20 år av förändring i börsbolagens styrelser

År 2002 var 1 av 20 styrelseledamöter i svenska börsbolag kvinnor. En siffra som i dag ter sig uppseendeväckande låg. Faktum är att majoriteten av de stora svenska börsbolagen för tjugo år sedan inte hade en enda kvinna i styrelsen. Börsbolagens styrelser var vid millennieskiftet i mångt och mycket en gubbklubb med ledamöter som inte bara hade det gemensamt att de var män utan de hade ofta liknande yrkes- och utbildningsbakgrund, samma nationalitet och var i  ungefär samma ålder.

Som exempel kan vi titta på ett av den svenska aktiemarknadens flaggskepp: Ericsson. 2002 bestod styrelsen av 8 män och en kvinna. Sju av nio ledamöter hade en bakgrund som företagsledare och var utbildade civilekonomer eller civilingenjörer. De som sticker ut är dels Lena Torell med en forskarbakgrund, dels Peter Sutherland utbildad jurist och tidigare politiker. Men även om det går att hitta vissa skillnader mellan styrelsens ledamöter 2002 så är det tydligt att det var en tämligen homogen grupp.

Om vi hoppar 20 år framåt i tiden till 2022 så ser Ericssons styrelse annorlunda ut. Antalet styrelseledamöter har ökats till 11 personer. Av dessa är 7 män och 4 kvinnor. Civilekonomer och civilingenjörer är alltjämt i majoritet men till skillnad från 2002 innehåller styrelsen nu fler yrkesverksamma personer med
yrkesbakgrund som till exempel finanschef, investerare och entreprenör. Det är tydligt att styrelseurvalet har skett från en betydligt bredare talangpool än 20 år tidigare.

Utvecklingen i Ericssons styrelse är ett stickprov som visar en övergripande förändring som skett vid tillsättandet av styrelser i svenska börsbolag. Valberedningarna som föreslår kandidater till styrelserna har sökt bredare efter talanger och efter personer som kompletterar varandra snarare än liknar varandra. En konsekvens är att andelen kvinnliga styrelseledamöter ökat från runt 5 procent år 2002 till 35 procent år 2021.

Andelen kvinnor är bara ett mått på hur styrelsernas sammansättning har förändrats. Ett annat mått är andelen utländska styrelseledamöter. Databastjänsten Holdings har på uppdrag av Lannebo tagit fram data för hur styrelsesammansättningen förändrats sedan 2006. I de svenska småbolagen var knappt 1 av 10 ledamöter utländska år 2006. I dag har det trefaldigats till nästan 3 av 10. Motsvarande rörelse mot fler utländska styrelseledamöter syns även i de stora och medelstora företagen, om än inte med samma kraftiga ökning som i småbolagen. Även andelen oberoende ledamöter har stadigt ökat i börsbolagen, ett tecken på att specialistkompetens prioriteras mer än tidigare.

En annan intressant observation är att styrelserna sedan 2006 stadigt har blivit äldre. I småbolagens styrelser var snittåldern 54,8 år för 15 år sedan, i dag är
motsvarande siffra 57,5 år. Vi ser motsvarande förändring i de stora och medelstora bolagen där snittåldern i dag ligger på 58 respektive 57 år. Att styrelsernas snittålder stiger är kanske inte så konstigt då vi överlag är friskare och går i pension allt senare.

Sammantaget är det tydligt att de svenska börsbolagens styrelser i dag ser väsentligt annorlunda ut jämfört med i början av 2000-talet. Andelen kvinnor har ökat med 700 procent och andelen utländska ledamöter har ökat med 300 procent i småbolagen.

Denna artikel är ett utdrag från Lannebos senaste Hållbarhetsrapport Horisont. Läs hela rapporten här.