Buffertsparande – så gör du

Ett buffertsparande är ett sparande som ska fungera som en slags ekonomisk stötdämpare vid oväntade kostnader – det vill säga något som alla råkar ut för. Genom att ha ett buffertsparande förbereder du din privatekonomi för framtida ekonomiska utmaningar, vilket i sin tur leder till ökad trygghet här och nu. Några exempel på när bufferten kommer väl till pass är vid inkomstbortfall, när du drabbas av kvarskatt eller får en ovanligt hög tandläkarräkning. Dessa sparpengar ska alltså inte användas till utgifter du klarar dig utan, såsom konsumtion, restaurangbesök eller resor.

Läs mer: Tips för en bättre privatekonomi

Hur stor buffert du behöver beror på hur din livssituation ser ut, och vilka element i ditt liv som kan leda till oväntade utgifter. Om du bor själv i en hyresrätt finns det ingen anledning att ha en lika stor buffert som en person som äger sin bostad och har flera barn. En tumregel är att ha sparat undan 2-3 månadslöner efter skatt, men samtidigt finns det inga rätt eller fel. Huvudsaken är att du har tillräckligt med pengar för att känna dig lugn att din ekonomi klarar livets oförutsägbarheter.

Singel utan barn

För dig som är singel utan barn rekommenderas en buffert på 1-2 månadslöner efter skatt. Har du husdjur, bil eller ett boende som kräver underhåll kan det dock vara klokt att spara ihop till en större summa än så.

Singel med barn

Om du är singel och har barn kan en buffert på 3 månadslöner efter skatt vara en rimlig summa. Börjar barnen bli lite äldre, du äger din bostad eller har bil kommer du antagligen behöva en större buffert eftersom det är faktorer som ofta leder till ökade kostnader.

Par utan barn

Du som delar på kostnaderna tillsammans med din partner har vanligtvis mycket bra förutsättningar att klara oförutsedda utgifter. För er kan en buffert på 1-2 månadslöner efter skatt vara lagom, förutsatt att ni inte bor i hus, har landställe eller dyra hobbyer.

Par med barn

Om du och din partner har varsin inkomst och kan dela på kostnaderna har ni troligtvis en bra ekonomisk grund, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att familjelivet ofta leder till stora utgifter. För ett hushåll med barn rekommenderas därför 3-4 månadslöner efter skatt i buffert.

Något som skiljer buffertsparande från andra typer av sparanden är att dessa pengar måste vara enkla att komma åt. Att investera sin buffert i aktier, fonder eller fastigheter är därför inte lämpligt eftersom dessa sparformer kan medföra mer eller mindre krångliga uttagsprocesser. Detta kan leda till att pengarna inte är tillgängliga när de behövs som mest. Det bästa alternativet är därför att förvara pengarna på ett räntebärande sparkonto med insättningsgaranti och fria insättningar och uttag.

Det går att buffertspara på olika sätt, men det allra smidigaste alternativet är i de flesta fall att sätta upp ett månadssparande via din bank. Då dras pengarna från ditt lönekonto automatiskt utan att du själv behöver göra något. Ha som ambition att spara åtminstone 10 procent av din lön varje månad, men om du till exempel är student och inte har råd att lägga undan så pass mycket är en mindre summa bättre än ingen alls.

Läs mer: Tio kloka spartips från Lannebo