EU:s nya taxonomi – 8 saker du bör känna till

Maria Nordqvist, hållbarhetsexpert på Lannebo, förklarar de viktigaste punkterna att förstå om den nya taxonomin.
Nyheter
_39R9317 kopia
1. Vad är taxonomin?

Taxonomin definierar vad som bedöms vara en miljömässigt hållbar ekonomisk aktivitet, eller ”grön intäkt” som det också kallas. Med taxonomin får investerare ett gemensamt ramverk som hjälper till att identifiera graden av miljömässig hållbarhet i investeringarna.

2. Vilka bolag omfattas av taxonomin?

EU har utgått ifrån sex uppsatta miljömål: (1) Minska klimatförändringarna, (2) Klimatanpassning (3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (4) Omställning till cirkulär ekonomi (5) Förhindra och kontrollera föroreningar (6) Skydd och återuppbyggnad av biologisk mångfald samt ekosystem. För de två första målen som handlar om klimatförändringar har man tagit fram detaljerade gränsvärden tillsammans med experter inom olika områden. Då antalet ekonomiska aktiviteter är oändligt har EU utgått från de branscher som tillsammans står för närmare 95 procent av de globala utsläppen. Inom dessa branscher har EU tillsammans med expertgrupper identifierat cirka 70 ekonomiska aktiviteter för vilka de har satt detaljerade gränsvärden. Om den ekonomiska aktiviteten lever upp till gränsvärdet är den i linje med EU:s klimatmål.

De branscher som omfattas av taxonomin vid starten är:

  • Skogsbruk
  • Jordbruk
  • Tillverkningsindustri
  • El- och kraftförsörjning
  • Vatten, avlopp, avfall och sanering
  • Transport och lager
  • IT och telekom
  • Bygg- och anläggning
  • Fastighetsbranschen
  • Finans- och försäkringsbranschen
  • Forskning och utveckling
3. Vad anses vara "grönt"?

För att en aktivitet ska bedömas vara miljömässigt hållbar måste den väsentligt bidra till minst ett av EU:s sex klimatmål och får inte väsentligt skada något av de andra. Att väsentligt bidra definieras som att nå upp till de gränsvärden som är framtagna. Samtidigt måste aktiviteten leva upp till minimikrav kring sociala aspekter.

4. Vilka sektorer berörs inte av taxonomin?

Eftersom de branscher som valts ut tillsammans står för 95 procent av världens totala utsläpp var det rimligt av EU att börja där. Med det sagt finns det många hållbara ekonomiska aktiviteter både inom dessa branscher samt i andra branscher, som ännu inte inkluderas i taxonomin. Taxonomin är således inte en uttömmande lista på vad som är hållbart utan anger i dag endast en liten andel av vad som är miljömässigt hållbart.

5. Vem behöver göra något med anledning av taxonomin?

Finansmarknadsaktörer som fondbolag måste för finansiella produkter som marknadsförs som hållbara redovisa hur de beaktar taxonomin i sina investeringar och hur stor andel av fonden som består av gröna aktiviteter enligt taxonomin. Det brukar kallas taxonomy alignment. Sedan måste alla svenska företag med fler än 250 anställda gå igenom sina ekonomiska aktiviteter och redovisa hur stor del av intäkterna som är gröna aktiviteter enligt taxonomin. I Europa går gränsen vid 500 anställda men Sverige har valt att sätta en snävare gräns för att få fler företag att rapportera enligt taxonomin. Företagen måste redovisa gröna aktiviteter som en andel av både omsättning, CAPEX och OPEX.

6. När ska det ske?

Taxonomiförordningen börjar gälla 1 januari 2022 vilket innebär att företag och finansiella produkter ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningarna för 2022. För finansiella produkter ska även informationsbroschyren innehålla dessa uppgifter från och med 1 januari 2022.

7. Vad är syftet med taxonomin?

Det bakomliggande syftet är att uppnå Parisavtalet och hålla den framtida globala uppvärmningen till en bra bit under 2 grader. I mars 2018 presenterade EU en tiopunktsplan med syftet att omallokera kapital till hållbara investeringar, göra hållbarhet till en naturlig del i investerares riskhantering och främja transparens och långsiktighet. Taxonomin var den första punkten av de tio.

8. Vad händer härnäst?

Taxonomin är i dag framtagen för två av de sex klimatmål som EU definierat. Nästa steg för EU är att definiera gränsvärden för ekonomiska aktiviteter inom resterande miljömål, 3-6. De ska vara klara och börja tillämpas 1 januari 2023. Därtill diskuteras en så kallad ”brun” taxonomi, det vill säga en taxonomi som definierar vad som väsentligt skadar något av miljömålen.

Läs Lannebos hållbarhetsrapport Horisont om den nya taxonomin

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknads kommentarer

Relaterade artiklar

Lannebo Live: Fastighetssektorn – nuläge och framtidsutsikter

Hur klarar sig noterade fastighetsbolag i rådande miljö och hur ser utsikterna framgent ut? Tobias Kaj och Philip Hallberg berättar om sin syn på fastighetssektorn och varför nu kan vara ett bra läge att investera...

Läs mer

”Det finns ingen möjlighet för bolagen att bromsa”

Hur kan vi skynda på omställningen mot en grön ekonomi? Vi pratade med Maria Nordqvist, hållbarhetsansvarig på Lannebo, om nya investerarinitiativ, problemet med dubbelmoral och hur Lannebo aktivt driver på resan mot ett mer hållbart...

Läs mer

Öhman ny huvudägare i Lannebo Fonder – skapar Nordens största fristående fondaktör

När Öhman blir ny huvudägare i Lannebo Fonder blir resultatet Nordens största fristående fondaktör och ett ännu vassare erbjudande till kunderna. ”Bolagen passar perfekt för varandra”, summerar Johan Malm, vd på Öhman, och Johan Lannebo,...

Läs mer

Lannebo Live: Möjligheter bland småbolagen

Stockholmsbörsens småbolag har fallit under året när räntorna stigit. Men det finns god avkastningspotential i de mindre bolagen när börsen vänder. Lyssna in till Lannebo Live när Hjalmar Ek, förvaltare på Lannebo, berättar om möjligheterna...

Läs mer

Lannebo prisas för sitt hållbarhetsarbete

Hållbarhet är en naturlig och integrerad del i förvaltningen av våra fonder. Nu utses Lannebo till Best ESG Equities Investment Solutions Sweden 2023 av CFI.co....

Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2023: Mohammed Salih

Mohammed Salih är sparekonomen och börsprofilen som inspirerar tusentals människor att sätta sina pengar i arbete. Med sitt pedagogiska sätt gör han investeringar på börsen tillgängligt för alla och visar att vem som helst kan...

Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2023: Felicia Schön

Felicia Schön brinner för att fler ska förstå vikten av sparande. Särskilt kvinnor, som generellt sett sparar mindre än män och har sämre självförtroende när det kommer till investeringar på börsen. Genom att lyfta ämnet...

Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2023: Albin Kjellberg

Albin Kjellberg är 26 år och redan en rutinerad programledare, poddare och sparinspiratör. Att spara och investera är roligt, menar Albin, som med enormt engagemang och en stor dos humor delar med sig av sin...

Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2023: Annifrid Huhtala

Annifrid Huhtala vill att kunskap om privatekonomi ska vara tillgängligt för alla. Via sina egna sociala kanaler delar hon med sig av inspiration och tips om sparande till en målgrupp som annars mest uppmuntras till...

Läs mer

Finalist Årets Sparprofil 2023: Per H Börjesson

Företagsledaren och författaren Per H Börjesson, ofta kallad Sveriges Warren Buffett, har i många år arbetat för att sprida kunskap om ekonomi och sparande. Med enkla och konkreta råd har han inspirerat många till att...

Läs mer