Vad säger kroppstermometern när patienten är i en bastu?

När en läkare tar tempen på en patient och ser att kroppstemperaturen har stigit en halv grad till 37,5 på 30 minuter kan det vara en ledande indikator på att patienten har fått en influensa. Vilket värde har dock denna information om kroppen helt plötsligt befinner sig i en bastu? När ekonomin utsätts för en yttre chock, så som under pandemin eller som nu med tullkriget tappar ledande indikatorer sin träffsäkerhet och en ny verktygslåda behöver plockas fram. Detta handlar månadens krönika om.

April har varit en turbulent månad även om slutresultatet för månaden inte lyfter några ögonbryn. Stockholmsbörsen avkastade -0,8 procent och svenska småbolag steg med 1,85 procent. Dock var det en hel del naglar som bets när Donald Trump presenterade sina reciproka tullar varpå Stockholmsbörsen sjönk 12 procent på några enstaka dagar. Att dollarn försvagades välkomnades av Vita huset. Att den 10-åriga obligationsräntan skulle stiga var dock inte enligt plan och passar särskilt illa med en stor statsskuld samt stort budgetunderskott. När den 10-åriga amerikanska obligationsräntan hade stigit 60 punkter på kort tid drog vita huset i handbromsen. En 90-dagars respit på de annonserade tullarna presenterades och dörren för förhandlingar öppnades. Dock intensifierades handelskriget med Kina där man i flera omgångar höjde tullar mot varandra tills det slutade vid 145 procent tullar. Det innebär i praktiken ett handelsembargo. Vi tror dock att osäkerheten kring handelskriget har kulminerat och inom de närmaste månaderna bedömer vi att flera handelsavtal kommer att skrivas. Japan, Storbritannien och Sydkorea ser ut att ha kommit längst i sina förhandlingar och utfallen av dessa blir viktiga för att bedöma hur resten kommer att bli. Avtal som landar i slopade reciproka tullar och som i stället fokuserar på slopade handelsbarriärer och utbyte av olika handelsvaror får anses som väldigt positivt. Osäkerheten är det som skapar paniken på marknaden och om det blir mer klarhet, även om nyheten i sig är dålig, skulle det kunna leda till starkare marknader framåt.

Utmaningen för en allokerare i detta läge är hur signaler från så kallade ledande indikatorer ska tolkas under tiden världen befinner sig i handelskriget. När en konjunkturcykel får genomgå sin naturliga process kan ledande indikatorer ge viktig information när orderingången börjar tappa fart eller om investeringar börjar minska. Den informationen kan då fungera som en när läkaren tar tempen på en patient. Utan externa chocker kan ledande indikatorer signalera en konjunkturnedgång innan börsen börjar falla. Vid plötsliga händelser så som pandemier, krig eller handelskrig reagerar dock börser snabbare än ledande indikatorer. Inköpschefsindex och enkätundersökningar publiceras ju ofta bara en gång i månaden medan börser uppdateras i realtid. Då måste en allokerare tänka baklänges. Givet hur mycket börsen har fallit, hur mycket är det då troligt att orderingången kommer att minska? Enkätundersökningar som amerikanskt konsumentförtroende och amerikanska småföretagsbarometern har båda fallit kraftigt sedan tulloron men inköpschefsindex som inte är lika känslostyrda har utvecklats bättre än väntat och det svenska inköpschefsindexet är fortfarande i expansivt territorium. Amerikansk sysselsättning har också hållits uppe väl. Med andra ord har konjunkturen varit robust inför detta handelskrig. Om handelsavtal hinner komma på plats som innebär slopade reciproka tullar, borde en global recession kunna undvikas. I detta läge är förutsättningar för europeisk ekonomi att kunna resa sig goda med stöd från räntesänkningar samt ökade finanspolitiska stimulanser. Om patienten får komma tillbaka till undersökningsrummet kommer tempen också ge mer exakt information om hälsotillståndet.