Avgiften är viktig. Men den är inte hela berättelsen.

Svenskar är noggranna konsumenter. Vi jämför elavtal, läser innehållsförteckningar och väljer lokalt när vi handlar mat. När vi köper kläder talar vi om kvalitet, hållbarhet och produktionsvillkor. Vi väger pris mot innehåll.

När det gäller finansiella produkter ser samtalet annorlunda ut. Här dominerar ofta en enda variabel: avgiften.

Det är förståeligt. Kostnader är konkreta och mätbara. Men sparande handlar i grunden om något annat: vad kapitalet kan växa till över tid i relation till den risk som tas.

Samtidigt visar siffror som Fondbolagens förening hänvisar till att sju av tio svenskar inte vet att fondavgiften redan är avdragen när avkastningen redovisas. Vi talar mycket om kostnad, men mer sällan om vad kostnaden relaterar till.

– Låga avgifter är i sig en styrka. Om en aktiv strategi inte tillför något finns det ingen anledning att betala för den. Det måste sägas tydligt, säger Jamal Abida Norling.

Men han menar att debatten riskerar att bli ensidig.

– Sparande handlar ytterst om förväntad avkastning i relation till risk. Avgiften är en del av ekvationen, men den är inte hela bilden.

En marknad som blivit mer koncentrerad

Under det senaste decenniet har marknadsstrukturen förändrats. De sju största amerikanska teknikbolagen utgör i dag omkring 21,6 procent av det globala börsvärdet. Det innebär att mer än var femte investerad krona i världens aktiemarknader är koncentrerad till ett fåtal bolag med närliggande drivkrafter.

Det är en konsekvens av hur marknadsviktade index är konstruerade. Kapital fördelas efter storlek. När bolag växer får de större vikt. När kapital strömmar in via index förstärks den dynamiken.

Indexfonder har bidragit till att sänka kostnader och göra sparande mer tillgängligt. Det är en betydande och positiv förändring. Men koncentrationen innebär också att framtida avkastningsförutsättningar påverkas.

– När stora kapitalflöden samlas i samma bolag pressas riskpremierna. Historisk avkastning blir inte automatiskt framtida avkastning. Det är här analys och omdöme kommer in, säger Jamal.

Aktiv förvaltning som riskbedömning

Aktiv förvaltning handlar inte om att reflexmässigt avvika från index. Den handlar om att bedöma värdering, konkurrenskraft och långsiktig potential.

– Vi analyserar bolag utifrån fundamenta och värdering. Ibland leder det till att vi äger det som också finns i index. Ibland leder det till att vi avviker. Det centrala är att beslutet är medvetet, säger Jamal.

Han betonar att aktiv förvaltning inte är en garanti för högre avkastning. Många aktiva strategier levererar inte tillräckligt mervärde för att motivera sin kostnad. Det är ett faktum.

– Det är därför konkurrens och transparens är så viktiga. Aktiv förvaltning måste förtjäna sin avgift.

Samtidigt finns det marknadslägen där koncentration, värderingsnivåer eller strukturella skiften gör selektivitet mer relevant.

Kapitalets inflytande

För Viktoria Voskressenskaia är diskussionen bredare än bara avkastning.

– Att investera innebär att bli ägare. Det ger möjlighet att påverka bolag i frågor som rör styrning, klimatstrategier och långsiktiga incitament. Det är en dimension som inte syns i en avgiftsjämförelse.

Kapitalallokering är inte neutral. Hur pengar fördelas påverkar vilka bolag som får finansiering och hur de utvecklas. I en aktiv strategi finns utrymme för dialog och påverkansarbete. I en passiv strategi är uppdraget att spegla marknaden.

Båda modellerna har sin plats. Men de har olika implikationer.

En mer mogen diskussion

Passiva lösningar har bidragit till att effektivisera marknaden och sänka kostnader för sparare. Det är positivt. Samtidigt är det rimligt att diskutera hur koncentration, värdering och förväntad avkastning hänger samman.

– För oss handlar det inte om en konflikt mellan aktivt och passivt. Det handlar om att bygga portföljer som är robusta över tid. Olika strategier kan komplettera varandra, säger Jamal.

Att diskutera avgifter är viktigt. Men om samtalet stannar där riskerar vi att missa det som faktiskt avgör sparandets resultat: hur kapital allokeras, hur risk bedöms och vilken framtida avkastning som är rimlig att förvänta sig.

Vi är noggranna när vi konsumerar varor och tjänster. Kanske bör vi vara lika noggranna när vi diskuterar kapital.

Inte bara vad det kostar.

Utan vad det kan skapa.