EU:s nya taxonomi – 8 saker du bör känna till

Taxonomin definierar vad som bedöms vara en miljömässigt hållbar ekonomisk aktivitet, eller ”grön intäkt” som det också kallas. Med taxonomin får investerare ett gemensamt ramverk som hjälper till att identifiera graden av miljömässig hållbarhet i investeringarna.

EU har utgått ifrån sex uppsatta miljömål: (1) Minska klimatförändringarna, (2) Klimatanpassning (3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (4) Omställning till cirkulär ekonomi (5) Förhindra och kontrollera föroreningar (6) Skydd och återuppbyggnad av biologisk mångfald samt ekosystem. För de två första målen som handlar om klimatförändringar har man tagit fram detaljerade gränsvärden tillsammans med experter inom olika områden. Då antalet ekonomiska aktiviteter är oändligt har EU utgått från de branscher som tillsammans står för närmare 95 procent av de globala utsläppen. Inom dessa branscher har EU tillsammans med expertgrupper identifierat cirka 70 ekonomiska aktiviteter för vilka de har satt detaljerade gränsvärden. Om den ekonomiska aktiviteten lever upp till gränsvärdet är den i linje med EU:s klimatmål.

De branscher som omfattas av taxonomin vid starten är:

• Skogsbruk
• Jordbruk
• Tillverkningsindustri
• El- och kraftförsörjning
• Vatten, avlopp, avfall och sanering
• Transport och lager
• IT och telekom
• Bygg- och anläggning
• Fastighetsbranschen
• Finans- och försäkringsbranschen
• Forskning och utveckling

För att en aktivitet ska bedömas vara miljömässigt hållbar måste den väsentligt bidra till minst ett av EU:s sex klimatmål och får inte väsentligt skada något av de andra. Att väsentligt bidra definieras som att nå upp till de gränsvärden som är framtagna. Samtidigt måste aktiviteten leva upp till minimikrav kring sociala aspekter.

Eftersom de branscher som valts ut tillsammans står för 95 procent av världens totala utsläpp var det rimligt av EU att börja där. Med det sagt finns det många hållbara ekonomiska aktiviteter både inom dessa branscher samt i andra branscher, som ännu inte inkluderas i taxonomin. Taxonomin är således inte en uttömmande lista på vad som är hållbart utan anger i dag endast en liten andel av vad som är miljömässigt hållbart.

Finansmarknadsaktörer som fondbolag måste för finansiella produkter som marknadsförs som hållbara redovisa hur de beaktar taxonomin i sina investeringar och hur stor andel av fonden som består av gröna aktiviteter enligt taxonomin. Det brukar kallas taxonomy alignment. Sedan måste alla svenska företag med fler än 250 anställda gå igenom sina ekonomiska aktiviteter och redovisa hur stor del av intäkterna som är gröna aktiviteter enligt taxonomin. I Europa går gränsen vid 500 anställda men Sverige har valt att sätta en snävare gräns för att få fler företag att rapportera enligt taxonomin. Företagen måste redovisa gröna aktiviteter som en andel av både omsättning, CAPEX och OPEX.

Taxonomiförordningen börjar gälla 1 januari 2022 vilket innebär att företag och finansiella produkter ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningarna för 2022. För finansiella produkter ska även informationsbroschyren innehålla dessa uppgifter från och med 1 januari 2022.

Det bakomliggande syftet är att uppnå Parisavtalet och hålla den framtida globala uppvärmningen till en bra bit under 2 grader. I mars 2018 presenterade EU en tiopunktsplan med syftet att omallokera kapital till hållbara investeringar, göra hållbarhet till en naturlig del i investerares riskhantering och främja transparens och långsiktighet. Taxonomin var den första punkten av de tio.

Taxonomin är i dag framtagen för två av de sex klimatmål som EU definierat. Nästa steg för EU är att definiera gränsvärden för ekonomiska aktiviteter inom resterande miljömål, 3-6. De ska vara klara och börja tillämpas 1 januari 2023. Därtill diskuteras en så kallad ”brun” taxonomi, det vill säga en taxonomi som definierar vad som väsentligt skadar något av miljömålen.

Läs Lannebos hållbarhetsrapport Horisont om den nya taxonomin