Oktobermix: Klimatambitioner, AI-principer, fackföreningsfrihet och investerarinitiativ

Under månaden hade vi ett möte med Beijer Ref kring bolagets klimatambitioner och hållbarhetsstrategi. Bolaget ser att klimatförändringarna medför möjligheter för affären, då efterfrågan på energieffektiva kyl- och luftkonditioneringslösningar ökar till följd av ett varmare klimat. De ser även regulatoriska krav kopplat till klimatförändringarna som drivkraft för sin omställning, särskilt i Europa och USA. I Indien är däremot efterfrågan på låg-GWP-produkter (köldmedier och lösningar med låg global uppvärmningspotential) fortfarande låg, vilket kräver proaktiv utbildning. Beijer Ref har idag ett kortsiktigt klimatmål, men har ännu inte satt ett formellt nettonollåtagande. Anledningen är att de vill genomföra scenarioanalyser innan ett sådant åtagande för att säkerställa att målet är realistiskt. Scope 3 står idag för 92 % av bolagets utsläpp, där den större delen kommer från användning av sålda produkter. Scenarioanalysen visar att målet kan nås om kunder minskar läckage och om utsläppsintensiteten förbättras i försäljningsländerna. Med en decentraliserad affärsmodell, blir lokal implementering och utbildning av installatörer viktiga delar i omställningsarbetet. Beijer Ref kommer att kommunicera en ny hållbarhetsstrategi i rapporten för 2025. Vi kommer följa upp dialogen under 2026.

Beijer Ref återfinns i fonderna: Lannebo Småbolag, Lannebo Sverige Hållbar, Öhman Småbolagsfond, Lannebo Norden Hållbar, Lannebo Sweden Micro Cap, Lannebo Mixfond Offensiv, Lannebo Småbolag Select, Lannebo Mixfond, Lannebo Sustainable Corporate Bond, Lannebo Räntefond Kort, Öhman Sverige, Öhman Marknad Sverige Bred, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig, Öhman Marknad Europa, Öhman Marknad Global

Under månaden hade vi även ett första möte med Nokia inom ramen för World Benchmarking Alliances initiativ för etisk AI. Syftet med dialogen är att främja transparens och ansvarstagande i utveckling och användning av AI, samt uppmuntra bolag att implementera policys och mekanismer som säkerställer att AI utvecklas och används på ett sätt som respekterar mänskliga rättigheter och principen om att ingen ska lämnas utanför. Nokia har antagit 6 Principles for Responsible AI vilka är rättvisa, tillförlitlighet, integritet, transparens, hållbarhet och ansvarstagande och under mötet diskuterade vi hur dessa principer omsätts i praktiken. Nokia har tillsatt en AI Governance Board och en styrkommitté som ansvarar för att AI utvecklas på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Fokus på utbildning är stort. Utöver att Nokia infört obligatoriska utbildningsprogram för alla medarbetare som är anpassade efter olika roller, driver företaget även interna lärandeinitiativ, såsom ”Nokia Bell Labs”, och samarbetar med externa experter – allt för att skapa en miljö där olika perspektiv på AI diskuteras. På den sociala sidan integrerar Nokia mänskliga rättigheter i sina AI-processer genom en flerlagers riskbedömning som omfattar screening av högriskanvändningar, landriskbedömningar och kontroll av diskrimineringsrisker. Human Rights Due Diligence (HRDD) är sedan länge en del av Nokias arbete och inkluderas nu även i AI-utvecklingen. Nästa steg i bolagets arbete med AI är att utveckla KPI:er som mäter effektivitet och avkastning på AI-investeringar.

Nokia återfinns i fonderna: Lannebo Sverige, Lannebo Sverige Plus, Öhman Marknad Europa, Öhman Marknad Global

Inom ramen för vårt klimatmål tog vi kontakt med tyska Infineon Technologies som är verksamma inom halvledarindustrin. Syftet med dialogen var att följa upp hur bolaget arbetar med klimatrelaterade frågor i relation till de fyra kriterierna vi mäter i vårt klimatmål:  1) en nettonollambition, 2) klimatmål, 3) rapportering av materiella utsläpp, och 4) en konkret omställningsplan. Infineon har flera av kriterierna på plats, men saknar i dagsläget ett officiellt långsiktigt åtagande om att nå nettonoll. Bolaget arbetar just nu med att ta fram ett uppföljningsmål till sitt nuvarande mål för 2030, och utvärderar hur värdekedjan bäst kan inkluderas. Enligt bolaget kommer de sätta ett långsiktigt mål, men detaljerna är ännu inte fastställda. Vi efterfrågade även tydligare information om hur bolaget planerar att minska sina egna utsläpp (Scope 1 och 2), där bolaget pekar på att energieffektivisering, övergång till förnybar el och användning av PFC-reducerande teknik är centrala åtgärder. PFC-reducerande teknik är teknik som minskar utsläpp av perfluorkarboner (PFC) vilka är högt klimatpåverkande växthusgaser som används i elektronik- och halvledarproduktion. De utsläpp som inte kan undvikas kommer att kompenseras med certifikat fram till 2030. Majoriteten av bolagets klimatpåverkan ligger dock i Scope 3 som är kopplat till leverantörskedjan. För dessa utsläpp har Infineon nyligen publicerat ett SBTi-mål om att 72,5 % av leverantörsrelaterade utsläpp ska omfattas av egna SBTi-mål senast 2029. Bolaget kunde inte dela med sig av status för detta, men hänvisade till sin kommande hållbarhetsrapport som publiceras i slutet av november.

Infineon Technologies återfinns I fonderna: Lannebo Teknik, Öhman Marknad Europa, Öhman Marknad Global

Vi träffade även fackförbundet IF Metall för att få en uppdatering kring den pågående konflikten med Tesla, som lett till att Tesla idag är exkluderat hos oss. Konflikten, som handlar om Teslas vägran att teckna kollektivavtal i Sverige, har pågått sedan 2023 och har under hösten intensifierats ytterligare. Det senaste är att Medlingsinstitutet har valt att lämna processen till följd av bedömningen att parterna står för långt ifrån varandra och att Teslas svenska ledning har begränsat mandat att förhandla och teckna avtal då bolagets strategi styrs globalt. Detta innebär att konflikten nu ligger helt i händerna på IF Metall och Tesla, där fackförbundet planerar att eskalera stridsåtgärder och be om fler sympatiåtgärder från andra fackförbund. Bland redan genomförda sympatiåtgärder finns blockader av post- och paketleveranser, stopp för avfallshantering, avbrott i inkoppling av laddstationer samt hamnarbetare som hindrat billeveranser. Fackförbundet bedömer att Tesla får allt svårare att bedriva verksamhet i Sverige långsiktigt, men tror samtidigt att bolaget inte kan lämna marknaden utan att det skulle signalera svaghet globalt. Målet om kollektivavtal ligger fast och är inte förhandlingsbart. Vi kommer fortsatt att exkludera Tesla, men följer konfliktens utveckling.

Ett investerarinitaitiv vi är med i inom ramen för vårt fokusområde klimat är Climate Action 100+. Initiativet driver dialoger med högutsläppande bolag om att förbättra sitt klimatarbete. Initiativet har nu publicerat sin årliga bolagsbedömning enligt sitt “Net zero Company Benchmark”, där totalt 164 bolag utvärderas utifrån tre övergripande mål: utsläppsminskningar, klimatstyrning och klimatrelaterad rapportering. Årets bedömning visar en positiv utveckling, särskilt vad gäller utsläppsminskningar (gällande scope 1 och 2) och ökad transparens kring bolagens omställningsstrategier. Samtidigt kvarstår brister, som framför allt handlar om tydlig kapitalallokering och kortsiktiga klimatmål. Några insikter som rapporten delar:

• Utsläppsminskningar: 69 % av bolagen har minskat sina absoluta Scope 1- och 2-utsläpp under de senaste tre åren, men endast 32 % gör det i linje med trovärdiga 1,5°C-sektorvägar.
• Omställningsplaner: Andelen bolag som redovisar trovärdiga omställningsplaner har ökat något (+4 %), men ligger fortfarande lågt – endast 8 % uppfyller kriterierna.
• Målstruktur: De flesta bolag har satt medel- (85 %) och långsiktiga (80 %) klimatmål, medan andelen med kortsiktiga mål har minskat något (41 %), trots en liten ökning av mål i linje med 1,5°C.
• Klimatredovisning och revision: Små förändringar jämfört med föregående år, men vissa europeiska bolag visar god praxis – 81 % uppfyller delvis kriterierna.
• Klimatpolicyengagemang: Utvecklingen har stagnerat, med en viss nedgång i hur bolagens indirekta policyengagemang via branschorganisationer är i linje med klimatmålen.