Finansmarknadsminister Per Bolund om EU:s taxonomi: “Fondbolag som vågar tänka långsiktigt kan vara en del av lösningen”
Per Bolund är som Finansmarknadsminister och språkrör för Miljöpartiet en nyckelperson i Sverige vid införandet av EU:s nya taxonomi.
“Jag har sedan jag blev finansmarknadsminister drivit på för att EU måste beakta hållbarhetsfrågorna på finansmarknaderna. I början var det bara vi i Sverige och Frankrike som drev på för hållbarhet på finansmarknaden. Till slut fick vi dock med oss de andra länderna inom EU och 2018 antog kommissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt”, säger Per Bolund till Lannebo.
En central del i den handlingsplanen är enligt Per Bolund den så kallade taxonomin.
“Taxonomin är som en måttstock eller ett kilopris för att kunna mäta och jämföra huruvida ett företags verksamhet bidrar till en hållbar omställning. Syftet är att styra privata investeringar i en hållbar riktning. Taxonomin utgör även basen för flera andra av åtgärderna i handlingsplanen som exempelvis ekomärkningar av finansprodukter och en EU-gemensam standard för gröna obligationer. Taxonomin spelar också en central roll för EU-kommissionens nya ”Green Deal”. Finansmarknaden spelar en avgörande roll för att uppnå Parisavtalet och taxonomin kommer vara ett viktigt verktyg för att uppnå detta”, säger han.
Vilken reell effekt hoppas du att taxonomin ska få?
“Jag tror den kommer att få mycket stor effekt och det är också anledningen till att vi nu börjar se en mer intensiv diskussion om innehållet i taxonomin. Ett av hindren för gröna investeringar har varit svårigheten att veta vad som faktiskt är miljömässigt hållbart eller inte. Med taxonomin kan enskilda företag bedöma vilka verksamheter som de bör satsa på framöver. På samma sätt kan en fondförvaltare strategiskt bedöma vilka företag som är lämpliga att investera i beroende på fondens inriktning.”
Hur kommer taxonomin att hjälpa det globala klimatarbetet?
“Osäkerhet i sig hämmar investeringsviljan. Jag är övertygad om att en gemensam klassificering för om en verksamhet ska anses vara i linje med Parisavtalets klimatmål kommer leda till att fler företag investerar i omställningen mot en klimatneutral ekonomi.”
Vilken påverkan tror du att taxonomin kommer att få på svenska bolag?
“Svenska bolag ligger generellt i framkant i klimat- och miljöarbetet. Och från statens sida har vi varit måna om att möjliggöra denna utveckling med initiativ så som Industriklivet, forskning och nu med start 2021, gröna kreditgarantier. Vi ser en grön industri växa sig allt starkare i Sverige. Genom taxonomin kommer fler investerare att få upp ögonen för svenska företag i bräschen för omställningen mot en hållbar ekonomi och jag är övertygad om att flertalet svenska bolag kommer att gynnas av detta.
Samtidigt tror jag vi kommer få se en intensiv diskussion om det exakta innehållet i taxonomin i de fall det kan finnas risker för vissa branscher med hur den formuleras. Trots att vi haft tydliga svenska framgångar så här långt i arbetet med taxonomin kan det komma att krävas kompromisser, som så ofta i komplicerade EU-förhandlingar.
Det är viktigt att komma ihåg att taxonomin är ett styrmedel som ska tillämpas inte bara i Sverige utan i alla EU:s länder och att slutresultatet därför kommer att bli en kompromiss. Alla länder har sina hjärtfrågor, från Polen kommer till exempel hård kritik mot att gas anses ohållbar. För mig är det viktigt att kriterierna i slutändan skapar en objektiv definition för hållbarhet.”
Kommer taxonomin att hjälpa konsumenter att särskilja gröna bolag och produkter?
“Som konsument ska du kunna se hur stor del av en fonds innehav som är investerade i miljömässigt hållbara verksamheter via de bolag som fonden investerar i. Här pågår det ett parallellt arbete med att utveckla en EU-gemensam ekomärkning av finansiella produkter men exakt hur den kommer att se ut vet vi inte ännu.”
Vad ser du för brister och utmaningar med taxonomin så som den är utformad i dag?
“Den främsta bristen är väl att den inte är färdig ännu. Nu kommer Kommissionen att anta tekniska granskningskriterier för klimatmålen och det är ett viktigt första steg.
Sveriges linje är att taxonomin måste ha en hög miljöambition och grundas i objektiva kriterier. Ett för urvattnat dokument eller något som mer verkar grunda sig i subjektiva bedömningar tror jag kommer slå fel.”
Vad skulle kunna leda till att ambitionen med taxonomin inte uppfylls?
“Jag tror att nyckeln till att uppfylla ambitionen är att alla hjälps åt att fortsätta driva utvecklingen framåt och att bolagen och investerarna har en god dialog. Tillgången till hållbarhetsdata genom hela investeringskedjan är central för att kunna uppfylla taxonomins krav av information som avgörande. Här ser jag också utmaningar framåt, ju fler bolag, investerare och konsumenter som använder sig av taxonomin och efterfrågar den, desto bättre kommer den att fungera.”
Sverige har satt en snävare gräns än EU när det gäller vilka bolag som måste rapportera hur stor andel av intäkterna som kommer från så kallade gröna aktiviteter. Sverige satte gränsen på 250 anställda i stället för 500 som är EU:s gräns. Vad är resonemanget bakom det?
“Det är sant att Sverige implementerade EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering mer strikt än vad direktivets miniminivåer krävde. Bedömningen då var att de svenska bolagen som omfattades av dessa minimigränsvärden var relativt få och att de redan uppfyllde dessa rapporteringskrav. Jag är övertygad om att det finns stora fördelar med att Sverige går före och visar att det går bra att vara mer ambitiös. Då kan vi som litet land påverka fler länder att följa efter oss, precis som vi gjort inom andra hållbarhetsfrågor.
Tillgången till hållbarhetsinformation är central och parallellt med taxonomin ser man också över EU:s hållbarhetsdirektiv för hållbarhetsrapportering. Ett förslag väntas från Kommissionen under första kvartalet 2021. Från svensk sida kommer vi driva på för att miniminivån för hela EU framöver blir den som Sverige har visat är möjlig genom att vi vågade gå före.”
Hur kan Sveriges finansbransch fortsätta att gå i bräschen vad gäller hållbarhet?
“Det viktigaste är nog att tänka långsiktigt. Långsiktigt finns ingen bra framtid för fossila bolag, och då är det tveksamt om det är en bra ide att investera i dem nu. Samtidigt finns en enorm potential i den gröna omställning som krävs om vi ska klara klimatmålen och andra hållbarhetsutmaningar, så där kanske mer fokus borde ligga.
Vad gäller taxonomin så är mitt medskick att börja sätta sig in i den så snart det är möjligt vilket det kommer vara vid årsskiftet när de tekniska granskningskriterierna antas. Jag tycker också att det är bra att engagera sig i Kommissionens arbete med att utveckla taxonomin vidare. Om vi tycker det var svårt att enas om en taxonomi för klimat så tror jag vi kommer ha än större utmaningar nu när vi ska fortsätta med miljömål som cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Utöver lagkraven från EU så tycker jag också att svenska aktörer bör visa framfötterna genom att anamma frivilliga initiativ, ett uppenbart exempel är TCFD (Taskforce on Climate-related Financial Disclosure).”
“De fondbolag som vågar tänka långsiktigt kan vara en del av lösningen.”
Hur tycker du att ett ansvarsfullt fondbolag bör agera utifrån taxonomin?
“Taxonomin kräver inte att du investerar grönt, den kräver att du informerar om och hur dina investeringar relaterar till taxonomin. Som fondbolag är det upp till bolaget att bestämma hur det kan använda taxonomin i den specifika strategin för varje enskild fond. Huvudsaken är att det är lätt för mig som sparare att förstå hur och varför det ser ut som det gör och på basis av detta välja fond att investera i.”
Vilket ansvar anser du att ett fondbolag bör ta i klimatfrågan generellt? Är det något du vill se av samtliga fondbolag?
“Jag tycker fondbolag har ett stort ansvar för klimatet. Hur kapital investeras är avgörande för om vi ska klara av klimatkrisen. De fondbolag som vågar tänka långsiktigt kan vara en del av lösningen. De fondbolag som ignorerar problemen kan sluta med att sitta med både finansiella och klimatrisker i sina portföljer.
Från mitt håll kommer jag följa detta på flera sätt. I april i år gav jag till exempel ett särskilt uppdrag till Finansinspektionen att följa upp finansmarknadsaktörers klimatrapportering och hur lån och investeringar förhåller sig till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det omfattar inte bara fondbolag utan även bankernas kreditportföljer. I återrapporteringen ska Finansinspektionen bland annat analysera i vilken utsträckning ni och andra frivilligt klimatrapporterrar och eventuella hinder mot sådan rapportering i dagsläget. De ska även analysera behovet av ev. åtgärder på området från regeringen och andra aktörer.
Det knyter an till frågan om hur Sveriges finansbransch kan fortsätta gå i bräschen och leda med goda exempel, se till att använda TCFD-principer för klimatrapportering och rapportera hur fonderna förhåller sig till Parisavtalets 1,5-gradersmål.”
Vad vill du se av privatpersoner? Vilket ansvar som konsument bör varje individ ta på det finansiella området?
“Många tycker nog att det är svårt att veta hur man placerar sina pengar på ett klimatvänligt sätt. Det är därför regeringen jobbar så hårt för transparens och möjlighet att jämföra olika investeringsalternativ. Med bra och tillgänglig information är det lättare för alla att ta ett informerat beslut om hur man vill att ens pengar förvaltas och av vem. Jag vill helst också att detta ska kunna göras även för val av bank för bolån och sparkonton till exempel.”
Vad vill du skicka med till personer som anser att detta endast är EU-byråkrati som innebär ytterligare en rapporteringsbörda för bolag och som antagligen inte kommer göra någon skillnad i verkligheten?
“Som jag var inne på tidigare så har vi alla ett ansvar för att konsumera, spara och investera på ett sätt som är miljömässigt hållbart. Hittills har det varit svårt eftersom bristen på information inneburit att vi inte ens vet vad som är hållbart eller inte. Taxonomin är ett stort och viktigt steg på vägen för att göra det lättare att göra rätt – för oss alla. Taxonomin bygger också på en kedja av information, den är inte starkare än dess svagaste länk. Jag vill därför skicka med en uppmaning till alla att använda den, ju fler som efterfrågar och producerar informationen, desto bättre och mer användbar kommer den att bli.”