Bottenlös pessimism men kraftiga återhämtningar

Perioden kan delas in tre faser. Året inleddes med stigande börskurser, positiva konjunktursignaler och krympande räntespreadar på företagsobligationsmarknaden. De uppgifter som kom från Kina om att ett nytt virus hade börjat sprida sig tog få notis om och det tog ända till slutet av februari innan det påverkade de finansiella marknaderna. Då byttes optimismen ut mot en bottenlös pessimism och börserna föll handlöst i den snabbaste takten under efterkrigstiden. I slutet av mars påbörjades en återhämtning av börskurserna när det visade sig att de drastiska stängningsåtgärderna i Kina hade positiv effekt på smittspridningen samtidigt som världens centralbanker snabbt agerade med massiva stödinsatser. Uppgången fick ytterligare kraft i slutet av perioden när många länder kunde följa Kina och öppna sina ekonomier, vilket i sin tur fick konjunkturindikatorerna att lyfta. Vid utgången av juni var de nordiska börserna bara ner några procent sedan årsskiftet, medan det stora intresset för teknikaktierna hade lyft Nasdaq till nya rekordnivåer.

En viktig förklaring till återhämtningen på de finansiella marknaderna var centralbankernas agerande. De reagerade snabbt och levererade åtgärder som behövdes för att stabilisera marknaderna under finanskrisen för drygt tio år sedan. Det handlade om räntesänkningar, att förse banksystemet med likviditet och köp av finansiella instrument. Centralbankerna antog i princip samfällt en policyinriktning där de var beredda att göra vad som krävs (”whatever it takes” för att citera den tidigare ECB-chefens Draghis berömda uttalande från eurokrisen) för att stabilisera situationen på de finansiella marknaderna. De sammanlagda stimulanserna var långt större än under finanskrisen och bidrog till stigande börskurser och lugnare utveckling på företags­obligationsmarknaderna runt om i världen.

Regeringar världen över levererade också olika former av stora finanspolitiska stimulanser för att hantera följderna av det ekonomiska tvärstoppet. Syftet var att ge stöd för att företag ska överleva och att hålla hushållens inkomster oförändrade tills coronapandemin klingar av. Påfrestningen på de offentliga finanserna blir dock så pass stor att inget land klarar av en sådan finanspolitisk stimulans under en längre period. Detta tillsammans med avklingande smittspridning i vissa länder ledde till en gradvis öppning av ekonomierna igen.

Öppnandet av tidigare nedstängda ekonomier innebar naturligtvis att den ekonomiska aktiviteten förbättrades under slutet av perioden.Av allt att döma var mars och april botten i den här konjunkturcykeln, och det mest sannolika scenariot är en gradvis återhämtning. Men eftersom fallet inledningsvis var så brant kommer 2020 att gå till historien som året med den största BNP-nedgången under efterkrigstiden.

Bolagens resultatutveckling under perioden följde det övergripande konjunkturförloppet. De allra flesta bolag rapporterade om en stark inledning av det första kvartalet, som byttes ut mot ett tvärstopp i mars. Rapporterna för det andra kvartalet har ännu inte släppts när detta skrivs. Men mot bakgrund av att en större del av de coronarelaterade stängningarna var under det andra kvartalet, kommer resultaten för de flesta bolag vara svaga, med en mer positiv utveckling under juni när länderna öppnade upp igen.

En effekt av den ekonomiska osäkerheten var att en stor majoritet av börsbolagen slopade aktieutdelningarna. Det gjordes dels av omsorg för den egna finansiella situationen, dels för att regeringens stödåtgärder riktade mot företagens anställda villkorades med att bara betalas ut till företag som inte delar ut pengar till aktieägarna.

Dramatiken var lika stor på obligationsmarknaden under perioden och följde i stort utvecklingen på aktiemarknaden. Efter en positiv inledning med krympande räntespreadar föll priserna kraftigt och likviditeten försämrades. I takt med centralbankernas stimulans-insatser återhämtade sig obligationsmarknaden återigen.

Konjunkturutsikterna är osäkra och kommer i mångt och mycket att styras av hur smittspridningen utvecklas. Det förefaller troligt att smittspridningen åter kommer att stiga när medborgarna släpps ut, gränser öppnas och resor ökar, såväl inom som mellan länder. Konjunkturåterhämtningen kommer inledningsvis självklart att vara V-formad, det vill säga ske i snabb takt. Det är en given effekt när något som har varit stängt öppnar. Det är förbättringstakten under hösten och nästa år som är osäker. Förhoppningsvis sker öppnandet utan större bakslag i smittspridningen som skulle kräva lika omfattande åtgärder som under våren. Hur snabbt man kan få fram ett fungerande vaccin är en annan viktig faktor som avgör konjunkturförloppet. Det tål att upprepas att utsikterna för god avkastning på aktiemarknaden är gynnsam för den långsiktige spararen. Historien har visat att aktiekurser stiger över tid och att världsekonomin har en stor förmåga att ta sig igenom kriser och anpassa sig till nya förutsättningar. Detsamma gäller arbetsmarknaden och jobben kommer inte att ta slut den här gången heller, men kommer som alltid att dyka upp i nya branscher och verksamheter. Risker för börsen är, förutom coronapandemin, som tidigare kopplade till främst politiska beslut. De senaste årens utveckling visar att allt fler av de stora länderna främst tänker på sig själva, vilket har ersatt ett tidigare samarbete i olika internationella forum. Det har inte minst blivit tydligt under den innevarande krisen. Den kraftmätning som finns på olika håll i världen, kan påverka börsen i negativ riktning.