Teknikdriven förändring

Då och då kommer det ett nytt tekniskt genombrott som förändrar spelplanen. Under 2000-talet är skiftet till förnybar energi ett sådant genombrott. Bolag inom förnybar energi befinner sig i dag i samma position som IT-bolagen gjorde i slutet av 1990-talet; med 30 års tillväxt framför sig, skriver seniorstrategen Elizabeth Mathiesen och chefsstrategen Thomas Thygesen från SEB.

5 minuter

Solceller

Inom nationalekonomin är det ett välkänt faktum att teknisk utveckling är den viktigaste drivkraften bakom de senaste 250 årens förbättring av levnadsstandarden. Denna långsiktigt positiva trend beskrivs ofta som en rät linje av relativt konstant teknisk utveckling.

Men i själva verket handlar det inte om någon jämn linjär trend. Det handlar snarare om en stegvis rörelse där perioder av kreativ förstörelse följs av perioder av mer gradvis förändring. Detta mönster speglar spridningen av ny teknik: revolutionerande genombrott får successivt spridning i samhället och driver fram en snabb och omfattande förändring, innan processen börjar om när spridningen av den nya tekniken väl är fullbordad.

Alla tekniker är inte jämlika
De flesta nya tekniker kan användas inom befintlig infrastruktur, men ny teknik för riktigt bred allmän användning (General Purpose Technologies, ofta förkortat GPT) kräver en helt ny infrastruktur. Båda tekniktyperna följer en så kallad S-kurva.

Om du har tillgång till elektricitet är det jämförelsevis enkelt att lansera nya elektriska apparater för en mer utbredd användning. Det är betydligt mer komplext att skapa tillgång till själva elen. Detta återspeglas i en långsammare spridning. Medan mindre innovationer som använder den befintliga infrastrukturen sprids på några årtionden tar det flera generationer för riktigt disruptiv teknik som utgör en ny infrastruktur i sig.

Vi kallar detta 30-30-30-modellen för spridning av ny teknik. Efter en 30-årig inkubationsperiod som drivs av subventioner blir tekniken till slut konkurrenskraftig vilket utlöser 30 år med betydande exponentiell tillväxt som sedan följs av 30 år med mer gradvis tillväxt.

Detta mönster kunde exempelvis observeras när ångfartygen ersatte segelfartygen. De första små ångfartygsprototyperna utvecklades under 1810-talet. 1840 hade de första storskaliga ångfartygen tagits i drift och 30 år senare hade ångfartygen tagit 50 procent av marknaden. Samma sak hände med bilarna: de första prototyperna togs fram på 1880-talet, de första massproducerade modellerna lanserades på 1910-talet och under 1940-talet hade hälften av alla amerikanska hushåll skaffat bil.

IT följde samma utveckling: de första datachipsen och nätverksprotokollen togs fram runt 1960. Under 1990-talet började persondatorer, mobiltelefoner och internet tillgängliga för konsumenter, och i dag är hälften av världens befolkning uppkopplad på internet.

Varför tar det så lång tid?
Inkubationsfasen tar tid eftersom den kräver ett kostsamt experimenterande, med nya försök och misstag och utan några omedelbara vinster. När väl den nya GPT-tekniken blivit konkurrenskraftig återstår dock några stora hinder. Det tar tid att uppnå skalfördelar, i exempelvis produktion, och de så kallade positiva inlärningseffekterna uppstår efter hand. Därefter faller priset på den nya tekniken samtidigt som kvaliteten förbättras under de första årtiondena med spridning. För att en GPT ska dominera krävs dock ett totalt utbyte av tillgångsmassan i de sektorer som använder tekniken.

Det är en komplicerad process som kräver innovation och investeringar i teknik som medför att befintliga produktionsfaktorer blir föråldrade. Denna process måste dessutom koordineras över hela värdekedjan. Kort sagt; omställningen omfattar många faktorer och de tillhör inte ett enskilt bolag. Utbytet av alla dessa föråldrade produktionsfaktorer blir därför både dyrt och tidskrävande.

Läs mer: Elbilsvinnare vid sidan om Tesla

Tekniken ger en lösning på klimatkrisen
Förnybar energi följer samma mönster som tidigare GPT-tekniker. På grund av klimatkrisen skiljer den sig dock från tidigare revolutioner. IT-revolutionen ökade levnadsstandarden men minskade inte koldioxidutsläppen per BNP-enhet. Teknik är det enda sättet att undvika en återgång till den välfärdsnivå vi hade före 1980-talet. Det positiva är att vi nu – efter 30 år i inkubationsfasen – har tillgång till en konkurrenskraftig teknik som kan ge oss en lösning på klimatkrisen.

Förnybar energi är en teknik för allmänna ändamål och inlärningseffekter har lett till massiva prisfall under de sista trettio åren. På 2010-talet blev förnybar energi billigare än fossilt bränsle. Marknadskrafterna kommer därför öka utbudet på förnybar energi ytterligare, vilket driver ned priserna än mer även utan subventioner. Problemet är att många av de sektorer som använder energi inte har utvecklat nya produktionsmetoder som använder el istället för fossilt bränsle. Och när de väl gör det måste de fortfarande ersätta befintliga produktionsfaktorer samtidigt som de vill upprätthålla sina befintliga produktionsnivåer.

Hela värdekedjan håller på att förändras
Klimatkrisen utgör onekligen en teknisk utmaning. Den normala spridningsprocessen för ny teknik är för långsam för att undvika en katastrof, men hur kan den skyndas på? Det är lätt att se att investeringar i förnybar energiproduktion måste öka betydligt. En svårare nöt är att få energianvändande bolag att utveckla, experimentera och investera i elektrifierad produktion.

I dag har vi bara en enda sektor som håller på att nå den brytpunkten där subventioner inte längre krävs. Elbilar är nära att uppnå samma prestanda som traditionella bilar och förbättringen av elbilar fortsätter. Elbilar utgör nästan 5 procent av alla bilar som säljs i Europa. En andel som har fördubblats två gånger på senare år och vi har nu kommit till den punkt på S-kurvan där volymerna är tillräckligt stora för att spela roll. En konsekvens av detta är att traditionella fordonsproducenter nu tävlar om att göra om Teslas resa och genomföra en omställning till att enbart producera elfordon.

Men inte ens den bästa fordonstillverkaren kan fullfölja denna transformation på egen hand. Oavsett elbilens kvalitet kommer dess utbredning i slutändan att vara beroende av angränsande tekniker och tjänster som batterier, laddstationer och tillgängligheten av ren el.

Och bilbranschen utgör endast den första av en hel rad sektorer som måste svänga in på samma väg. Om vi ska undvika klimatkrisen krävs därför enorma mängder inspiration och kapital.

Vad innebär detta för aktiemarknaden?
Det finns många olika sätt för företag att dra nytta av och delta i utvecklingen av dessa tekniker eller på andra sätt underlätta omställningsprocessen.

På ett övergripande plan kan vi identifiera tre grupper av gröna aktier eller omställningsaktier som investerare kan överväga att investera i.

Till att börja med har vi tillverkare av utrustning för grön energi och mogna gröna ledande företag som Vestas och Ørsted till exempel. De värderas i och för sig högt men inger ingen oro för bubbelliknande tendenser utan prissätts snarare som tillväxtaktier. Därefter har vi företag som möjliggör grön teknik, vilket är mycket intressant. Dessa bolag växer nu fram i snabb takt, särskilt i Norge. Men eftersom dessa företag befinner sig i sin linda är de förknippade med stor risk, precis som IT-bolagen en gång var, eftersom de inte är vinstdrivande i början men har potential att växa exponentiellt.

Avslutningsvis har vi ledande företag inom grön omställning. Företag från den gamla ekonomin som inför ny teknik men ändå prissätts relativt billigt.

Text: Elizbeth Mathiesen, Senior Strategist och Thomas Thygesen, Head of Strategy, SEB.

Prenumerera på Lannebos nyhetsbrev

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknadskommentarer.
Prenumerera på Lannebos nyhetsbrev

Nyheter

Alfen bild

21 juni 2021

Bolagscase: Alfen – Kraftfull förändring

Hela världen pratar om elbilar och omställningen till grön energi. Ett bolag som står i centrum för utvecklingen i Europa är nederländska Alfen – ett bolag med expertis inom framtidens kanske främsta drivmedel, elektricitet.

Hållbarhet, FN, Lannebomodellen, Lannebo Fonder

13 juli 2021

Så bidrar Lannebo till FN:s globala mål

Den 25 september 2015 antogs FN:s 17 globala mål. Det är den mest ambitiösa agenda för hållbar utveckling som världen någonsin enats om. Hur kan Lannebo som ett enskilt fondbolag bidra i det arbetet? Här berättar Maria Nordqvist om bakgrunden till fem av målen som prioriteras extra – och vad Lannebo hoppas kunna uppnå via bolagspåverkan.

Peter nyhet sajt

16 juli 2021

Optimistisk börs men oro för inflation

Det har varit en optimistisk stämning på de finansiella marknaderna under det första halvåret. Världens börser har fortsatt att stiga, räntorna har fortsatt att vara låga och det har funnits god tillgång på riskvilligt kapital. Den svenska börsen hör till de bäst presterande i världen i år, men även de andra nordiska marknaderna visar en tydligt positiv utveckling.