Optimistisk börs men oro för inflation

Den främsta orsaken till det positiva klimatet på de finansiella marknaderna är givetvis att många länder har kunnat öppna upp ekonomierna igen som en följd av den framgångsrika vaccinationsutrullningen runt om i världen. Situationen i världsekonomin är på väg att normaliseras efter den förödande coronapandemin. Med det följer bättre konjunktur och stigande vinster i bolagen.

Konjunktursignalerna har mycket riktigt förbättrats påtagligt och pekar entydigt mot stark tillväxt i världsekonomin det kommande året. Det är särskilt starka signaler i Nordamerika, men även i Europa och Sverige är en bred uppgång på väg. Förbättringen syntes först i tillverkningsindustrin, men har efterhand spridit sig till tjänstesektorerna. Med öppnare gränser finns även möjlighet för ökade turistströmmar, vilket kommer att bidra till den ekonomiska återhämtningen. Det ser ut som om USA och Sverige kommer att nå nivån för BNP som rådde innan pandemin bröt ut redan i slutet av 2021. För EU som helhet bedöms det dröja till 2022.

Det som också bidragit till det positiva börshumöret är att bolagens vinster har utvecklats mycket bättre än befarat under pandemin. Analytikernas vinstprognoser har kontinuerligt fått justeras upp och en stor mängd bolag i vitt skilda branscher har kommit med positiva vinstöverraskningar. Den huvudsakliga förklaringen är att bolagen snabbt genomförde kostnadsneddragningar för att parera den tappade försäljningen när pandemin bröt ut. Besparingarna har varit mycket kraftfullare än förväntat och delar av dessa kommer sannolikt att få bestående positiv effekt på lönsamheten.

Obligationsräntorna har stigit något under det första halvåret, men uppgången är förvånansvärt blygsam givet de starka konjunktur­signalerna. Det faktum att centralbankerna kontinuerligt köper stats­obligationer som ett led i att föra en expansiv penningpolitik har hjälpt till att hålla nere räntorna. Men även det beaktat är uppgången oväntat liten. Vidare är styrräntorna i de europeiska länder, USA och Japan fortsatt kring nollan och signalerna från centralbankerna är att några räntehöjningar inte är aktuella ännu på lång tid. Det enda undantaget är Norge som signalerar en första räntehöjning redan i höst.

Vid sidan av den expansiva penningpolitiken har även finanspolitiken varit inriktad på ordentliga stimulanser för att hålla såväl hushåll som företag så skadeslösa som möjligt under pandemin. Politiken har varit framgångsrik för konsumtionen som har hållit uppe förvånansvärt väl och bankernas kreditförluster har varit mycket lägre än väntat som en följd av få företagskonkurser. Baksidan av stimulanserna är att budgetunderskotten har svällt och statsskulderna ökat, vilket förstås är något som måste rättas till över tid. Men det har än så länge inte varit något problem för länderna att finansiera underskotten genom att emittera statspapper.

Ett lugnare läge i världspolitiken har också bidragit till de positiva trenderna på de finansiella marknaderna. Det är utan tvekan så att det har varit positivt för det internationella samarbetsklimatet att Joe Biden vann det amerikanska presidentvalet. Samarbete är generellt att föredra framför konfrontation och Joe Biden har förutom det även bidragit med en mer förutsägbar amerikansk politik.

Det främsta orosmolnet som blossat upp under våren är att inflationen är på väg upp. Råvarupriser har stigit på bred front i spåren av pandemin och detsamma gäller för fraktkostnader. Frågan är om uppgången i inflationen främst är driven av hög efterfrågan eller om det är följdverkningar av alla nedstängningar som har stört världens känsliga försörjningskedjor? Svaret på den frågan vet vi ännu inte, men det faktum att ränteuppgången har varit blygsam kan tolkas som att aktörerna på de finansiella marknaderna ser det som ett övergående problem som kommer att rättas till av sig själv när gränser öppnas, fartygen finns i rätt hamnar och bristen på lastbilschaufförer är avhjälpt. Då kan det välsmorda världshandelsmaskineriet dra i gång igen och inflationstrycket dämpas.

Hållbarhet fortsätter att vara  i fokus på de finansiella marknaderna och många bolag har skärpt och konkretiserat sina mål för hur de ska minska sin miljöbelastning och bli koldioxidneutrala. Dessutom ställer vi konsumenter allt större krav på att det vi köper har framställts på ett miljövänligt sätt. Även omvandlingen till mer digitala tjänster och automatiserade produktionsprocesser fortsätter i oförminskad styrka. Konsumenterna handlar digitalt i en omfattning som inte setts tidigare och mängder av nya digitala tjänster har kommit ut på marknaden. Pandemin har skyndat på den här utvecklingen och mycket talar för att det ändrade beteendet blir bestående.

Det finns givetvis risker mot en fortsatt positiv börsutveckling och bibehållna låga och stabila räntor. Coronapandemin är inte över och det kan givetvis uppstå nya mutationer som nuvarande vaccin inte rår på. Det finns även politiska risker främst kopplade till kraftmätningen mellan de stora länderna i världen.

Utsikterna för god avkastning på aktiemarknaden är dock gynnsam för den långsiktiga spararen. Historien har visat att aktiekurser stiger över tid och att världsekonomin har en stor förmåga att ta sig igenom kriser och anpassa sig till nya förutsättningar. Detsamma gäller arbetsmarknaden och jobben kommer inte att ta slut, utan kommer att dyka upp i nya branscher och verksamheter.