Föräldrar sparar mer till sina söner än till sina döttrar

Vi i Sverige är väldigt duktiga på att reagera mot orättvisor runt om i världen och har gärna synpunkter på andra kulturer och samhällen, inte sällan med ett rätt uppfostrande, indignerat tonläge. Men vore det inte på sin plats att vi också städade framför den egna dörren?

I Sverige år 2024 råder det fortfarande en betydande ekonomisk ojämlikhet mellan könen. Det görs undersökningar och rapporter, det arrangeras utbildningar och seminariedagar, och näringslivsledare och politiker är alla helt överens om att så här kan vi inte ha det: Två tredjedelar av kapitalet på börsen kontrolleras av män och vi har ett generellt lönegap i samhället mellan könen på nästan 10 procent.

Detta är ett mönster som sätts tidigt. Undersökningar visar att föräldrar sparar mer till sina söner än till sina döttrar, och även om det såklart inte är den allenarådande förklaringen till obalansen i samhället så ges pojkar och flickor olika förutsättningar. Något som sedan följer med genom livet. I 30-årsåldern har en ung man i genomsnitt dubbelt så mycket sparkapital som en ung kvinna.

Så ser verkligheten ut, men det måste inte vara så. För några veckor sedan var jag – tillsammans med representanter från näringslivet samt utvalda experter och förändringsledare från olika branscher – inbjuden till Riksdagen av jämställdhetsministern Paulina Brandberg. Investeraren och författaren Andra Farhad, också känd som Börshajen, var moderator för mötet som hade temat Hur kan vi öka den finansiella jämställdheten?, där målet för dagen var att skapa konkreta idéer och rekommendationer. Det var ett lika vällovligt som uppskattat initiativ.

För ska vi på riktigt kunna åstadkomma en förändring måste vi bryta isär gamla sanningar och strukturer och skapa en ny medvetenhet – och gärna börja med de lågt hängande politiska frukterna. Varför har vi till exempel inte privatekonomi på skolschemat? Det är säkert viktigt att på hemkunskapen lära sig att stryka en skjorta eller på geografilektionen kunna rabbla europeiska huvudstäder, men det är inte livsavgörande på samma sätt som ett privatekonomiskt beslut kan vara. Jag är övertygad om att kunskap är acceleratorn i all förändring, och i det arbetet behöver vi alla dra vårt strå till stacken. På Lannebo stödjer vi organisationen Ung Privatekonomi, som föreläser om ekonomi och sparande på gymnasieskolor runtom i Sverige. Det är den typen av initiativ som lägger grunden till en bättre ekonomisk förståelse och i förlängningen också ett mer finansiellt jämställt samhälle.

Lannebo har sedan länge tydliga jämställdhets- och påverkansmål, både internt och externt och när vi arbetar mot våra investerade bolag. Från 2013 till 2023 har vår satsning lett till en ökning från 24 till 38 procent av kvinnorepresentation i börsbolagsstyrelser i de bolag där vi deltar i valberedningarna. Under dessa år har vi också varit delaktiga i rekryteringen av 101 nya kvinnor till styrelserna. Siffror som vi är stolta över och som vi är övertygade om är en vinst för alla – bolag, individer och samhälle.

Det är även en påminnelse om att vi varken kan eller enkom måste förlita oss på politiker och myndigheter för att kunna åstadkomma en förändring. Lagändringar och regulatoriska beslut är viktiga, men det handlar också om vilka signaler vi sänder ut i vardagen. Hur pratar vi och bemöter varandra – i styrelserum, vid köksbordet eller på jobbet. Ett belysande exempel som dök upp under mötet i Riksdagen var fenomenet ”girl math”, som trendade i sociala medier för något år sedan med några hundra miljoner visningar. Varför är det legitimt att klumpa ihop alla kvinnor i en grupp och skoja om att vi inte kan räkna? Kanske inte så allvarligt, tycker någon. Nej, men man ska också vara medveten om att det är precis den typen av unkna stereotyper som sätter mönster i samhället – och i oss själva.

Men märk väl, jag är inte ute efter att vi kvinnor ska dra på oss en kollektiv offerkofta. Vi alla har ett gemensamt ansvar för att skapa en positiv utveckling mot ett inkluderande samhälle inom alla områden. Ett samhälle där kvinnor och män har samma möjlighet till ekonomisk självständighet och den frihet som följer med det; att köpa en bostad, investera pengar och starta företag. Först då kommer vi att kunna förändra statistiken och komma ett steg närmare jämställdhet.