Intervju: ”Smartare än index”

Lannebos styrelseordförande Göran Espelund om varför aktiv förvaltning presterar bättre än indexfonder. Här är den avslöjande statistiken.

5 minuter

Göran 3

I ekonomisk teori brukar man tala om den effektiva marknaden. Det är en marknad där alla aktörer vid varje tidpunkt har tillgång till all känd information. Det går därför inte att slå marknaden över tid. Denna teori är grunden för de senaste årens explosion av indexfonder. Om ingen kan slå marknaden är det lika bra att investera i det billigaste som finns. Men stämmer det verkligen?

“Nej. Att indexfonder presterar bättre än aktivt förvaltade fonder i Sverige är en myt”, säger Göran Espelund, Lannebos arbetande styrelseordförande.

Han var en av de fem som 1999 lämnade sina trygga anställningar för att grunda Lannebo året därpå. Tjugo år senare kan Göran Espelund konstatera att fondbolagens prestationer och avgifter debatteras med jämna mellanrum, men att den centrala frågan hamnar i skymundan: Hur förvaltar man bäst andra människors besparingar så att de växer över tid?

“Att ständigt jämföra sig med olika index och genomsnitt kan bli väldigt missvisande. Det är avkastningen på kundernas kapital som är viktigast.”

I diskussionen om svenskarnas sparande och framtida pensioner har den aktiva förvaltningen hamnat på defensiven. Det framställs som bättre och betydligt billigare att sätta pengarna i en indexfond – en passivt förvaltad fond där aktiesammansättning skuggar börsen. Men för den som verkligen sätter sig in i jämförelsen mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder blir bilden faktiskt den rakt motsatta. Oavsett hur långa tidsserier man väljer att analysera så presterar indexfonderna genomgående sämre än de fonder som sköts genom aktiv förvaltning. Ännu större blir skillnaden när indexfonderna jämförs med Lannebos fonder. Mellan 2010 och 2019 steg den genomsnittliga svenska indexfonden med 170 procent. Under samma tid utvecklades Lannebo Sverige Plus med 254 procent medan Lannebo Småbolag ökade i värde med 366 procent. Skillnaden blir ännu tydligare i det längre perspektivet. Den som investerade 100 000 kronor i Lannebo Småbolag när fonden startade hösten 2000 har i dag fått se sitt sparande öka till 1,4 miljoner kronor efter avgifter. Den som vid samma tid investerade 100 000 kronor i indexet SIXPRX har i dag 329 000 kronor på kontot – före avgifter. Lannebos aktiva förvaltning vinner inte bara över indexfonderna över tid, de utklassar dem.

“Vi tar ut en högre avgift än indexfonderna eftersom det kostar att bevaka och analysera de bolag som vi investerar i. Jag förstår att fondavgifterna diskuteras men tycker att avgift i relation till avkastning är betydligt viktigare”, säger Göran Espelund.

För att tala klarspråk: Lannebos fonder kostar någon procentenhet mer än indexfonderna men i gengäld har de avkastat avsevärt mer över tid. Men hur kommer det sig då att debatten är den rakt motsatta – att indexfonderna framstår som billigare och bättre? En förklaring är att i ett globalt perspektiv slår de aktivt förvaltade fonderna inte index. Den globala aktiemarknaden verkar helt enkelt vara mer effektiv än den svenska. I Sverige och Norden slår genomsnittet av de aktivt förvaltade fonderna indexfonderna. Svenska fonder presterar klart bättre än sina europeiska och amerikanska konkurrenter när det gäller att slå indexfonder.

“Alla Lannebos fonder slår inte index varje år, men de har alltid avkastat mer på längre sikt än indexfonder. Till skillnad från många av våra konkurrenter så måste vi få kundernas pengar att växa. Om vi slutar visa avkastning så är den här firman slut!”

För Göran Espelund är noga med att understryka att det är skillnad på storbankernas aktivt förvaltade fonder och de oberoende fondbolagens. De oberoende fondbolagen kan nämligen inte förlita sig på ett jämnt inflöde av kunder och kapital från sina moderbolag utan är helt beroende av kundernas aktiva val.

“På Lannebo bedriver vi aktiv förvaltning på riktigt. Vi väljer de aktier som har bäst avkastningspotential i förhållande till risk och jobbar långsiktigt med att få värdet på våra investeringar att öka. Vi engagerar oss och har en konstruktiv dialog med de bolag vi investerar i.”

Lannebos inslagna väg har varit framgångsrik. Samtidigt står det klart att marknaden förändras. En allt större andel av spararnas besparingar går till fonder som förvaltar sitt kapital passivt utifrån olika index och matematiska modeller. I dag förvaltas 18 procent av det svenska aktiefondkapitalet av indexfonder. Göran Espelund är orolig över de långsiktiga konsekvenserna när alltmer kapital koncentreras till ägare som varken analyserar bolagen de köper aktier i eller tar ett aktivt ansvar som ägare. De stora svenska indexfonderna har ingen dialog med sina portföljbolag, de röstar inte på bolagsstämmorna, engagerar sig inte i arbetet med att tillsätta styrelseledamöter och ställer inga krav på att bolagen utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt.

“För att få börsbolagen att röra sig i rätt riktning menar jag att det måste finnas aktiva ägare som trycker på, ställer krav och sätter sig in i verksamheten. Vi träffar våra bolag flera gånger om året, påpekar brister och ger förslag på åtgärder som gagnar bolagets utveckling.”

I förlängningen menar Göran Espelund att indexfondernas intåg kommer att förändra börsen till det negativa – svängningarna i marknaden kommer bli större och riskerna för värderingsbubblor mer överhängande. Det kanske tydligaste exemplet på detta stavas Fingerprint Cards. När biometribolagets värde blåstes upp med över 1 000 procent hösten 2015 köpte indexfonderna på sig aktier eftersom Fingerprint Cards utgjorde en större andel av index. Men när aktien ett knappt år senare inledde ett massivt ras från 110 till 8 kronor sålde indexfonderna – helt enligt samma destruktiva logik. På Lannebo var man samtidigt mycket skeptiska till Fingerprint Cards. Ingen av Lannebos fonder ägde aktier i bolaget.

“Man kan använda sig av algoritmer, robotar och artificiell intelligens när man förvaltar aktier. Men omdömet, erfarenheten och kunskapen hos en engagerad och aktiv förvaltare kommer aldrig att kunna ersättas.”

Att indexfonderna växer sig allt större innebär lite paradoxalt att aktiv förvaltning har större möjligheter än någonsin att skapa god avkastning.

“Börsen fylls med mer och mer kapital som flyttas runt utan hänsyn till underliggande värde. Ju mer ensamma vi blir om att faktiskt göra genomtänkta investeringar desto större möjligheter har vi att slå marknaden.”

 

Text: Jonas Malmborg

Källor: Flam och Vestman (2017), Swedish Equity Mutual Funds 1993–2013: Performance, Persistence and Presence of Skill. Morningstar European Active/Passive Barometer, september 2019.

Prenumerera på Lannebos nyhetsbrev

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknadskommentarer.
Prenumerera på Lannebos nyhetsbrev

Nyheter

_Johan Nilke och Helen Broman 1104x736

08 sep. 2020

Lannebo Teknik får 5 stjärnor i betyg

Lannebo Teknik får högsta totalbetyg - fem stjärnor - av analyshuset Morningstar. Högre avkastning och lägre risk jämfört med snittet gör att fonden rankas i det absoluta toppskiktet.

Göran Espelund., styrelseordförande Lannebo

16 sep. 2020

Soffliggaren som försvarar PPM

För 20 år sedan valde Göran Espelund att placera sin premiepension i tre Lannebofonder. Sedan dess har han legat still. "Jag har legat i en förhållandevis dyr men väldigt lönsam soffa", säger Göran Espelund.

Alfen

17 sep. 2020

Elbilsvinnare vid sidan om Tesla

Att bilar i framtiden främst kommer att drivas av elektricitet är en självklarhet. Men hur kan man som investerare få exponering mot trenden utan att köpa in sig i ett extremvärderat Tesla? Lannebos förvaltare Carsten Dehn och Helen Broman tipsar om hur de själva tänker.