som möjligt genom att alltid köpa obligationer med rörlig ränta.«

Hur är den nordiska företagsobligationsmarknaden jämfört med den europeiska?

»När det gäller investeringar är inget skrivet i sten. Men en tumregel att hålla sig till är att den nordiska företagsobligationsmarknaden skiljer sig från andra marknader i Europa eller USA som kan vara mer volatila. Ränterisken för företagsobligationer i Europa och USA är normalt högre då de flesta obligationer har fast ränta, vilket är negativt när marknadsräntorna stiger. I Norden ges obligationer ofta ut med en rörlig ränta, vilket minskar ränterisken.«

Finns det någon skillnad mellan länderna i Norden?

»Inte hur vi ser på obligationer, numera emitterar de flesta nordiska bolag obligationer. Däremot är det så klart skillnad mellan vilka branscher som är ledande i respektive land. Sverige är inriktat på banker, fastigheter och verkstadsbolag, Norge är mer fokuserat på transport, energi och fiske, och Finland på tyngre industri och råvaror. Det betyder att Norden som investeringsområde ger en bra diversifiering.«

Många nordiska företag saknar kreditbetyg, hur ser ni på det och hur integreras hållbarhet i kreditbedömningen?

»Jag tycker att det kan vara en fördel. Vi känner bolagen som vi investerar i väldigt väl och kan då ge vår egna interna kreditbedömning större utrymme. Att lita på sin egen analys kan öppna upp för många nya intressanta investeringsmöjligheter. Hållbarhet är en viktig parameter i kreditbedömningen och integreras genom det betyg vi sätter på bolaget i vår interna hållbarhetsanalys.«

Så fungerar företagsobligationer

Det finns många typer av obligationsfonder, en del investerar i statsobligationer eller bostadsobligationer och andra investerar i företagsobligationer. Statsobligationsfonder investerar i obligationer utgivna av stater vilka ofta har en hög kreditvärdighet. Däremot är ränterisken i dessa fonder högre då statsobligationer emitteras med fast ränta. Företagsobligationsfonder investerar i företagsobligationer med hög eller låg kreditvärdighet, så kallade investment grade eller high yield-obligationer. Företagsobligationer kan ges ut med fast eller rörlig ränta. Stiger räntan på obligationen faller den i värde och sjunker räntan stiger den i värde.

Karin Haraldsson

Gör: Fondförvaltare

Karin förvaltar Lannebo High Yield, Lannebo Corporate Bond, Lannebo Likviditetsfond och Lannebo Komplett.