Huvudlös ägarstyrning hotar spararna

"Tre av Stockholmsbörsens fem största ägare arbetar inte alls för att utvärdera eller tillsätta bolagsstyrelser. Det är ett oansvarigt beteende som riskerar att urholka den svenska företagsdemokratin", menar Lannebos hållbarhetsteam Katarina Hammar och Maria Nordqvist.

Nyheter
KatarinaMaria

Det svenska näringslivet håller världsklass. Den svenska börsen tillhör avkastningstoppen nästan oavsett vilken tidsperiod som studeras. Detta har i årtionden gagnat aktieägare, pensionssparare och samhället i stort. De bakomliggande faktorerna och drivkrafterna är naturligtvis flera: Den svenska ägarstyrningsmodellen är en.

Svensk ägarstyrning är unik. I Sverige har de allra flesta börsbolag en eller ett par starka huvudägare, något som sällan är fallet utanför Norden. Detta har gjort det möjligt med en modell där huvudägarna tar ett stort ansvar för bolagens styrning. Enligt en nyligen publicerad studie tenderar också bolag med bra styrning att uppnå större minskningar av koldioxidutsläpp och därmed är denna fråga även viktig för att nå världens klimatmål.

En nyckelkomponent i den svenska ägarstyrningen är Aktiespararnas initiativ med ägarledda valberedningar. I Sverige är det ett bolags största ägare som utvärderar styrelsens arbete och tar fram förslag på ny styrelse. Detta innebär en direkt ansvarslinje från ägare till styrelse och vidare till vd.

Modellen bygger till stor del på självreglering vilket gör den flexibel och effektiv. Men denna styrka är också dess svaghet. För ett system som bygger på att aktörerna tar ansvar fungerar bara så länge aktörerna tar ansvar.

Stämmosäsongen 2022 innebar ett nytt lågvattenmärke för ansvarstagandet på den svenska aktiemarknaden. Tre av Stockholmsbörsens fem största ägare, Blackrock, Vanguard och Capital Group, bidrog inte till arbetet i en enda ägarledd valberedning. Detta är möjligt då den svenska modellen bygger på tillit istället för tvång. Men det gemensamma förtroende som byggts upp raseras snabbt när det utnyttjas för att åka snålskjuts på andras arbete.

I det svenska näringslivet finns en omfattande samsyn om att den svenska ägarstyrningsmodellen har tjänat oss väl. Den har uppmuntrat långsiktiga och engagerade ägare samtidigt som den försvarat minoritetsägarnas intressen och skapat värden för hela det svenska samhället. Vi har i Sverige ett stort direktägande av aktier och ett omfattande sparande i fondbolag som arbetar i valberedningar för alla aktieägares bästa. Detta har gjort vår aktiemarknad framgångsrik såväl i tillskott av nya bolag som i tillväxt för befintliga. Det har dessutom bidragit till att främja mångfald i styrelserna, ett område där Sverige nu ligger före såväl USA som EU-snittet utan att tvingande reglering krävts.

Men i takt med att indexjättarna växer urholkas den svenska företagsdemokratin. Deras affärsidé är att bekvämt sätta sig i baksätet och räkna med att någon annan tar ansvaret för att styra. Det är respektlöst mot såväl svenska börsbolag som mot sparare och den faktiska kostnaden måste sedan bäras av kollektivet.

Vi hoppas innerligt att den svenska modellen för ägarstyrning ska överleva det maktvakuum som indexjättarna skapar. Men då krävs att vi tillsammans tar ansvar och tydligt markerar mot de aktörer som nu bryter mot förtroendet.

/Katarina Hammar och Maria Nordqvist

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknads kommentarer

Relaterade artiklar

Avgiften är viktig. Men den är inte hela berättelsen.

Fondsparandet förtjänar en mer kvalificerad diskussion om avkastning, risk och kapitalets roll....

AI skapade mjukvarufrossa

Kvartalsrapporterna fortsätter att strömma in och i skrivande stund har långt ifrån alla bolag rapporterat. Det syns ännu inga tydliga övergripande trender i de rapporter som har kommit, utan varje bolag har i hög grad...

Månadens påverkansdialoger: Från läkemedel till datacenter

Januari kickstartade påverkansarbetet med flera meningsfulla dialoger där vi fortsatt driva på för bättre klimatarbete, starkare styrning och mer transparent rapportering. Månadens dialoger spänner från läkemedelsinnovation i Södertälje till datacenter och industriellt fotarbete hos både...

Riksbanken, Fed och räntemarknaden 2026

Riksbanken och Federal Reserve valde båda att lämna styrräntorna oförändrade under årets första centralbanksvecka. Samtidigt betonar båda institutionerna att osäkerheten i inflations- och konjunkturutsikterna har ökat....

När konflikten flyttar från diplomati till marknad: Lagerlöfs syn på läge

USA:s tullhot mot Europa har skapat ett ovanligt geopolitiskt läge. Peter Lagerlöf analyserar hur konflikten kring Grönland, EU:s möjliga motåtgärder och signalerna inför Davos påverkar marknadens riskbild och investerares beslut....

Johan Nilke och jakten på teknikens verkliga vinnare

Förvaltaren Johan Nilke beskriver hur han hittar vinnare i tekniksektorn genom fokus på affärsmodeller, hållbar lönsamhet och kommersiella trender. Mindre hype, mer verklig kvalitet....

Nya 3:12-regler från 2026, vad har ändrats?

De nya 3:12-reglerna träder i kraft den 1 januari 2026 och syftar till att förenkla beskattningen av utdelningar och kapitalvinster i fåmansföretag....

Aktivt ägarskap i fokus under årets sista månad

Årets sista månad blev intensiv med samtal om allt från mänskliga rättigheter och klimatmål till kemikaliehantering, försvar och naturrelaterade risker. Här är några höjdpunkter från våra påverkansdialoger i december....

Är det dags för småbolagen?

Värderingsmultiplar för småbolagsaktier nära 24 gånger vinsten under rekordåret 2021 när penningpolitik och finanspolitik var skruvad till max blev helt klart för höga. ...

Ylwa Häggström: Jag letar efter bolag där fallet äntligen har tagit stopp

Lannebos förvaltare Ylwa Häggström letar bolag där nedgången vänt, ser ljusare utsikter 2026 och lyfter möjligheter inom hälsovård, konsument och utbombade industrisektorer....