Vad är minusränta?
När räntan är lägre än noll procent skapas en situation då det lönar sig att låna och kostar att ha pengar på banken – allt vänds upp och ner. Men vad händer med ditt fondsparande vid minusränta och hur ska du agera i en sådan situation? Det tittar vi närmare på här.
Vad innebär minusränta och vad är dess syfte?
Centralbankernas främsta verktyg för att se till att inflationen är på en låg och stabil nivå är reporäntan. När reporäntan sänks blir det billigare att låna pengar. Om räntan sänks till under noll procent blir den negativ. Detta kallas för minusränta och skapar ett förhållande där sparande medför utgifter och lånande medför inkomster.
Syftet med minusräntan är att stimulera ekonomin genom att få människor att köpa och investera mer. 2015 infördes för första gången negativ reporänta i Sverige. Företag har sedan dess periodvis haft negativ ränta på pengar de placerat på bankkonto. I Sverige har det dock hittills aldrig kommit till den punkten att banker infört minusränta på svenska konsumenters bankkonton.
Så påverkas ditt fondsparande av minusränta
Om du sparar i aktiefonder kommer ditt sparande troligtvis påverkas positivt av lägre ränta. Det kan lite förenklat förklaras med att fler människor väljer att placera pengar i tillgångar som ger avkastning i stället för att ha dem på ett bankkonto vilket driver upp priset på tillgångarna. Lägre ränta har därför ofta effekten att priset på till exempel aktier, bostäder och mark stiger.
Om du sparar på ett investeringssparkonto kommer det också att påverkas positivt då lägre ränta oftast leder till att skatten på ISK-sparande sänks.
Hur ska man agera vid minusränta?
Vid minusränta är det generellt inte ett bra läge att investera i långa räntefonder, eftersom det just då inte är särskilt troligt att räntan kommer att sjunka ännu mer. Dock är räntefonder som investerar i företagsobligationer relativt oberörda av minusräntan eftersom avkastningen baseras på företagets kreditrisk – inte variationer i marknadsräntorna. Alla Lannebos räntefonder investerar i just företagsobligationer, Lannebo Räntefond Kort har lägst risk och Lannebo High Yield högst. När räntan sjunker kan det dessutom vara ett bra tillfälle att investera i aktiefonder och dina befintliga investeringar kommer i många fall också att påverkas positivt då fler kommer att kunna och vilja köpa. Kort sagt ska du agera precis som vanligt; satsa på fonder vars innehav du tror på och glöm inte att sprida ut risken.
Vanliga frågor om minusränta
Vad innebär minusränta?
Minusränta innebär att Riksbanken har sänkt reporäntan /styrräntan till under noll procent, och att den därmed blir negativ.
Hur påverkas ISK-skatten vid minusränta?
Lägre ränta innebär lägre skatt på sparande i ISK. Dock finns det ett golv på 1,25 procent som gör att skatten inte kan bli lägre än så även om räntan är negativ.
När är det minusränta?
Om reporäntan är under 0 procent är det minusränta. Dock behöver det inte innebära att alla räntor blir negativa. Bostadslån kan fortfarande kosta pengar och du kan få avkastning på räntesparande även om Riksbankens styrränta är negativ.
Har vi minusränta i Sverige?
Från 2016 till 2022 har reporäntan varierat mellan -0,5 till 1,75 procent och vi har periodvis haft minusränta.
Ska man investera i räntefonder vid minusränta?
Ja, minusränta är inget som i sig är negativt. Du kan till exempel välja en räntefond som investerar i företagsobligationer eftersom avkastningen främst baseras på företagens kreditrisk, inte marknadsräntan.