Den billigaste elen får stå tillbaka

Energisäkerhet har varit högt på agendan det senaste och i takt med hårdnad geopolitik och AI-expansion har fokus främst legat på behovet av elproduktion. Vi behöver mer energi till AI och datacenters, och vi måste ersätta den fossila energin som transporteras genom utsatta sund för att säkra vår tillgång. Elektrifiering och bytet från fossila bränslekällor till fossilfria är även en del av klimatomställningen för att begränsa uppvärmningen. En stor utmaning som sällan får samma utrymme i media, men som diskuteras flitigt bakom rubrikerna är elnäten och energilagringen. Vi är beroende av ett komplett fungerande energisystem, inte bara energiproduktionen.

Investeringar och utbyggnad av hanteringen och lagringen av energi behöver ske i samma takt som utbyggnaden av produktion för att upprätthålla ett effektivt energisystem. Det låter nästan som ett skämt, men ju mer förnybar energi vi producerar, desto mer riskerar vi att behöva ”slänga bort” om vi inte samtidigt underhåller och bygger ut det system som sedan ska distribuera all energi.

I Storbritannien kostade det runt £1,5 miljarder under 2024/25 att hantera el som inte kunde transporteras i nätet. Vindkraftverk fick betalt för att stänga av produktion, samtidigt som annan – ofta fossilbaserad – elproduktion startades för att hålla systemet stabilt. Problemet ligger i att elen måste kunna transporteras från produktion till förbrukning i realtid. När elen inte kan flyttas dit den behövs, går den i praktiken förlorad. Detta beror inte på ett tekniskt fel utan på ett strategiskt beslut som fattats för att skydda elnätets stabilitet. Till exempel, under soliga eller blåsiga dagar när energiproduktionen överstiger efterfrågan eller när elnätet inte kan transportera elen effektivt, kan operatörer tillämpa effektbegränsningar för att förhindra överbelastning.

Och detta är långt ifrån ett brittiskt fenomen. I större delen av Europa syns samma utmaning. Trots att elnäten länge har stått högt på agendan är köerna långa – runt 1 700 GW ny förnybar kapacitet väntade på att få kopplas upp mot nätet under 2024–2025, vilket innebär att stora investeringar blir stående och inte kommer till nytta. Samtidigt kostar det mycket pengar när el inte kan tas tillvara. Bara i sju europeiska länder uppgick kostnaderna för att behöva dra ned produktion, så kallad ”curtailment”, till omkring 7,2 miljarder euro under 2024.

Källa: https://beyondfossilfuels.org/wp-content/uploads/2025/05/REPORT_FINAL.pdf

Det är en paradox i energiomställningen: vi producerar mer billig och ren el än någonsin – men saknar ibland möjligheten att använda den fullt ut. Förklaringen är egentligen ganska enkel. Elsystemet är byggt för en annan tid. Förr gick elen från stora kraftverk till konsumenter. I dag produceras den oftare där vinden blåser eller där solen skiner – inte där efterfrågan finns. När ledningarna inte räcker till uppstår flaskhalsar som måste hanteras för att upprätthålla stabiliteten i nätet och då är det ofta den billigaste och renaste elen som får stå tillbaka. Varför? För att den är billigare att kompensera och går fortare att stänga av.

Allt fler blickar riktas nu mot energilagring och smartare elnät för att kunna hantera detta. Batterier, som tidigare sågs som ett komplement, håller snabbt på att bli en central del av systemet. De kan lagra el när det finns ett överskott och leverera tillbaka när efterfrågan är hög – i praktiken jämna ut svängningarna i ett allt mer väderberoende system. Utbyggnaden går snabbt. Under 2025 ökade utbyggnaden av batterilager med omkring 45 % på ett år, vilket markerar ett trendbrott där storskaliga batterier nu driver en allt större del av tillväxten. Samtidigt växer behovet ytterligare framöver – både för att hantera variationer i elproduktion och för att avlasta pressade elnät.

Källa: https://www.solarpowereurope.org/insights/outlooks/european-battery-market-outlook-2026-2030-1/detail

Och kanske är det just där vi står nu. Den första fasen av energiomställningen handlade om att bygga mer förnybart. Den nästa handlar om att få systemet att fungera. Att slippa slänga bort det vi redan har.

Dialoger och uppdateringar från portföljbolagen

 

Världens största “AI-bolag”, NVIDIA, höll årsstämma den 24 juni. Utöver två anti‑ESG‑relaterade förslag behandlades två aktieägarförslag som vi valde att stödja.

Det första förslaget syftade till att stärka bolagsstyrningen genom att avskaffa krav på så kallad supermajoritet och istället tillämpa enkel majoritet vid bolagsstämman, det vill säga att beslut kan fattas med mer än 50 procent av rösterna. Vi bedömer att detta ligger väl i linje med god bolagsstyrning, då det underlättar för aktieägare att få gehör för förslag som har brett stöd.

Det andra förslaget rörde klimatrapportering, närmare bestämt behovet av att redovisa utsläpp från användningen av bolagets sålda produkter (Scope 3). NVIDIA har ambitiösa klimatmål och rapporterar i dag på Scope 1, Scope 2 samt delar av Scope 3, men saknar rapportering för en av de mest väsentliga kategorierna: utsläpp kopplade till sålda produkter.

Detta är särskilt relevant mot bakgrund av den snabbt växande efterfrågan på datacenter och AI. Analyser från Goldman Sachs pekar på att datacenters globala energibehov kan öka med cirka 50 procent fram till 2027, samtidigt som tillväxten av AI i USA förväntas generera ytterligare 24–44 miljoner ton koldioxidutsläpp till 2030. NVIDIA spelar här en central roll genom utvecklingen av AI‑chip, system och mjukvara.

Mot denna bakgrund anser vi att bolagets nuvarande klimatrapportering är ofullständig. Utsläpp från användningen av sålda produkter utgör sannolikt en betydande del av bolagets totala klimatavtryck, vilket också framgår vid jämförelser med branschkollegor. Att inkludera denna kategori är centralt för att kunna följa faktiska utsläppsminskningar och bedöma bolagets klimatrisker.

Genom att förbättra sin utsläppsrapportering kan NVIDIA stärka trovärdigheten i sina klimatmål och ge aktieägarna en tydligare bild av hur bolaget hanterar klimatrelaterade risker i takt med fortsatt tillväxt.

NVIDIA återfinns i fonderna: Lannebo Marknad USA, Lannebo Marknad Global, Lannebo Teknik, Lannebo Global Growth, Lannebo Global, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad och Lärarfond Försiktig.

Som en del av Net Zero Engagement Initiative (NZEI) har vi, tillsammans med ett flertal internationella investerare, skickat ett gemensamt brev till Lindes styrelse, adresserat till ordföranden i revisionsutskottet. Brevet utgör ett steg i en eskalerad dialog och fokuserar på bolagets klimatarbete, strategi och hantering av klimatrelaterade risker.

I brevet lyfter vi att vi ser positivt på Lindes framsteg, inklusive nettonollmål för Scope 1 och 2, förbättrad rapportering av Scope 3 samt ökad transparens kring planerade utsläppsminskningar. Samtidigt framhåller vi att det kvarstår frågor kring hur väl bolagets strategi och investeringar är i linje med dessa ambitioner.

Dialogen med styrelsen fokuserar särskilt på två områden:

• Strategisk och finansiell alignment:
  Vi efterfrågar en tydligare koppling mellan Lindes klimatmål och dess affärsstrategi samt kapitalallokering. Detta inkluderar hur bolaget ser på centrala teknologier som vätgas och CCS, samt hur deras redovisning av “avoided emissions” kan bedömas som verkligt additionell.
• Energistrategi och inköp av förnybar el:
  Givet att el är en kritisk insatsvara och en betydande kostnadspost för Linde efterfrågar vi ökad transparens kring bolagets strategi för elinköp, särskilt avseende aktiv upphandling av förnybar energi och kvaliteten i dessa avtal.

Som ett led i detta arbete förhandskommunicerar vi nu vår röstningsavsikt (“pre‑declaration”) att stödja det aktieägarförslag som uppmanar styrelsen att ta fram och offentliggöra en tydlig policy för framtida upphandling av förnybar el. Förslaget syftar till att stärka transparensen kring ett område som är centralt för bolagets klimatstrategi och långsiktiga värdeskapande.

Vi anser att stöd för detta förslag är förenligt med en ansvarsfull ägarstyrning och ett viktigt steg för att säkerställa en mer robust och trovärdig omställningsstrategi.

Linde återfinns i fonderna: Lannebo Global, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lannebo Marknad USA, Lannebo Marknad Global och Lärarfond Försiktig.

OEM International

Lannebo anser att den ersättning som utgår till styrelsen skall vara helt transparent och beslutas om på bolagsstämman. Därav skall alla annan ersättning, såsom konsultarvode och liknande, i möjligaste mån undvikas och alltid vara presenteras. Då Lannebo i linje med de flesta institutioner i Sverige är tveksam till rörliga ersättningsprogram till styrelsepersoner så röstar vi emot mer eller mindre alla sådana förslag, även om undantag kan göras i visa specifika branscher där särskilda förutsättningar råder. I Bolaget OEM, där Lannebo var representerade i valberedningen, informerades vi om att styrelsen erbjuds att deltaga i ett aktieprogram utställt av huvudaktieägaren. Vi ställde oss tveksamma till detta, men då sådana konstruktioner erbjuds utanför bolagsstämmans ramar har vi svårt att påverka. Tillsammans med ett antal övriga institutioner framförde vi vår tveksamhet i det motiverande yttrandet, och påpekade att huvudägaren borde överväga lämpligheten i sådana program.

OEM återfinns i fonderna: Lannebo Microcap, Lannebo Nanocap, Lannebo Småbolag Select, Lannebo Sweden Micro Cap, Lannebo Småbolag och Lannebo Marknad Sverige Bred.

 

Hoist

I bolaget Hoist föreslog huvudägarna ett aktieprogram till styrelsen, vilket vi ställde oss emot på sittande stämma. Då vi anser att det är valberedningen som tar fram det förslag om styrelseersättningar som skall anses vara konkurrenskraftigt blir det märkligt att huvudägarna sedan lägger ett eget förslag med nya ersättningsparametrar utöver det som de har kommit överens med övriga valberedningsledamöter om. Det blir helt enkelt kaka på kaka. Lannebo är av synen att styrelseledamöter skall ersättas med kontanter eller aktier, och att inga instrument med hävstång i normalfallet är lämpligt då det bygger in tidsaspekter i styrelsearbetet som ofta inte är lämpliga. I detta fall höll en tillräckligt stor del av bolagets ägare med oss, och förslaget röstades ner- och vi hoppas att enbart ett fullständigt förslag på ersättningar läggs av en enig valberedning på stämman 2026.

 

Hoist återfinns i aktiefonden: Lannebo Marknad Sverige Bred.

Obligationer i Hoist Finance finns även i fonderna: Lannebo Investment Grade, Lannebo Företagsobligationsfond, Lannebo Räntefond Kompass, Lannebo FRN och Lannebo High Yield.