Hög inflation: Så agerar Lannebos förvaltare

Inflationen i världsekonomin började stiga i slutet av 2021. Inledningsvis var det störningar i bolagens försörjningskedjor och komponentbrist i spåren av nedstängningarna under pandemin som bidrog till stigande inflation. Under 2022 späddes inflationen på av direkta och indirekta effekter av kriget i Ukraina, med exempelvis stigande råvaru- och energipriser.

Under den gångna vintern har inflationstakten kulminerat och är för närvarande på väg ned i alla stora ekonomier. Inflationen i Sverige följer den internationella trenden men har som ett resultat av den svaga svenska kronan blivit högre än i andra europeiska länder.

”Den kraftiga uppgången i inflationen kom oväntat för världens centralbanker. De avfärdade inledningsvis riskerna med att det bara var tillfälliga effekter som drog upp inflationen och att dessa snabbt skulle klinga av. Det visade sig vara en felbedömning och centralbanker världen över har under 2022 snabbt sett sig tvungna att höja styrräntorna kraftigt. Av allt att döma kommer fler höjningar under våren”, säger Peter Lagerlöf.

Peter Lagerlöf förvaltar tillsammans med Charlotta Faxén bland annat Lannebo Mixfond som har mandat att ha en aktievikt från 0 till 100 procent.

”Vi har dragit ned aktieandelen i Lannebo Mixfond efter den starka inledningen på året till knappa 60 procent. Vi är något mer försiktiga i det korta perspektivet än tidigare och har valt att ytterligare fokusera på bolag med relativt stabil vinstutveckling”, säger Peter Lagerlöf.

Han poängterar att det finns risk att inflationen kommer dröja sig kvar längre än marknaden bedömer just nu. Det skulle innebära fortsatta räntehöjningar som i sin tur är negativt för aktiemarknaden.

De flesta av Lannebos fonder har presterat väl i förhållande till sina jämförelseindex under perioden när inflation och räntor har stigit kraftigt. Det beror bland annat på att Lannebos förvaltare i stor utsträckning har undvikit att investera i högt värderade bolag som har vuxit utan krav på lönsamhet.

Banker, vars lönsamhet pressades påtagligt under den långa perioden med nollräntor eller till och med negativa räntor, är vinnare på stigande räntor. En stor exponering mot banksektorn har bidragit till den starka relativa utvecklingen i till exempel Lannebo Sverige Plus som förvaltas av Robin Nestor och Martin Wallin. De har sedan flera år varit positionerade för en stigande styrränta.

”Vi anser att inflation har funnits en längre tid men att den inte varit synlig i rapporterad KPI-data. Av olika anledningar föll världen in i en inflationsspiral som nu ligger långt över de långsiktiga målen. Vi vill därför vara exponerade mot vinster som har värderingsstöd, alltså en relativt låg vinstmultipel”, säger Robin Nestor.

Han ser flera intressanta investeringsalternativ då det finns bolag med pressade vinster men låg värdering och stabil balansräkning.

”Bolag som under det förra året har haft svårt att priskompensera sig bedömer vi generellt kommer kunna göra det över tid. Olika bolag befinner sig i olika faser men det bör normaliseras på något eller några års sikt”, säger Robin Nestor.

Johan Nilke, som tillsammans med Helen Groth förvaltar Lannebo Teknik och Lannebo Teknik Småbolag, menar att det finns flera aspekter av inflationen att ta i beaktan.

”Eftersom vi investerar globalt behöver vi ta hänsyn till att inflationen är olika hög i olika länder och effekterna kan därför variera. Vi har sedan länge haft en relativt låg exponering mot konsumentvaror i teknikfonderna men har valt att dra ned den exponeringen ytterligare under 2022. Det innebär att vi främst har sålt bolag inom e-handel och annonsdrivna bolag”, säger Johan Nilke.

En annan sak som Johan Nilke och Helen Groth bevakar extra noggrant under den här perioden är bolagens möjlighet till prishöjningar.

”Vår filosofi är att främst investera i ledande bolag som har möjlighet att föra vidare kostnader till dess kunder, så kallad pricing power”, säger Johan Nilke.

Tobias Kaj förvaltar Lannebos fastighetsfonder tillsammans med Philip Hallberg. Han förklarar att de lägger stor vikt vid operationell risk, alltså risken att hyresgäster lämnar eller inte kan betala hyrorna.

”Vi bedömer att effekten av den höga inflationen och stigande räntor blir en kraftig konjunkturinbromsning. Därför lägger vi mycket fokus på vilka bolag som har hyresgäster som faktiskt klarar av att betala högre hyror utan att det resulterar i stigande vakanser”, säger Tobias Kaj.

Han menar att den höga inflationen är tveeggad för fastighetsbolagen.

”Å ena sidan justeras hyror för kommersiella fastigheter årligen med konsumentprisindex i oktober, vilket medför att hyrorna i år justeras upp med 10,9 procent. Å andra sidan gör den höga inflationen att Riksbanken successivt höjer räntan vilket ger högre finansieringskostnader för fastighetsbolagen. Det här slår väldigt olika mellan bolagen beroende på belåning och räntebindning”, säger Tobias Kaj.