Triss i fonder

Svenskar är ofta mer vana vid aktier än obligationer. Hur fungerar FRN-fonden?

FRN står för floating rate note, en typ av obligation där företag tar upp lån med rörlig ränta. Den som köper obligationer och alltså lånar ut pengar får regelbundna ränteutbetalningar i form av kuponger. Kupongerna kan vara fasta eller rörliga och för en FRN-obligation sätts räntan mot tremånaders STIBOR, den svenska referensräntan. Det kan jämföras med ett bostadslån där den rörliga delen ställs om var tredje månad.

Vad innebär det för fondens ränterisk?

Kort och gott att vi har låg ränterisk. I en obligation med fast ränta påverkas priset om räntan rör sig: går räntan ner går priset upp och tvärtom. Med rörlig ränta har man inte den effekten att arbeta med, men man behöver inte heller fundera så mycket på den. Avkastningen kommer i stället främst från kreditpremien, alltså vad vi får betalt för att ta kreditrisk.

När passar en sådan fond i en portfölj?

Räntefonder kan vara ett bra komplement och en möjlighet att diversifiera vid sidan av en aktieportfölj. Vidare är det en bra fond för den som antingen tror på stigande räntor eller inte vill fundera så mycket på ränterisk. Om referensräntan STIBOR går upp från tre till fyra procent så går våra kuponger upp. Den kan också fungera på kort sikt om man väntar på att börsen ska bli mer attraktiv eller om man planerar en ny investering. Vi brukar säga lite skämtsamt att fonden tickar på några punkter varje dag.

Var ser ni de största möjligheterna på kreditmarknaden just nu?

Kreditmarknaden är lite mer ineffektiv än aktiemarknaden, vilket gör att den som analyserar ordentligt kan hitta värde. Den här fonden har ett placeringsmandat som främst gäller kreditbetyg investment grade, men vi får placera upp till 30 procent med lägre kreditvärdighet. Ju längre ut på riskskalan, desto fler bolag kan vi hitta vars obligationer inte är börsnoterade. Där finns ofta spännande bolag som privatpersoner normalt inte kommer åt.

På bilden: Julia Stålbro, fondförvaltare

Fakta: Lannebo FRN
Start: December 2012.
Fondtyp: Aktivt förvaltad räntefond som investerar i företagsobligationer med rörlig ränta, så kallade floating rate notes (FRN).
Förvaltare: Julia Stålbro och Lars Kristian Feste.
Exponering: Landfördelning 78 % Sverige, 23 % fastighet, 14 % bank, 9 % industrivaror, 9 % dagligvaror.
Risknivå: 2 av 7.

Lannebo Global Growth har fokus på innovationsdriven tillväxt. Hur ser strategin ut?

Vi investerar i bolag som växer snabbare än marknaden och grundar tillväxten i innovation. Vanligtvis har de god lönsamhet och stabila, återkommande intäkter som gör att de kan återinvestera mer i forskning och utveckling.

Vad skiljer Lannebo Global Growth från andra globala tillväxtfonder?

Andra tittar mer på amerikansk innovation, där vi sticker ut genom en större vikt mot Asien och hälsoteknik. Silicon Valley är förstås stort även hos oss, men vi har också mycket i exempelvis koreanska bolag och medicinteknik.

Just nu driver AI mycket på börsen, hur ser ni på den trenden?

Vi skiljer mellan hyperscalers, som bygger AI-modellerna, och bolag som bygger infrastrukturen, såsom chip och minnen. Gällande minnen finns en kapacitetsbrist som inte kommer att fyllas förrän 2028. Det gör att bolag som Samsung kan sätta nästan vilka priser de vill. Därför har vi positioner i både Samsung och koreanska SK Hynix. En annan flaskhals är energi, som krävs för att AI-chippen ska fungera och kylas ned. Solkraftverk är därför intressant, liksom bolag som Nextpower som levererar intelligenta lösningar till solkraftverk.

Vilka andra investeringsteman följer ni?

Robotisering är ett område vi följer noga. Med mer AI kan robotar börja lösa mer komplexa uppgifter. Biltillverkare ligger i framkant, vilket vi ser hos Kia i vår portfölj, eftersom ungefär 70 procent av en robots komponenter är samma som i en bil, i allt från kullager till sensorer.

Det låter som framtidsdrömmar, men ni fokuserar på lönsam innovation?

Ja, bolagen ska vara lönsamma inom två till tre år. Ta exempelvis jordbruk. AI kan med hjälp av drönare läsa av var det har kommit ohyra, skicka dit besprutningsfordon och minska insektsgifterna kraftigt. Deere & Co har gjort traktorer i över 100 år och har nu seglat upp som ett spännande bolag inom den här utvecklingen.

 

På bilden: Pär Löfving, fondförvaltare

Fakta: Lannebo Global Growth
Start: April 1996 (hos Öhman).
Fondtyp: Aktivt förvaltad aktiefond, placerar globalt med inriktning teknisk innovation.
Förvaltare: Pär Löfving och Filip Boman.
Exponering: Landfördelning ungefär 49 % USA, 12 % Sydkorea, 34 % teknologi, 19 % hälsovård, 18 % industri.
Största innehav: Samsung, Nvidia, SK Hynix, Alphabet, Amazon.com.
Risknivå: 4 av 7.

Vad kännetecknar Lannebo Norden?

Det som är speciellt är att vi investerar i både stora och små bolag, så länge de har ett börsvärde om minst en miljard. Det ger ungefär 600 bolag i Norden som vi kan investera i, vilket är dubbelt så många som på den svenska börsen. Det ger ett större urval och fler sektorer, alltifrån norska laxsektorn till danska läkemedelsbolag.

Vilka bolag letar ni efter?

Som många andra fokuserar vi på lönsamma bolag med hög kvalitet som vi kan behålla i både låg- och högkonjunktur. De ska ha hög avkastning på kapitalet, god lönsamhet och gärna en stabil och långsiktig ägarstruktur där det finns en huvudägare av kött och blod, snarare än ett fondbolag. Portföljen är ganska koncentrerad. Enligt bestämmelserna får vi ha 20 till 40 bolag och vi har runt 32, vilket gör att varje bolag får betydelse för fondens utveckling.

Småbolag har haft det tufft de senaste åren. Hur har det påverkat fonden?

Småbolag har gått ner med ungefär 20 procent och storbolag upp med cirka 30 procent senaste fyra åren. Men över längre tidsserier går stora och små bolag ungefär lika. Nu är värderingen låg på små bolag och därför ser vi god potential framöver, med ungefär hälften av våra innehav i små bolag, särskilt när konjunkturen förbättras i Sverige och är på väg upp i Norge och Danmark.

Var ser du för andra möjligheter framöver?

Fastighetssektorn hoppas jag kommer i ropet igen. Likaså skog, där det finns tecken på att massapriser är på väg upp och sektorn är lågt värderad. Banker har hög direktavkastning och de är fortfarande relativt lågt värderade, samtidigt som räntan har stabiliserats. Även norska laxbolag är intressanta, där kostnaderna sjunker samtidigt som laxpriserna stiger.

 

På bilden: Adam Hansson, fondförvaltare

Fakta: Lannebo Norden
Start: Juni 2018.
Fondtyp: Aktivt förvaltad aktiefond med inriktning på nordiska kvalitetsbolag.
Förvaltare: Peter Lagerlöf och Adam Hansson.
Exponering: Landfördelning ungefär 65 % Sverige, 12 % Danmark, 10 % Finland, 10 % Norge, 31 % industri, 18 % sällanköp, 14 % hälsovård.
Största innehav: Alfa Laval, Bravida, Nordea, Sagax, Inwido.
Risknivå: 4 av 7.