Vad händer i räntefonder när räntan förändras?
Karin Haraldsson och Katarina Ponsbach förvaltar Lannebos tre räntefonder. Här förklarar de vad som händer i fonderna när marknadsräntorna stiger eller sjunker.
Räntefonder är fonder som placerar i olika typer av räntebärande instrument, ofta obligationer. Man kan dela upp räntefonder i två kategorier: korta och långa räntefonder. Skillnaden mellan långa och korta räntefonder är hur lång löptid det är till återbetalning av obligationerna. Enkelt uttryckt kan man säga att lång återbetalningstid innebär högre risk och högre avkastning medan kort återbetalningstid innebär lägre risk och lägre avkastning.
Under stora delar av 2000-talet har marknadsräntorna fallit vilket fått långa räntefonder att stiga. Men när marknadsräntorna stiger, som varit fallet i inledningen av 2021 och under 2022, innebär det att långa räntefonder generellt sett sjunker i värde.
”Många traditionella räntefonder, till exempel statsobligationsfonder, investerar i långa obligationer med fast ränta. Denna typ av räntefonder kan vara en negativ placering om man tror att räntorna är på väg att stiga eftersom stigande räntor gör en fastränteobligation mindre värd”, säger Lannebos ränteförvaltare Karin Haraldsson.
Men alla långa räntefonder minskar inte i värde när räntorna stiger. Karin Haraldsson och Katarina Ponsbach Carlsson förvaltar tre räntefonder: Lannebo Räntefond Kort, Lannebo Sustainable Corporate Bond samt Lannebo High Yield. Gemensamt för alla tre fonderna är att de huvudsakligen investerar i företagsobligationer samt att de investerar i en stor del obligationer med rörlig ränta.
”Vi fokuserar på rörliga räntor i våra investeringar och köper ofta så kallade FRN:er (floating rate note) vilket minimerar räntelägets negativa inverkan på fondens avkastning. Det innebär också att förräntningstakten i fonderna generellt ökar när marknadsräntan stiger”, säger Karin Haraldsson.
Läs mer: Mer om olika typer av räntefonder
Att investera i företagsobligationer innebär att låna ut pengar till företag. Den risk som en företagsobligationsfond tar är alltså inte främst att marknadsräntorna ska stiga eller sjunka utan att företaget som ställt ut obligationer (lånat pengar) inte ska kunna betala. Det innebär att företagsobligationsfonder tenderar att röra sig ungefär som börsen. Dock kommer rörelserna generellt att vara mindre såväl upp som ned, där en högräntefond kommer att ligga närmst börsutvecklingen i volatilitet medan en kort räntefond kommer att röra sig mindre.
”Eftersom vi investerar i företagsobligationer kan vi fokusera på fundamental analys av bolagen och deras kreditrisk. Vi bedömer bolagen precis som om det gällde aktieplaceringar, men utifrån ett kreditperspektiv. Vi vill helt enkelt hitta bolag med goda förutsättningar att klara av sina betalningar”, säger Karin Haraldsson.
Läs mer: Minusränta på kontot och betalt för att ta bolån?
En annan komponent som spelar roll för ränterisken i en fond är hur lång räntebindningstid en fond har. En kort räntebindningstid innebär generellt sett en lägre ränterisk.
”Vi har generellt kort räntebindningstid i våra fonder. Så för våra fonder har marknadsräntorna liten påverkan, det som spelar roll är bolagens utveckling. Man kan lite förenklat säga att fondernas avkastning kommer ifrån kreditrisken”, säger Karin Haraldsson.