Aktivt ägarskap i fokus under årets sista månad

Lannebo har satt ett klimatmål till 2030 som ska göra arbetet med klimatomställningen mer konkret i förvaltningen.

Målet innebär att minst hälften av det kapital vi förvaltar ska vara investerat i bolag med tydliga klimatmål och omställningsplaner, eller i bolag där vi bedriver ett aktivt påverkansarbete. Klimatmålet är ett sätt att tydligare koppla klimatfrågan till långsiktig lönsamhet, riskhantering och ägaransvar.

I videon berättar Lannebos vd Jamal Abida Norling, tillsammans med Viktoria Voskressenskaia, hållbarhetsansvarig, och Hanna Lange, hållbarhetsanalytiker, hur klimatmålet är utformat och hur arbetet bedrivs i praktiken. De beskriver varför Parisavtalet är utgångspunkten, hur målet följs upp över tid och hur Lannebo arbetar med analys, bolagsdialog och aktivt ägande för att bidra till omställningen i realekonomin.

Vill du se hela videon gör du det här: Klimatmål som en del av vårt långsiktiga ansvar

Vill du läsa mer om klimatmålet, hur det är uppbyggt och hur vi arbetar som ägare, finns en fördjupning på Klimatmål.

Inom samarbetsinitiativet PRI Advance hade vi ett möte med gruvbolaget AngloGold Ashanti för att diskutera hur bolaget arbetar med mänskliga rättigheter och relationer till lokalsamhällen och urfolk. AngloGold har länge arbetat med human rights due diligence och ser störst risker hos entreprenörer och underleverantörer gällande mänskliga rättigheter. Vi efterfrågade ökad transparens på site‑nivå kring väsentliga risker och resultat från de 663 leverantörsutvärderingar som gjordes under året. Vi diskuterade också bolagets arbete med urfolksrättigheter. Två områden kräver idag FPIC‑processer (samtycke från urfolk), och dialoger och markavtal är pågående. När det gäller relationer med lokalsamhällen beskrev bolaget flera forum för dialog – allt från regelbundna möten till arbetsgrupper kring exempelvis sprängningar. Ett konkret exempel är att samhällen själva utsett representanter som går igenom sprängdata tillsammans med bolaget för att skapa mer transparens. Vi tog även upp situationen med småskalig och ofta illegal gruvdrift (ASM), där olyckor tyvärr ökat. Bolaget kopplar detta till klimatförändringar, migration och ekonomisk press som driver fler människor in i småskalig gruvdrift. För att minska riskerna satsar bolaget bland annat på vattenprojekt, stabil elförsörjning och hälsoprogram i utsatta områden.

AngloGold återfinns i fonden: Öhman Marknad Emering Markets

Vi fortsatte dialogen med Essity inom Nature Action 100 med fokus på policylobbying och naturrelaterade risker. Vad gäller lobbying är det viktigt att bolag ser till att det inte finns konflikter mellan sina egna hållbarhetsmål och sina branschorganisationers lobbyingarbete. Ett regelverk som har diskuterats flitigt det senaste är EU:s avskogningsförordning (EUDR) som ursprungligen skulle trätt i kraft 2024, men sköts först upp till 2025 och har nu skjutits upp en andra gång till 2026. Essity säger att de stödjer syftet med lagen men ser, likt många andra bolag, svåra praktiska utmaningar. CEPI, en av deras branschorganisationer, har därför drivit lobbying för en ytterligare försening av lagen för att bolagen ska få mer tid – inte för att bromsa klimat- eller naturarbetet, utan för att undvika att företag tvingas rapportera data som inte kan sparas ner. Vi lyfte att NA100 förväntar sig mer öppenhet kring hur Essity granskar sin egen lobbying och hur de agerar om en branschorganisation driver något som går emot deras hållbarhetsmål. Gällande bedömning av naturrelaterade risker använder Essity WWF:s metodik för att bedöma naturpåverkan på sina fabriker, men det är fortfarande oklart hur de kopplar detta till andra ramverk som TNFD eller ENCORE. Vi uppmuntrade dem att bli tydligare med hur de gör sina analyser och vad de faktiskt kommer fram till – och att koppla resultaten till konkreta mål. Essity har några naturrelaterade projekt, bland annat ett FSC‑lett restaureringsprojekt i Storbritannien och har höga krav på FSC‑certifiering och en strikt policy för leverantörer som lämnar certifiering – även om det gäller mindre leverantörer, men saknar ännu tydliga mål för restaurering och regenerering. Vi rekommenderade att de sätter en tydlig plan framåt för detta.

Essity återfinns i fonderna: Lannebo Sverige, Lannebo Sverige Plus. Öhman Marknad Sverige, Öhman Sverige, Öhman Marknad Sverige Bred, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig, Marknad Europa, Marknad Global

Efter en översyn av vår Policy för ansvarsfulla investeringar är det nu möjligt för vissa av våra fonder att investera i försvarsrelaterade bolag. Det kräver dock en utökad hållbarhetsanalys. Under månaden träffade vi därför både Saab och MilDef för att förstå hur de arbetar med de hållbarhetsrisker som är branschspecifika för försvarsbolag.

Saab har vuxit snabbt de senaste åren och finns nu i flera länder. För att hantera ökade krav gjorde bolaget ett strategiskt omtag 2021 och byggde upp en tydligare hållbarhetsstyrning med både ett Sustainability Board och ett Sustainability Council. En viktig del av Saabs arbete är deras Responsible Sales‑process, där alla affärer granskas utifrån korruption, mänskliga rättigheter och exportkontroll. De använder ett eget riskindex och har interna experter som gör analyserna. Saab kan inte dela detaljer om enskilda affärer, men bekräftade att de inte har – och inte planerar att ha – exponering mot förbjudna vapen eller kärnvapen.

MilDef tillverkar teknisk utrustning som ofta används både civilt och militärt. De vill därför inte ses som leverantör av kritiska vapensystem, men många produkter omfattas ändå av EU:s regler för produkter med dubbla användningsområden och kräver exportgodkännande. Bolaget använder en tydlig trafikljusmodell för att bedöma risk i samband med försäljning till länder. Bolaget har även ett etiskt råd för att se till att beslut om försäljning tas med stort ansvar. Rådet används för att diskutera försäljning till länder som hamnar i orange traffrikljus och som kräver extra kontroller och överväganden. De lägger stor vikt vid att förstå slutanvändaren, för att undvika att deras produkter används tillsammans med kontroversiella vapensystem.

Varken SAAB eller MilDef återfinns i några av Lannebos fonder i dagsläget, men till följd av en översyn av vår Policy för ansvarsfulla investeringar är det nu möjligt för vissa fonder att investera i denna typ av bolag.

Efter uppmärksamhet i media om att ABB:s beställare anklagas för brott mot mänskligheten tog vi kontakt med bolaget för att få klarhet i hur de hanterar risker kopplade till mänskliga rättigheter i projekt i högriskländer. ABB förklarade att det aktuella projektet tilldelades redan 2020 och att de genomför löpande interna granskningar för att säkerställa att det fortsatt ligger i linje med bolagets egna standarder och åtaganden. De betonade också att de är beredda att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas. ABB lyfte att mänskliga rättigheter är integrerade i deras styrningsmodell och arbetet utgår från bolagets Human Rights Policy och ramverk som UNGP och OECD:s riktlinjer. Under 2023 lanserade ABB ett eget Human Rights Due Diligence‑ramverk, och under 2024 har de fortsatt att stärka processerna i hela värdekedjan. De arbetar även med ett omfattande utbildningsprogram. Under 2024 genomfördes över 7 000 utbildningstillfällen om mänskliga rättigheter, inklusive specialiserade moduler om barnarbete, modernt slaveri och säkerhetsfrågor. Nya digitala utbildningar för försäljning, inköp och drift lanserades, och fler moduler rullas ut under 2025. I verksamheten har ABB infört nya Human Rights Requirements och en uppdaterad ACOP (Approved Code of Practice) för att stärka due diligence i den operativa delen av bolaget. Detta följs upp med nya site‑bedömningar. Inom försäljning fortsätter ABB att screena affärsmöjligheter för risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbetar nu med att förbättra processen ytterligare inför 2025. Vi kommer att följa upp utvecklingen och ABB:s hantering av risker i projekt med förhöjd exponering.

ABB återfinns i fonderna: Öhman Marknad Sverige, Öhman Marknad sverige Bred, Öhman Marknad Europa, Öhman Marknad Global

Inom PRI Advance gjorde vi ett nytt försök att ta kontakt med det peruanska gruvbolaget Buenaventura för att återuppta dialogen kring bolagets arbete med mänskliga rättigheter. När dialogen initierades hade initiativet ett möte med bolaget, men efter det första mötet har bolaget inte svarat på våra kontaktförsök. Som en eskalering, skickade vi ett investerarbrev till styrelsen, där vi lyfte att mänskliga rättigheter är en av de mest kritiska riskerna för gruvindustrin och att bolag som arbetar proaktivt med dessa frågor minskar ryktesrisker som materialiseras finansiellt. I brevet uppmuntrade vi Buenaventura att fortsätta utveckla sitt arbete och att dela mer information om hur de identifierar, hanterar och följer upp risker på sina olika sajter. Parallellt skickade vi ett separat mejl till bolagets hållbarhets- och IR‑team, där vi bad om att återuppta dialogen och boka ett nytt möte. Vi betonade att vi gärna vill diskutera vilka åtgärder som redan är på plats, vilka planer som finns framåt och hur vi som investerare kan bidra med erfarenheter och bästa praxis från andra bolag i sektorn. Vi inväntar nu bolagets återkoppling och ser fram emot att fortsätta dialogen inom ramen för Advance‑initiativet.

Buenaventura återfinns i fonden: Öhman Marknad Emering Markets