Skip to content

Månadsbrevet tar ny form!

Månadsbrevet tar ny form. Från och med nu kommer månadsbrevet från teamet för ägarstyrning och hållbarhet inte bara summera vårt påverkansarbete – utan också lyfta blicken mot omvärlden och det som format den senaste månaden.

Nyheter
apr

Låt oss börja med energifrågan.

Just nu är det inte bara AI-boomen och den snabba utbyggnaden av datacenter som pressar upp efterfrågan på fossilfri el. Konflikten i Mellanöstern har på allvar satt energifrågan högst upp på den politiska dagordningen – igen. Det som tidigare sågs som ett långsiktigt klimatarbete har nu också blivit en fråga om säkerhet, stabilitet och självförsörjning här och nu.

I slutet av april presenterade EU initiativet AccelerateEU – en plan som syftar till att på kort sikt mildra effekterna av energichocken och på längre sikt accelerera utbyggnaden av förnybar energi och utsläppsminskningar. Ambitionen är tydlig: att minska sårbarheten och stärka Europas energisuveränitet. Det är ett viktigt skifte i retorik. Klimatpolitik som industripolitik. Omställning som konkurrensfaktor.

Liknande tendenser syns även i USA. Under våren slog en domstol fast att Donald Trump inte längre ensidigt kan pausa eller stoppa offshore‑vindprojekt utan formell prövning. Beslutet kan bidra till ökad stabilitet för aktörer med projekt i pipeline. Det är särskilt relevant i ljuset av att det redan i sommar blir betydligt svårare att kvalificera sig för de sista skattekrediterna under Inflation Reduction Act, vilket gör tydliga spelregler och förutsägbarhet än mer avgörande för investeringsbeslut.

Samtidigt fortsätter den faktiska energiomställningen framåt, ofta i skuggan av dramatiken. I Embers senaste Global Electricity Review konstateras att 2025 blev ett rekordår för sol- och vindkraft. Tillväxten i förnybar elproduktion var tillräckligt stark för att möta den ökande efterfrågan – något som för bara några år sedan hade setts som optimistiskt, om inte osannolikt. Det är en påminnelse om hur snabbt tekniken och marknaden rör sig, även när narrativet säger något annat.

Men omställningen är långt ifrån rak. I slutet av april hölls den första internationella konferensen i Colombia, med fullt fokus på utfasningen av fossila bränslen. Konferensen initierades som ett komplement till FN:s klimatprocess, mot bakgrund av en växande frustration över att COP‑mötena – med sina krav på konsensus – haft svårt att leverera konkreta steg kring minskad fossil produktion.  En av de mest talande insikterna kom tidigt: nio av världens tio största importörer av fossila bränslen spenderade under 2024 omkring 3 000 miljarder kronor på subventioner till fossila energislag. Det är 2,5 gånger mer än vad samma länder lade på förnybar energi. Här finns en tydlig motsägelse: Samtidigt som behovet av omställning aldrig varit större, prioriteras det gamla systemet fortfarande med enorma resurser.

Det är också här debatten ofta blir förenklad. Förnybart framställs som dyrt, subventionerat och ”pådyvlat”, trots att siffrorna visar motsatsen. Kina och Indien – två länder som ofta pekas ut i klimatdebatten – är samtidigt de som investerar mest i förnybar energi globalt. Det är värt att ha i bakhuvudet nästa gång frågan ställs: varför ska vi egentligen ställa om?

Bolagsdialoger under månaden

Under månaden har vi haft flera bolagsmöten där fokus legat på hållbarhet, riskhantering och långsiktig värdeskapande. Här sammanfattar vi några utav dem.

Länsförsäkringar Bank – EU Green Bonds

Länsförsäkringar Bank är den första nordiska banken att publicera ett European Green Bond factsheet i linje med EU Green Bond Standard (EuGBS), vilket möjliggör framtida emissioner under standarden. Vi träffade bolaget för att höra mer. Ramverket innebär att alla obligationer som ges ut inom ramverket måste uppfylla EU:s krav på vad som räknas som hållbart, vilket mer konkret innebär att 100 procent av nettolikviden ska vara allokerad till projekt som är fullt förenliga med EU‑taxonomin. För oss som investerare ökar detta transparensen och gör det generellt enklare att förstå vad pengarna används till och att jämföra olika gröna investeringar. Samtidigt ser vi att de etablerade ramverken enligt ICMA fortsatt fyller en viktig funktion, särskilt då EU-standarden är mer snävt definierad i dagsläget. Samtidigt ser vi att de etablerade ramverken enligt ICMA fortsatt fyller en viktig funktion, särskilt då EU‑standarden är mer snävt definierad i dagsläget. Enkelt förklarat innebär det att det kan finnas projekt som i praktiken är hållbara och bidrar till klimatomställningen, men som ändå inte uppfyller alla detaljerade krav i EU‑taxonomin och därför inte kan finansieras inom ramen för EuGBS. I dialogen diskuterades även praktiska utmaningar kopplade till förändringar i EU:s hållbarhetsregleringar, bland annat översynen av EU‑taxonomin, nya krav på byggnaders energiprestanda (EPBD) samt hur framtida SFDR‑regelverk kan komma att kopplas närmare till EU‑gröna obligationer. Vi ser positivt på att fler aktörer börjar anpassa sina ramverk till den nya EU‑standarden och följer utvecklingen framåt.

Länsförsäkringar Bank återfinns i:  Lannebo FRN, Lannebo Investment Grade, Lannebo Sustainable Corporate Bond, Lannebo Räntefond Kompass, Lannebo Företagsobligationsfond och Lannebo Mixfond

Lundin Mining – lokalsamhällen, säkerhet och risk

Dialogen med Lundin Mining fortsätter, där fokus ligger på relationen till lokalsamhällen och urfolk, arbetsmiljö och incidenter inom verksamheten. Återkommande olyckor och konflikter innebär både mänskliga och operativa risker, och vårt engagemang syftar till att driva mer proaktiva arbetssätt. I månadens dialog beskrev bolaget hur de arbetar med tidig och löpande dialog i projekt, även utöver formella, statligt ledda processer. Syftet är att bygga långsiktigt förtroende och minska risken för framtida störningar. Vi diskuterade också synen på samtycke (FPIC), hur lokala synpunkter kan påverka projektutformning och hur detta fångas upp i riskhantering och beslutsprocesser. Dialogen fortsätter och fokus ligger på konkreta förbättringar i praktiken.

Lundin Mining återfinns i: Lannebo Global Småbolag, Lannebo Sweden Micro Cap, Lannebo Small Cap Opportunities, Lannebo Marknad Sverige Bred och Lannebo Marknad Global.

Leonardo – ansvarsfull försäljning och mänskliga rättigheter

Vi fortsätter dialogerna med nyligen tillkomna försvarsbolag i vår portfölj, där det är vår nystartade fond Lannebo Strategic Industries som har möjlighet att investera i europeiska försvarsbolag. Under månaden hade vi dialog med den italienska försvarskoncernen Leonardo med fokus på mänskliga rättigheter, exportkontroll och försäljningsprocesser. Bolaget beskrev de arbetar inom ett omfattande och strikt regelverk för export av försvarsmateriel, där italiensk lagstiftning och tillståndsprocesser hos berörda myndigheter utgör grunden. Utöver detta har bolaget egna interna kontrollsystem som innebär att varje affär genomgår en strukturerad riskbedömning. Bedömningen omfattar bland annat mottagarland, slutkund, korruptionsrisker och potentiella risker kopplade till mänskliga rättigheter. För affärer som bedöms som politiskt eller geografiskt känsliga ingår även särskilda analyser av mänskliga rättigheter. Bolaget beskrev att man i flera avseenden arbetar med frivilliga processer som går längre än lagkraven, exempelvis genom att använda internationella källor och indikatorer för att identifiera risker, samt genom att ställa höga krav på samarbetspartners och leverantörer. Vår dialog med Leonardo fokuserar framåt på hur dessa riskbedömningar kan tydliggöras ytterligare, hur identifierade risker faktiskt hanteras i praktiken och hur bolaget kan stärka transparensen kring sina processer. Sammantaget ser vi det som ett viktigt steg i vårt pågående arbete att följa, förstå och påverka hur bolag i försvarssektorn hanterar komplexa hållbarhets- och människorättsfrågor.

Leonardo återfinns i: Lannebo Strategic Industries

Atlas Copco – klimatmål och omställning

Under månaden hade vi vårt första möte med Atlas Copco inom ramen för investerarinitiativet Net Zero Engagement Initiative (NZEI). Bolaget är en viktig möjliggörare i energiomställningen, men saknar i dag ett tydligt nettonollmål och en färdigställd heltäckande omställningsplan. Bolaget driver dock ett intensivt arbete med att ta fram en omställningsplan samt mer långsiktiga klimatmål, med ambitionen om att dessa ska vara klar till slutet av 2026. Vår diskussion handlade främst om detta för att förstå hur arbetet drivs och vi passade på att dela förväntningar på vad vi som invetsrerare värderar i klimatmål och omställningsplaner. Bolaget presenterade sitt pågående arbete med så kallade ”undvikna utsläpp” (Scope 4), där man genom pilotprojekt försöker synliggöra hur energieffektivisering och minskad energianvändning hos kunder kan bidra till den bredare omställningen, samtidigt som de vad transparenta med att metodiken fortfarande är under utveckling och att det finns utmaningar kring standardisering och risk för dubbelräkning. När det gäller Scope 3‑utsläpp konstaterades att utsläppen har ökat sedan bolagets mål sattes, och bolaget erkänner svårigheten att kombinera tillväxt med absoluta utsläppsminskningar. Bolaget arbetar nu för att färdigställa sin omställningsplan, där de lägger vikt vid scenariobaserade analyser för att bättre förstå vad bolaget kan påverka själv och hur utsläppsutvecklingen påverkas av externa faktorer, såsom tillgång till fossilfri el och utvecklingen av energiinfrastruktur. Vi betonade vikten av en tydlig och trovärdig omställningsplan som visar hur klimatmålen ska nås i praktiken, inklusive styrning, ansvarsfördelning, koppling till investeringar och hur bolaget arbetar med både leverantörer och kunder. Vi lyfte även betydelsen av transparens kring antaganden, beroenden och finansiella konsekvenser i omställningen. Vi ser fram att följa bolagets resa och kommer ta upp dialogen senare i höst.

 

Atlas Copco återfinns i: Lannebo Marknad Sverige, Lannebo Marknad Sverige Bred, Lannebo Sverige Fokus, Lannebo Sweden All Cap, Lannebo Mixfond Offensiv, Lärarfond Offensiv, Lannebo Norden, Lannebo Mixfond, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig, Lannebo Global, Lannebo Marknad Europa, Lannebo Marknad Global och Lannebo Sverige Plus

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknads kommentarer

Laddar