Två Lannebo-fonder i topp: långsiktighet i en tid av stora kursrörelser
När Fondsvenskan 2025 november presenterades tog både Lannebo Sverige och Lannebo Sverige Plus plats bland Sveriges tio bästa Sverigefonder.

När Fondsvenskan 2025 november presenterades tog både Lannebo Sverige och Lannebo Sverige Plus plats bland Sveriges tio bästa Sverigefonder. Bakom fonderna står Martin Wallin och Robin Nestor, som menar att aktiv förvaltning inte handlar om att hoppa på trender utan självständiga beslut, tålamod och att stå fast vid sitt arbetssätt, framför allt i tider av osäkerhet och volatila finansiella marknader.
Martin Wallin har arbetat som aktieförvaltare på Lannebo sedan 2011 och har under tiden byggt upp en process som präglas av självständighet, långsiktighet och riskmedvetenhet där Robin Nestor varit medförvaltare sedan 2018.
Fonderna Lannebo Sverige och Lannebo Sverige Plus förvaltas utifrån en gemensam strategi men där den senare har några ytterligare verktyg. Främst möjligheten att blanka aktier.
Under 2025 har den svenska kronan stärkts markant mot dollarn vilket påverkar exportbolag, värderingar och utländska investerares syn på svenska aktier. Samtidigt pekar flera statistik- och prognosrapporter mot att svensk ekonomi är på väg in i ett återhämtningsskede inför 2026.
Efter ett år med stora kursrörelser träffar vi Martin och Robin för att prata om året som gått, hur de ser på börsen just nu och vad de förväntar sig framöver.
Ni har haft ett starkt år med två fonder på topp tio i Fondsvenskan. Vad har varit den mest väsentliga drivkraften bakom resultatet under 2025?
Fondernas bankinnehav har fortsatt att utvecklas väl och hållit uppe vinsterna trots minskade ränteintäkter. Trots stark kursutveckling värderas vinsterna bara marginellt över det historiska snittet. Nuvarande räntemiljö är fortsatt bra för att bedriva lönsam bankverksamhet. Stora positiva bidrag har också kommit från verkstadsbolagen Sandvik och SKF, samt Nokia som stigit betydligt under oktober månad efter en bra kvartalsrapport och samarbete med Nvidia som investerat i bolaget.
Att bankerna och verkstadssektorn drivit utvecklingen är ingen slump. Förvaltarna har hållit sig nära bolag med stabila kassaflöden och sund värdering, en strategi som visat sig effektiv även i ett oroligt klimat.
Lannebo Sverige och Lannebo Sverige Plus har olika mandat men delar filosofi. Hur kompletterar fonderna varandra i praktiken och hur skiljer sig ert arbetssätt mellan dem?
De är inte komplement till varandra utan väldigt lika i angreppssätt, filosofi och portföljinnehav. Det som skiljer är att Sverige Plus kan få avkastning när kurser faller genom att blanka aktier. Fonden har också möjlighet att investera tio procent utanför Stockholmsbörsen. Statistiskt är riskerna väldigt lika, men i Sverige Plus är bolagsrisken något högre på grund av blankningar och ett antal extra långa positioner.
Två fonder med samma filosofi, men olika verktyg, vilket gör att de kan agera mer flexibelt när marknaden rör sig snabbt.
Under hösten har marknaden rört sig mellan optimism och oro. Hur har ni positionerat fonderna i detta klimat och vilka förändringar har ni valt att göra?
Innehaven i fonderna har övergripande inte förändrats. Det vi fortsatt att göra är att vara opportunistiska i större kursrörelser och utöka avkastningen genom att köpa mer eller sälja av mindre delar av tidigare investeringar när marknaden rört sig. Både makro- och bolagsspecifika händelser medför enligt oss många gånger överdrivna upp- eller nedgångar.
Att agera när marknaden överreagerar är en del av deras förvaltningsfilosofi, snarare än att försöka förutse varje vändning.
Vilka typer av bolag har bidragit mest till era portföljer under året, och vilka har ni medvetet valt att stå utanför?
Swedbank, Sandvik, Nordea, SKF och Nokia har bidragit väl med nära tio procentenheter. De innehav som återfinns i fonderna är enligt oss en attraktiv portfölj sett till avkastningsmöjlighet och risker.
Resultaten har varit starka, men duon framhåller att det handlar lika mycket om disciplin som om stockpicking.
Värderingarna på Stockholmsbörsen och svenska exportbolag har stigit, samtidigt som kronan stärkts mot dollarn. Hur påverkar dessa två faktorer ert sätt att utvärdera bolag och fondallokeringar?
De högst värderade bolagen har fallit tillbaka en del, så värderingskvoterna mellan de högsta och lägsta percentilerna har dragits ihop. Exempelvis har Sandvik och SKF utvecklats väl både absolut och relativt mot Atlas Copco och Epiroc. Kronans utveckling har pressat vinsterna och den tioåriga medvinden kanske är bruten. Frågan är om den historiska vinsttillväxten är uppnåbar under nuvarande förutsättningar.
Med en starkare krona och fallande värderingsgap krävs en noggrannare analys av varje bolags förutsättningar, menar de.
Teknik och AI diskuteras överallt. Hur påverkar inflödet till AI och digitalisering ert bolagsurval och hur säkerställer ni att ni inte följer hypen utan bedömer substans?
Vi tycker som många andra att det är intressant teknikutveckling, men ser det inte nödvändigtvis som en attraktiv trend att investera i. Förväntningarna och värderingarna är många gånger höga och tillväxten kommer takta av. Att bedöma vinstnivåerna då är för oss både svårt och riskfyllt. Vi tycker det finns mer attraktiva möjligheter i andra sektorer, som i skogssektorn.
De ser alltså potentialen i tekniken, men håller fast vid sitt fokus på värdering och realism framför hype och momentum.
Med högre räntor, en starkare krona och fortsatt geopolitisk osäkerhet, hur hanterar ni risk i ett sådant klimat och vad gör ni för att portföljerna ska vara robusta inför 2026?
Vi vill att möjligheterna till det vi bedömer ska ske på några års sikt kontinuerligt finns kvar i innehaven. Om utvecklingen sedan sker 2026, 2027 eller 2028 återstår att se.
Långsiktigheten är tydlig. Snabba skiften lockar inte, de fokuserar på att skapa stabilitet över tid.
Vilka fallgropar ser ni för fondsparare just nu, utifrån marknadsläget och er egen erfarenhet av vad som kan gå fel?
Värderingarna är trots allt på en generellt hög nivå där förväntningarna är en konjunkturåterhämtning kommande tolv månader. Risker finns på nedsidan om geopolitik och makro hämmar konjunkturen även nästa år.
Ett konstaterande som ramar in deras syn på sparande: försiktighet och tålamod är lika viktiga som optimism.
När ni blickar fram mot 2026, vilka teman eller förändringar tror ni kommer prägla marknaden och hur förbereder ni fonderna för dessa?
Vi håller fast vid vårt arbetssätt och fortsätter leta efter bolag med förbättrande fundamenta till attraktiva värderingar.
För Martin Wallin och Robin Nestor handlar framgången inte om att följa marknaden utan om att förstå den, och ibland våga gå emot den. Ett längre tidsperspektiv och tydlig investeringsfilosofi blir särskilt värdefull i tider av snabb teknikutveckling och osäkerhet. Fonderna Lannebo Sverige och Lannebo Sverige Plus visar att aktiv förvaltning, när den görs med disciplin och tydligt fokus, fortfarande har en viktig plats i spararnas portföljer.
Fakta Martin Wallin

Född: 1973
Utbildning: M. Sc Economics 1997, HGU, CEFA 2005.
Bakgrund: H. Lundén Fondkommisssion AB 1997-1999, SEB Enskilda 1999-2006, Barnevik & Wallin Fond AB 2006-2007, H.Lundén Kapitalförvaltning AB 2007-2008, Danske Capital AB 2009-2011, Lannebo 2011-
Förvaltar fonderna: Lannebo Sverige och Lannebo Sverige Plus
Fakta Robin Nestor

Född: 1988
Utbildning: Civilekonom vid Linköpings universitet
Bakgrund: Hos Lannebo sedan examen 2013
Förvaltar fonderna: Lannebo Sverige och Lannebo Sverige Plus
Fotograf: Sara Rossi