Hur mycket tjänstepension bör man ha?

Tjänstepensionen är en av de viktigaste delarna i ditt pensionssparande. Oftast består den av flera olika pensionssparanden från olika arbetsgivare som dessutom placerats hos olika pensionsbolag. Det gör att många sparare upplever att det är svårt att få överblick över just tjänstepensionen.

Vi ska här försöka gå igenom några av de vanligaste frågorna om tjänstepensionen:

• Hur stor del av pensionen är tjänstepensionen?
• Hur mycket är “normalt” att ha i tjänstepension?
• Hur kan jag placera min tjänstepension?
• Vad kan jag göra för att förbättra min tjänstepension?

För de allra flesta som är äldre än 25 år och är fast anställda betalar arbetsgivaren in runt 4,5 procent av bruttolönen till tjänstepensionen. Detta gäller för inkomster upp till 44 375 kronor (år 2022). Tjänar du mer än så kan avsättningen på överskjutande inkomst vara hela 30 procent.

Den totala avsättning till din pension illustreras ofta som en pyramid.

• Allmän pension: 16 procent av din lön avsätts varje år till allmän pension*
• Premiepension: 2,5 procent av din lön avsätts varje år till PPM*
• Tjänstepension: 4,5 procent av din lön avsätts varje år till tjänstepension**
• Eget sparande: Hit hör till exempel privat sparande i IPS och ISK.

*Avsättningar sker endast upp till taket som ligger vid en lön på 44 375 kr/mån.

**Avsättningen varierar men är ofta runt 4,5 procent upp till lönetaket 44 375 kr/mån. I många kollektivavtal avsätts sedan en större del av inkomsten över taket.

 

Som vi visat ovan går den största delen av pensionsavsättningarna till den allmänna pensionen. Den utgör basen i pensionssparandet och du kan inte styra hur den placeras. Om du helt saknar tjänstepension och endast har allmän pension kommer du som tumregel att få ut runt hälften av din slutlön i pension om du jobbar till 65 år.

Din tjänstepension, eller rättare sagt dina olika tjänstepensioner, brukar som tumregel sägas motsvara ungefär 25 procent av din slutlön. Men variationen är stor och det finns för många gott om möjligheter att påverka utfallet. Om du har en månadslön över taket (44 375 kr/månaden) kommer tjänstepensionen sannolikt att vara extra viktig då den utgör en betydande del av din samlade pension.

Beroende på hur gammal du är och var du arbetar har du antingen en premiebestämd eller en förmånsbestämd tjänstepension. Om du till exempel är en privatanställd tjänsteman och är född 1978 eller tidigare hör du till ITP2 som är en förmånsbestämd tjänstepension. Det innebär att du på förhand vet hur stora dina pensionsutbetalningar kommer att bli, antingen som ett nominellt belopp eller som del av din lön. Hur mycket arbetsgivaren betalar in till din tjänstepension kan variera från år till år och hur stort ditt samlade kapital är spelar liten roll då du på förhand vet hur mycket du kommer att få utbetalt per månad. Om du har en förmånsbestämd tjänstepension kan du inte själv styra hur den ska placeras. Däremot har du som har ITP2 också en del som kallas ITPK som är premiebestämd och som du kan styra hur den placeras.

En premiebestämd tjänstepension, som du till exempel har om du är en privatanställd tjänsteman född 1979 eller tidigare (ITP1), innebär att du vet hur mycket arbetsgivaren sätter av till din pension men du vet inte hur stora utbetalningarna kommer att bli. Med en premiebestämd tjänstepension är det till stor del upp till dig att placera pengarna och se till att de ger en ändamålsenlig avkastning över tid.

Hur stort ditt samlade tjänstepensionskapital är, som ovan beskrivet, bara relevant att titta på om du har en premiebestämd tjänstepension. Om du har en förmånsbestämd tjänstepension vet du ändå hur stora dina pensionsutbetalningar kommer att vara.

Men låt oss ta ett exempel för att titta på hur stort tjänstepensionskapital som är normalt.

Medianinkomsten i Sverige var 31 700 kronor/månad år 2019 (brutto). Vi använder det som utgångspunkt och räknar med att vi har, och har haft, en stabil löneökningstakt om 2 procent/år.

Det innebär att en genomsnittlig löntagare med en genomsnittligt premiebestämd tjänstepension år 2019 fick in cirka 17 000 kronor per år till sin tjänstepension (4,5 procent av lönen).

Till det kommer avkastning på pensionskapitalet (mer om detta längre ned i artikeln). Om du placerat tjänstepensionen i en fondförsäkring med aktiefonder har kapitalet historiskt ökat i värde. Den svenska börsen har de senaste 50 åren gett omkring 9 procent i årlig avkastning men då många placerar hela eller delar av den premiebestämda tjänstepensionen i traditionell försäkring som har haft lägre avkastning antar vi en snittutveckling om 5 procent per år.

Sammantaget innebär detta att en genomsnittsperson bör ha ett tjänstepensionskapital som i dag uppgår till, i grova drag, följande summor vid given ålder.

• Om du är 25 år: 0 kronor
• Om du är 35 år: 200 000 kronor
• Om du är 45 år: 500 000 kronor
• Om du är 55 år: 840 0000 kronor
• Om du är 65 år: 1,3 miljoner kronor

Eftersom vi använt medianlönen 31 700 kr/mån som fiktiv slutlön bör du om du är 45 år eller äldre sannolikt ha ett något högre värde på din samlade tjänstepension än i exemplet ovan. Du kan se hur stort ditt samlade tjänstepensionskapital är på minpension.se Om ditt kapital skiljer sig mycket från snittet kan det ha en rad olika anledningar. Så som:

• att du inte arbetat heltid från att du fyllde 25.
• att du tjänat mer eller mindre än snittet (31 700 kr/mån).
• att din värdeutveckling på pensionskapitalet varit bättre eller sämre än snittet (~5 procent/år).
• att ditt pensionsavtal skiljer sig från genomsnittet.

Om din samlade tjänstepension skiljer sig rejält från ovanstående exempel vid olika åldrar och du inte förstår varför kan det vara god idé att läsa på för att förstå vad det beror på och vad du kan göra åt det. Det finns ofta en hel del du kan göra för att öka avsättningar och möjligheteten till värdetillväxt i tjänstepensionen. Ju tidigare du tar tag i det, desto bättre.

Den viktiga frågan är givetvis inte hur stort ditt pensionskapital bör vara utan vad det innebär i form av framtida pensionsutbetalningar. Att räkna ut detta är endast något som berör dig som har premiebestämd tjänstepension.

Om du, som i exemplet ovan, är 65 år gammal och har en lön på 31 700 kr/månad bör din samlade tjänstepension vara runt 1,3 miljoner kronor. Om du vid pensioneringen placerar detta i en räntefond som avkastar 2 procent/år och tar ut hela tjänstepensionen under 20 år innebär detta cirka 6 500 kronor/månad före skatt.

Till det kommer en allmän pension på runt 15 000 kr/månad. Det innebär att du då kommer att få ut cirka 21 500 kr/mån före skatt de första 20 åren som pensionär vilket är i linje med genomsnittet då en medelpensionär i dag får ut ungefär 18 000 kr/månaden efter skatt.

Du kan göra en egen prognos på Pensionsmyndighetens tjänst minpension.se för att få en bild som överensstämmer med just din situation.

Tips: ”Har jag tjänstepension?” Den frågan får du också besvarad på MinPension.se. Om du är osäker kan du också prata med din arbetsgivare.

För dig som har premiebestämda tjänstepensioner finns ofta goda möjligheter att välja hur de ska placeras. Det första valet du behöver göra är vilket pensionsbolag du ska placera kapitalet hos och det andra valet är om du ska välja traditionell pensionsförsäkring eller fondförsäkring för din tjänstepension. Om du inte vet hur dina olika tjänstepensioner förvaltas i dag är det en god idé att logga in på minpension.se och skaffa dig en överblick över dina tjänstepensioner.

En viss del av din tjänstepension går ofta, men inte alltid, att placera i en fondförsäkring. Historiskt har det varit gynnsamt att välja fondförsäkring och placera pensionssparande i aktiefonder. Detta eftersom aktiefonder generellt sett har en högre risk och högre avkastning jämfört med en traditionell fondförsäkring.

I vårt tidigare exempel över snittpensionärens tjänstepension räknade vi med en genomsnittlig årsavkastning på 5 procent.  Men de senaste 50 åren har Stockholmsbörsen haft en genomsnittlig avkastning på 9 procent per år. Om vi antar att pensionsspararna investerat i aktiefonder och fått 9 procent årlig avkastning istället för 5 procent blir slutresultatet dramatiskt annorlunda:

• 55 år: 840 0000 kronor -> 1, 7 miljoner kronor
• 65 år: 1,3 miljoner kronor -> 3,5 miljoner kronor

Vår 65-åring som tidigare fick 6 500 kr/mån i tjänstepension har nu plötsligt mer än fördubblat sina tjänstepensionsutbetalningar till strax över 17 000 kr/månaden. Vilket ger en samlad pension på 32 000 kr/mån före skatt de första 20 åren, alltså en högre pension än vad personen fick i lön innan pensioneringen.

Historisk avkastning är som bekant ingen garanti för framtida avkastning, men att se över dina tjänstepensioner och hur du placerar dem kan ha dramatiska effekter på lång sikt. Lannebos aktiefonder finns tillgängliga hos flera pensionsbolag och är då valbara inom ramen för din fondförsäkring.

Det enklaste knepet för att påverka sin framtida pension är att arbeta mycket och länge – gärna med hög lön. Men det finns flera sätt att öka sannolikheten för en bättre ekonomisk framtid som pensionär.

1. Säkerställ att din arbetsgivare ger dig tjänstepension (och hur mycket som avsätts). Om arbetsgivaren saknar tjänstepension bör du själv spara privat eller kräva tjänstepension.
2. Gör ett aktivt val för hur du placerar din tjänstpension. Om du har långt kvar till pensionen har det historiskt till exempel varit gynnsamt att spara i en fondförsäkring med aktiefonder.
3. Överväg att löneväxla om du har hög lön. Om du tjänar så mycket att du i dag betalar statlig inkomstskatt (över 44 375 kr/mån) kan det vara idé att löneväxla, dvs att avsätta en större del av lönen till tjänstepensionen.
4. Vissa arbetsgivare har en högre avsättning till tjänstepension än snittet och vissa har lägre avsättningar (särskilt aktuellt om arbetsgivaren saknar kollektivavtal). Glöm inte att ta detta i beaktning när du förhandlar lön och väljer arbetsgivare. En lägre avsättning till tjänstepension bör kompenseras med högre lön och större privat sparande.