Flera nya dialoger med klimatfokus under september

Under september träffade vi Hexpol för att prata om bolagets hållbarhetsstrategi och klimatambitioner. Hexpol har under året påbörjat sin dubbla väsentlighetsanalys enligt CSRD, där klimat, kemikalier och cirkuläritet lyfts som centrala områden. Det är områden som bolaget redan arbetar aktivt med. Ett exempel är deras devulkaniseringsanläggning i Tjeckien, som drivs med 100 % grön el. Devulkanisering är en teknik som gör det möjligt att återvinna gummi, ett material som annars är starkt beroende av jungfruliga råvaror. Vi pratade också om efterfrågan av mer klimatsmarta alternativ av polymer. I Europa ser Hexpol en fortsatt efterfrågan medan efterfrågan i USA är lite mer svajig där klimatfrågan tenderar att pendla i takt med politiken. Utmaningar finns, inte minst kring kostnad och tillgång till återvunnet material, men bolaget tror starkt på att utvecklingen går åt rätt håll. På klimatmålssidan planerar bolaget att sätta nya mål enligt Science Based Targets initiative (SBTi), och bekräftar att dessa kommer att omfatta scope 1, 2 och 3. Idag är bolaget flaggat som ”commitment removed” på SBTi:s hemsida. Anledningen till detta är att de väntat på uppdaterade sektorstandarder från SBTi innan de skickar in sina mål för att minska risken för dubbelarbete. De nya riktlinjerna väntas under Q4, så vi kommer ta upp diskussionen med bolaget igen efter årsskiftet för att höra om status.

Hexpol återfinns i fonderna: Lannebo Sverige Plus, Lannebo Sverige, Öhman Sverige Fokus, Lannebo Räntefond Kort, Lannebo Småbolag, Öhman Sverige, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig

Vi har även diskuterat klimatmål och nettonollambitioner med det danska allergi-läkemedelsbolaget ALK-Abelló. Bolaget har valt att i stället för att direkt åta sig ett långsiktigt nettonollmål, börjar de med att arbeta mot ett kortsiktigt mål till 2030 för att förstå vad som faktiskt krävs i praktiken. En lärdom från arbetet hittills är att effekterna av investeringar tar längre tid än väntat att realiseras, vilket gör att utsläppsminskningarna inte helt ligger i linje med plan. Trots detta ser bolaget positivt på att på sikt sätta ett nettonollmål, men det ligger några år fram i tiden. De två stora delarna i omställningsplanen är elektrifiering av ångpannor i produktionen och omställning av bilflottan till elbilar. På leverantörssidan arbetar ALK-Abello med att driva på att leverantörerna sätter klimatmål, och prioriterar dialoger med de största utsläppsbidragarna. En utmaning som lyftes är att CSRD:s så kallade omnibuspaket har medfört att mindre bolag inte omfattas av lika strikta krav som tidigare förväntat, vilket minskat det regulatoriska trycket i leverantörsledet vilket bolaget hade hoppats få draghjälp på. Vi kommer följa upp dialogen under 2026 för att se hur det går mot klimatmålet 2030.

ALK-Abelló återfinns i fonderna: Lannebo Oligo Global, Lannebo Norden Hållbar, Öhman Hälsa och Ny Teknik, Lannebo Småbolag

Vi har även pratat klimatmål med den georgiska banken TBC. Banken har verksamhet i både Georgien och Uzbekistan. I Georgien erbjuder banken traditionella banktjänster, medan verksamheten i Uzbekistan är helt digital och växer snabbt. TBC fokuserar på att växa den gröna portföljen snabbare än den totala utlåningen. Målet är att gröna investeringar ska växa tre gånger snabbare än övriga portföljen, något de menar att de är på god väg att uppnå. Definitionen av ”grönt” baseras på en egen lokal taxonomi, inspirerad av internationella standarder och ICMA-principer för obligationer. När det gäller klimatmål har TBC satt ett direkt mål för Scope 1 och 2 till 2030. Banken arbetar också med att ta fram en mer detaljerad omställningsplan, där de planerar att använda den brittiska standarden för att strukturera arbetet. De har ännu inte ansökt om validering via SBTi, eftersom det saknas en färdig standard för finanssektorn – men planerar att göra det under 2026. I Uzbekistan är klimatfrågan fortfarande ny, och TBC:s verksamhet där är relativt ny. De ser dock behovet av att öka fokus på klimat och hållbarhet även där, trots att datainsamling är en utmaning. I nuläget samlar de inte in utsläppsdata från alla leverantörer, utan fokuserar på att få dem att sätta mål. Nästa hållbarhetsrapport väntas i april 2026 – vi följer upp då för att se hur arbetet utvecklas.

TBC Bank återfinns i fonderna: Lannebo Europa Småbolag, Öhman Global Småbolag

Under månaden har vi haft en intressentdialog med bioteknikbolaget BioArctic. Att bli inbjuden till en sådan dialog är ett mycket värdefullt tillfälle för oss som investerare att framföra våra synpunkter och bidra till att påverka bolagets prioriteringar inom hållbarhetsområdet. Bolaget affär kan delas in i två huvudsakliga områden: dels utvecklingen av antikroppar där bolaget ligger bakom det enda existerande bromsmedlet mot Alzheimers, och dels teknologin BrainTransporter, som möjliggör transport av läkemedel över blod-hjärnbarriären. Bolaget arbetar med en partnerskapsmodell, där exempelvis rättigheterna till Lecanemab har sålts till japanska Eisai, vilket medför att bolaget i vissa fall tappar kontrollen över produktens vidare resa. Under mötet diskuterade bland annat Bioarctics mest väsentliga hållbarhetsområden: patientnytta, produktsäkerhet, medarbetare och samhällspåverkan, vilka vi höll med om. Klimat anser bolag som mindre väsentligt, på grund av det begränsade avtrycket från deras verksamhet, men bolaget har ambitioner att utveckla leverantörsgranskningen, där målet är att 80 % av inköpen ska vara föremål för aktiv dialog. Vi uppmuntrade dem att tydliggöra kopplingen mellan hållbarhetsarbetet och deras partnerskap för att vi som investerare ska förstå hur de driver sin hållbarhetsagenda.

Bioarctic återfinns i fonderna: Lannebo Sverige Plus, Lannebo Sverige, Öhman Hälsa och Ny Teknik, Öhman Sweden Micro Cap, Öhman Småbolagsfond, Öhman Marknad Sverige Bred

Investerarnätverket FAIRR Initiative som Lannebo är del av, publicerade under månaden sin Waste and Pollution Engagement Progress Report som sammanfattar de viktigaste resultaten och framstegen som företag har gjort under den treåriga perioden av påverkansdialoger med fokus på livsmedel- och jordbruksbolags arbete kring avfall och föroreningar. Några höjdpunkter som lyfts fram:

• 83 % av företagen inom initiativet genomför riskbedömningar för sin egen verksamhet, vilket är en ökning från 60 % 2022, och 70 % av köttproducenterna inkluderar leveranskedjor för boskap i riskbedömningen i någon utsträckning, en ökning från 10 % 2022.
• Den totala ökningen av riskbedömningar har ännu inte lett till att företagen genomför strategier för att minska riskerna. Endast BRF, JBS och Tyson redovisar tydligt de geografiska regioner som är utsatta för höga eller medelhöga vattenkvalitetsrisker där de är verksamma.
• Endast Tyson Foods har redovisat mål för att mildra föroreningar på högriskplatser.
• Gödselmedelstillverkarna har inte gjort några framsteg när det gäller att utvärdera de risker som är förknippade med deras produkter. Företagen har inte heller satt upp eller implementerat konkreta strategier, trots att de har möjlighet att möjliggöra en cirkulär ekonomi för organiska gödselmedel.