Vi måste anpassa oss till en varmare planet

Det är svårt att inleda julimånadsbrevet utan att nämna sommarens värmeböljor och de återkommande rapporterna om skogsbränder runt om i Europa. Bilder från Sydeuropa har återigen väckt frågor om hur klimatförändringar påverkar vårt samhälle, men också om forskarnas varningar kring väderfenomen som El Niño och vad sådana händelser kan innebära för samhällen och ekonomin.

El Niño är ett naturligt väderfenomen som uppstår när havsytan i delar av Stilla havet blir ovanligt varm. Fenomenet återkommer med några års mellanrum och påverkar vädermönster över stora delar av världen. Den senaste kraftiga El Niño-perioden under 2023-2024 bidrog till att 2024 blev det varmaste året som hittills uppmätts globalt. Även om effekterna i Sverige ofta är begränsade kan konsekvenserna globalt vara betydande genom högre temperaturer, torka, översvämningar och störningar i jordbruk, fiske, transporter och energisystem.

För investerare är detta en påminnelse om att vädret inte längre bara är en bakgrundsfaktor utan i allt högre grad en affärs- och investeringsfråga. Extrema temperaturer kan skapa både vinnare och förlorare. Bolaget Beijer Ref har exempelvis tidigare rapporterat ökad efterfrågan på kyl- och klimatanläggningar under perioder av hög värme, medan långvariga värmeböljor kan pressa lönsamheten för verksamheter inom exempelvis laxproduktion, livsmedel och gruvnäring.

Sommarens skogsbränder i Frankrike och Spanien illustrerar också hur fysisk klimatrisk kan få direkta ekonomiska konsekvenser. Turism, jordbruk och infrastruktur påverkas ofta först, men effekterna sprider sig vidare genom leveranskedjor, försäkringskostnader och råvarupriser. Samtidigt ökar intresset för bolag som erbjuder lösningar inom klimatanpassning, såsom brandskydd, vattenhantering och robustare infrastruktur.

Klimatfrågan handlar därför inte längre enbart om utsläppsminskningar och energiomställning. Allt större fokus riktas mot anpassning, motståndskraft och förmågan att hantera de fysiska effekterna av ett förändrat klimat.

Samtidigt som sommarens värmeböljor påminner om klimatförändringarnas konsekvenser fortsätter diskussionen om hur omställningen ska genomföras. Under juli presenterade EU-kommissionen ett förslag om förändringar i unionens utsläppshandelssystem, EU ETS. Systemet har länge varit ett av Europas viktigaste verktyg för att minska utsläppen genom att sätta ett pris på koldioxid. Ju mer ett företag släpper ut, desto större blir kostnaden.

Bakgrunden är en växande oro för Europas konkurrenskraft. Många industribolag har pekat på höga energipriser och hård internationell konkurrens som hinder för investeringar och produktion. Kommissionen vill därför ge industrin mer tid att ställa om genom att bromsa takten i utsläppsminskningarna och förlänga systemet med kostnadsfria utsläppsrätter.

Förslaget innebär sannolikt lägre koldioxidkostnader och minskat omställningstryck på kort sikt, men riskerar samtidigt att försvaga incitamenten att investera i ny klimatsmart teknik. För bolag som redan investerat stora belopp i att minska sina utsläpp kan förändringarna vara mindre positiva, medan energiintensiva företag som kommit kortare i omställningen kan få viss lättnad.

Parallellt presenterade kommissionen en handlingsplan för elektrifiering med målet att nästan fördubbla Europas elektrifieringsgrad till 2040. Fokus ligger bland annat på lägre elpriser, fler värmepumpar och fortsatt utbyggnad av elnäten. Om planerna genomförs kan det skapa betydande investeringsmöjligheter inom elinfrastruktur, energieffektivisering och elektrifiering.

I slutändan illustrerar förslagen den balansgång som präglar Europas energiomställning. Ambitionen att minska utsläppen ligger fast, men vägen dit formas i allt större utsträckning av frågor om konkurrenskraft, energisäkerhet och industripolitik.

Dialoger och uppdateringar från portföljbolagen

Under månaden träffade vi Eolus för att diskutera bolagets klimatarbete och utvecklingen av vetenskapligt baserade klimatmål. Bolaget har sedan tidigare ett nettonollmål till 2040, men saknar ännu kortsiktiga mål validerade av Science Based Targets initiative (SBTi). Ambitionen att ta fram sådana mål kvarstår, men någon tydlig tidsplan finns ännu inte.

Samtalet illustrerade att även bolag som bidrar till energiomställningen möter utmaningar i sitt eget klimatarbete. Under 2025 har Eolus fokuserat på att förbättra datakvaliteten och kartläggningen av sina Scope 3-utsläpp. Eftersom en stor del av klimatpåverkan uppstår i värdekedjan, främst genom material som stål, betong och vindkraftverk, är utsläppsminskningar i hög grad beroende av leverantörernas utveckling och tillgången till nya teknologier.

Eolus arbetar bland annat med att efterfråga miljövarudeklarationer från leverantörer, lyfta fram alternativ med lägre klimatpåverkan i upphandlingar samt minska miljöpåverkan i projektdesign och markanvändning. Bolaget prioriterar i nuläget att stärka datagrunden och förståelsen för utsläppen innan vetenskapligt baserade mål fastställs.

Eolus Vind återfinns i fonden: Lannebo Marknad Sverige Bred

Under månaden förde vi en dialog med Hitachi kring arbetsrättsliga anklagelser som riktats mot dotterbolaget GlobalLogic. Ärendet gäller påståenden om begränsningar av anställdas möjlighet att diskutera löner samt repressalier mot medarbetare och har anmälts till den amerikanska arbetsrättsmyndigheten NLRB. Hitachi avvisar anklagelserna och betonar att bolaget har nolltolerans mot repressalier, stödjer föreningsfrihet och uppmuntrar medarbetare att framföra synpunkter. Bolaget framhåller också att ärendet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede och ännu inte har prövats av myndigheten. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen och bedöma eventuella nya uppgifter i takt med att processen fortskrider.

Hitachi återfinns i fonderna: Lannebo Marknad Japan, Lärarfond Försiktig, Lannebo Marknad Global, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Offensiv och Lannebo Global.

Vi har även haft en dialog med NIBE för att diskutera bolagets klimatarbete, klimatmål och omställningsplan. Bolaget har en ambition att nå nettonollutsläpp till 2050 och har redan satt mål för Scope 1 och 2, där utsläppen ska minska med 65 procent till 2030 jämfört med 2019. Däremot saknas i dagsläget tydliga mål för Scope 3, som samtidigt utgör den största delen av bolagets klimatavtryck.

NIBE beskriver att den största utmaningen ligger i utsläpp kopplade till användningen av produkterna, där utvecklingen påverkas av faktorer som energieffektivisering, försäljningsvolymer och energisystemens utveckling på olika marknader. Bolaget har därför hittills varit försiktigt med att sätta långsiktiga mål för Scope 3 och vill säkerställa att underlaget är tillräckligt robust innan ett eventuellt åtagande enligt Science Based Targets initiative (SBTi) görs. Under hösten planerar bolaget att intensifiera arbetet med frågan.

Vi noterade att NIBE har god kontroll över utsläppsdata för Scope 1 och 2 samt en relativt konkret omställningsplan med investeringar i energieffektivisering, elektrifiering och minskad användning av fossila bränslen. För Scope 3 är färdplanen mindre kvantifierad och i högre grad beroende av externa faktorer, men fokus ligger på produktutveckling, materialval och förbättrade livscykelanalyser. Vår bedömning efter mötet är att bolaget har en tydlig klimatambition och ett strukturerat arbete på plats, samtidigt som de vill säkerställa att framtida klimatmål är realistiska och möjliga att följa upp över tid.

NIBE återfinns i fonderna: Lannebo Marknad Europa, Lannebo Small Cap Opportunities, Lannebo Marknad Global, Lannebo Småbolag, Lannebo Marknad Sverige, Lannebo Marknad Sverige Bred, Lannebo FRN, Lannebo Sustainable Corporate Bond, Lannebo Räntefond Kompass, Lannebo Mixfond, Lannebo Mixfond Offensiv och Lannebo Företagsobligationsfond

Stämmosäsongen har lugnat ned sig rejält, men i början av augusti har den amerikanska dagligvarukedjan Albertsons sin årsstämma. Albertsons är en av USA:s största livsmedelsaktörer med verksamhet inom dagligvaruhandel, apotek och närliggande tjänster, och har en omfattande leverantörskedja som sträcker sig över flera länder och sektorer.

På stämman röstade vi för ett aktieägarförslag som uppmanade bolaget att öka transparensen kring sitt arbete med mänskliga rättigheter och sina processer för human rights due diligence. Även om Albertsons har policydokument som berör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor anser vi att informationen om hur risker identifieras, följs upp och hanteras i leverantörskedjan är begränsad. För ett bolag av denna storlek och med så omfattande leverantörskedjor ser vi ett mer formaliserat due diligence-arbete och tydligare rapportering som viktig god praxis.

Vi röstade även emot bolagets långsiktiga incitamentsprogram (LTIP). Vår bedömning var att programmets utformning inte i tillräcklig utsträckning kopplar ersättningen till uppnådda prestationer. Vi anser att långsiktiga ersättningsprogram bör innehålla ambitiösa prestationskrav framför tidsbaserade målsättningar, för att säkerställa att ledningens incitament är väl anpassade till aktieägarnas långsiktiga intressen.

Aalberts Companies återfinns i fonderna: Lannebo Global, Lannebo Global Småbolag, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad och Lärarfond Försiktig

Efter att ha noterat att Novo Nordisk avvecklat sitt Sustainability Advisory Council samtidigt som bolaget rapporterat ökade utsläpp, kontaktade vi dem för att förstå bakgrunden till beslutet kring hållbarhetsrådet samt för att få klarhet i den kraftiga ökningen av bolagets växthusgasutsläpp.

Enligt bolaget är förändringen en del av en bredare organisationsöversyn efter det tidigare vd-skiftet, med fokus på effektivare styrning och att integrera hållbarhetsfrågorna ännu tydligare i den dagliga verksamheten. Bolaget är tydligt med att beslutet inte innebär att hållbarhet prioriteras ned, utan att ansvaret i större utsträckning flyttas in i den ordinarie organisationen.

När det gäller utsläppsökningen pekar bolaget framför allt på den snabba tillväxten och utbyggnaden av produktionskapaciteten, samt nyförvärvade anläggningar som ännu inte lever upp till koncernens klimatstandarder. Bedömningen är att utsläppen kommer förbli höga på kort sikt, men att tillväxt och utsläpp successivt ska kunna frikopplas genom effektiviseringar, ökad användning av förnybar energi och ett närmare samarbete med leverantörer.

Novo Nordisk återfinns i fonderna: Lannebo Hälsa och Ny Teknik, Lannebo Sweden All Cap, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lannebo Marknad Europa och Lärarfond Försiktig.

Under juli månad publicerade PRI Advance, ett samarbetsinitiativ med fokus på mänskliga rättigheter i gruv- och förnyelsebar energisektorn, sin progressrapport som beskriver hur dialogerna i sin helhet har gått under det senaste året. Enligt rapporten har över hälften (19 av 37) dialoger upplevt positiv utveckling mot målen som är uppsatta och sen initiativet lanserades har det förts 131 dialoger med bolag av 110 investerare deltagande investerare. Initiativets medlemmar representerar idag cirka 35 biljoner USD i förvaltat kapital. Lannebo är delaktiga i Lundin mining, Anglo Gold, Antofagasta och Buenaventura. De vanligaste områdena investerare pratar med bolagen om är följande: