Från talarstol till handling i portföljen

För de som arbetar inom ägarstyrning är övergången maj-juni examen på årets svenska stämmosäsong. Men till skillnad från alla ungdomar som firar i mer eller mindre funktionella fordon på stadens gator så fortsätter stämmorna rulla på utanför vår landsgräns, där nu alla Taiwanesiska bolag i vår Emerging Markets fond nu har toppen på sin säsong. Men med huvuddelen av de nordiska stämmorna bakom oss, har Lannebos ägaransvarige Erik sammanfattat 2025 års bolagstämmor. Läs om det här: Den svenska stämmosäsongen närmar sig sitt slut

Vi hade under juni ett möte med UPM-Kymmene för att följa upp deras arbete med att sätta nettonollmål. UPM har idag inget formellt åtagande om nettonoll, där den stora flaskhalsen är väntan på Science-based targets initiatives riktlinjer för hur skogssektorn får räkna in negativa utsläpp från kolsänkor. Utan riktlinjer är det svårt att sätta ett trovärdigt mål, menar UPM. Detta ser vi positivt på, samtidigt som det är frustrerande när ambitioner hålls tillbaka av byråkratiska förseningar. Däremot är UPM på god väg mot sina kortsiktiga SBT-mål, men erkänner att de sista utsläppen som återstår är de svåraste att minska. Deras strategi bygger på energieffektivisering, omställning till biobränslen och elektrifiering, samt investeringar för att minska utsläppen i hela värdekedjan, där externa faktorer som elnätsomställning också är viktiga. De lyfter även utmaningen i att fasa ut kol från pappersbruket i Kina, där geopolitiska faktorer påverkar möjligheten att byta till naturgas. När vi frågar hur de hanterar denna del i omställningsplanen svarar bolaget att de ser utmaningen med att avveckla användningen av kol före 2030, men undersöker olika alternativ, exempelvis att använda fiskhuvuden i Norge – där huvuden samlas in, exporteras och omvandlas till gas. Vidare menar de att Kinas utveckling går fort och att ”det är fem år kvar till 2030 och fem år i Kina är en väldigt lång tid”. Avslutningsvis uttrycker UPM, likt många andra bolag, frustration över politiska fördröjningar och oklara direktiv, som riskerar att slå mot de bolag som ligger långt fram i klimatarbetet. Dialogen drivs inom samarbetsinitiativet Net Zero Engagement Initiative och vi kommer fortsätta dialogen i höst.

UPM-Kymmene återfinns under månaden i fonderna:  Lannebo Sverige Plus, Öhman Marknad Europa, Öhman Marknad Global

Under juni träffade vi Axfoods IR och hållbarhetschef för att följa upp på deras Science-based targets (SBT), diskutera bolagets omställningsplan, samt hur nya EU-regelverk påverkar verksamheten. Axfood hade tidigare åtagit sig att sätta ett kortsiktigt SBT men målet blev markerad som ”åtagande borttaget”, då bolaget inte hann skicka in målen i tid, bland annat på grund av ökade krav från SBTi och resursbrist. Nu arbetar bolaget med att ta fram ett nytt kortsiktigt klimatmål som förhoppningsvis ska lämnas in någon gång under hösten. Ambitionen är att sätta ett mer robust mål, där fokus för utsläppsminskning och omställningsplanen ligger på försäljningsmixen, exempelvis via fler växtbaserade och innovativa livsmedel. Samtidigt lyfter Axfood vikten av politiska incitament för att påverka konsumentbeteenden, vilket de menar sker långsamt och påverkas av många yttre faktorer, såsom tillgång på olika varor. Vi diskuterade även hur nya EU-förordningar såsom F-gasförordningen, förpackningsdirektivet (PPWR), avskogningsförordningen och CSDDD påverkar Axfoods verksamhet. Vi kommer fortsätta dialogen under hösten för att följa upp arbetet med deras målsättning.

Axfood återfinns i fonderna: Lannebo Småbolag, Lannebo Sverige Hållbar, Lannebo Norden Hållbar, Öhman Marknad Sverige Bred, Öhman Sverige, Öhman Marknad Sverige, Lannebo Mixfond Offensiv, Lannebo Mixfond, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig

Under månaden meddelade Nordea att banken ändrat sin policy för utlåning till olje- och gassektorn. Vi bokade då in ett möte med IR och klimatchefen för att få klarhet i vad förändringen innebär, särskilt med tanke på bankens klimatmål. Nordea förklarade att klimatmålen och utsläppsmålen för sektorn ligger fast, men att man nu infört större flexibilitet i sin utlåning till olje- och gasbolag, framför allt med anledning av att stärka Europas energisäkerhet där de betonar vikten av norsk gas som en relativt sett bättre lösning för EU jämfört med andra alternativ, som LNG från USA. Exponeringen mot sektorn är fortfarande låg (ca 0,1 % av bankens totala utlåning) och Nordea uppger att man med policyförändringen endast tänkt stödja ett fåtal bolag som anses spela en viktig roll i att säkra gasförsörjningen till Europa. Dock är det svårt att skilja gas från olja i traditionell bolagsfinansiering, vilket gör att även oljeverksamhet omfattas. Nordea förklarar att bolaget följer en årlig analysprocess för sektorer med höga klimatrelaterade risker, och att beslutet inte påverkar deras övergripande klimatstrategi. Banken har också ett sektorspecifikt klimatmål för olje- och gasrelaterade utsläpp, och publicerar årligen en särskild rapport om sin portfölj för ökad transparens. Vi fortsätter att följa utvecklingen och Nordeas utlåning till sektorn för att säkerställa att bankens agerande är i linje med långsiktig klimatomställning.

Nordea återfinns i fonderna: Lannebo Mixfond Offensiv, Lannebo Mixfond, Öhman Sverige Fokus, Lannebo Sverige Hållbar, Lannebo Norden Hållbar, Öhman Investment Grade, Lannebo Sverige Plus, Lannebo Sverige, Öhman Sverige, Lannebo Sustainable Corporate Bond, Lannebo High Yield, Öhman Global Investment Grade, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig, Öhman Marknad Sverige, Öhman Räntefond Kompass, Öhman Grön Obligationsfond, Öhman Marknad Sverige Bred, Öhman FRN, Öhman Marknad Europa, Öhman Marknad Global

Vi hade under juni ett möte med Linde för att följa upp bolagets klimatstrategi, särskilt kopplat till vätgas, CCS och förnybar energi. Bolaget ser blå vätgas med CCS som en nödvändig mellanfas innan grön vätgas kan skalas upp, vilket man menar ligger långt fram i tiden – främst på grund av tekniska, ekonomiska och markrelaterade begränsningar. Trots detta investerar Linde i både blå och grön vätgas, men betonar att tillförlitlighet och kundernas efterfrågan är avgörande för utvecklingen. Bolaget uttrycker en viss oro över att stödet från USA:s Inflation Reduction Act kan försvagas, men ser samtidigt att de nuvarande subventionerna i USA har skapat ett försprång jämfört med exempelvis EU, där man upplever att stödsystemen är otillräckliga. När det gäller förnybar energi har Linde satt ett mål att fördubbla mängden lågkoldioxid-el inom tio år. Bolaget menar att 47 % av den aktiva energianvändningen redan är förnybar och att Linde arbetar aktivt med att teckna PPA:er och har i vissa fall investerat direkt i elproduktion. Vi diskuterade även Lindes bolagsstyrning, där Lindes klimatstrategi är integrerad i bolagets styrning och riskhantering och 20 % av den kortsiktiga incitamentsstrukturen är kopplad till absoluta utsläppsmål – något som är ovanligt i sektorn. Dialogen drivs inom ramen för Net Zero Engagement Initiative och vi kommer att fortsätta följa Lindes arbete, särskilt kopplat till utvecklingen förnybar energianvändning och hur bolaget påverkar och påverkas av policyutvecklingen i nyckelmarknader.

Linde Plc återfinns i fonderna: Öhman Global, Öhman Marknad USA, Öhman Marknad Global, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig