Huvudlös ägarstyrning hotar spararna

"Tre av Stockholmsbörsens fem största ägare arbetar inte alls för att utvärdera eller tillsätta bolagsstyrelser. Det är ett oansvarigt beteende som riskerar att urholka den svenska företagsdemokratin", menar Lannebos hållbarhetsteam Katarina Hammar och Maria Nordqvist.

Nyheter
KatarinaMaria

Det svenska näringslivet håller världsklass. Den svenska börsen tillhör avkastningstoppen nästan oavsett vilken tidsperiod som studeras. Detta har i årtionden gagnat aktieägare, pensionssparare och samhället i stort. De bakomliggande faktorerna och drivkrafterna är naturligtvis flera: Den svenska ägarstyrningsmodellen är en.

Svensk ägarstyrning är unik. I Sverige har de allra flesta börsbolag en eller ett par starka huvudägare, något som sällan är fallet utanför Norden. Detta har gjort det möjligt med en modell där huvudägarna tar ett stort ansvar för bolagens styrning. Enligt en nyligen publicerad studie tenderar också bolag med bra styrning att uppnå större minskningar av koldioxidutsläpp och därmed är denna fråga även viktig för att nå världens klimatmål.

En nyckelkomponent i den svenska ägarstyrningen är Aktiespararnas initiativ med ägarledda valberedningar. I Sverige är det ett bolags största ägare som utvärderar styrelsens arbete och tar fram förslag på ny styrelse. Detta innebär en direkt ansvarslinje från ägare till styrelse och vidare till vd.

Modellen bygger till stor del på självreglering vilket gör den flexibel och effektiv. Men denna styrka är också dess svaghet. För ett system som bygger på att aktörerna tar ansvar fungerar bara så länge aktörerna tar ansvar.

Stämmosäsongen 2022 innebar ett nytt lågvattenmärke för ansvarstagandet på den svenska aktiemarknaden. Tre av Stockholmsbörsens fem största ägare, Blackrock, Vanguard och Capital Group, bidrog inte till arbetet i en enda ägarledd valberedning. Detta är möjligt då den svenska modellen bygger på tillit istället för tvång. Men det gemensamma förtroende som byggts upp raseras snabbt när det utnyttjas för att åka snålskjuts på andras arbete.

I det svenska näringslivet finns en omfattande samsyn om att den svenska ägarstyrningsmodellen har tjänat oss väl. Den har uppmuntrat långsiktiga och engagerade ägare samtidigt som den försvarat minoritetsägarnas intressen och skapat värden för hela det svenska samhället. Vi har i Sverige ett stort direktägande av aktier och ett omfattande sparande i fondbolag som arbetar i valberedningar för alla aktieägares bästa. Detta har gjort vår aktiemarknad framgångsrik såväl i tillskott av nya bolag som i tillväxt för befintliga. Det har dessutom bidragit till att främja mångfald i styrelserna, ett område där Sverige nu ligger före såväl USA som EU-snittet utan att tvingande reglering krävts.

Men i takt med att indexjättarna växer urholkas den svenska företagsdemokratin. Deras affärsidé är att bekvämt sätta sig i baksätet och räkna med att någon annan tar ansvaret för att styra. Det är respektlöst mot såväl svenska börsbolag som mot sparare och den faktiska kostnaden måste sedan bäras av kollektivet.

Vi hoppas innerligt att den svenska modellen för ägarstyrning ska överleva det maktvakuum som indexjättarna skapar. Men då krävs att vi tillsammans tar ansvar och tydligt markerar mot de aktörer som nu bryter mot förtroendet.

/Katarina Hammar och Maria Nordqvist

Lannebo Marknad & Strategi kommer en gång i månaden och innehåller månadsrapporter, nyheter och marknads kommentarer

Relaterade artiklar

Att våga vara långsiktig med Peter Lagerlöf

I premiäravsnittet av Spara med Mohammed gästar Peter Lagerlöf, en av Sveriges mest erfarna fondförvaltare. Han berättar om sin resa från Riksbanken och Finansdepartementet till rollen som chef för allokering och blandfonder på Lannebo. ...

När marknaden slutar bry sig om dramatiken i Washington

Det är något nästan märkligt över hur marknaden har lärt sig att rycka på axlarna åt amerikansk politik....

Vad sker i marknaden när statsapparaten stänger ner?

När den amerikanska statsapparaten stänger ner pausas viktig statistik, men effekten på marknaden är oftast liten. Historiskt har börsen påverkats mer av centralbankens beslut än av själva nedstängningen....

Flera nya dialoger med klimatfokus under september

Under september månad startade vi flera nya dialoger inom ramen för vårt fokusområde klimat. Vår förväntansbild är fortsatt att bolag ska ha en nettonollambition, klimatmål, tydliga omställningsplaner och rapportera sina utsläpp. ...

Kundundersökning via Kantar Sifo

Kundundersökning med Kantar Sifo, vi vill veta hur nöjda våra kunder är med Private Banking...

Nyheter om fusioner och namnändringar i våra fonder

Nyheter om fusioner och namnändringar i våra fonder. Mer detaljerad information om fusionerna och förändringarna, inklusive vilka fonder som berörs, finns i bifogade dokument nedan....

Ändringar i fondbestämmelserna för Lannebo Sverige Plus

Från och med den 22 september 2025 gäller nya fondbestämmelser för Lannebo Sverige Plus....

Har dollarn fallit färdigt?

Dollarn har tappat kraft och inflödena minskar. Fundamentala faktorer talar för fortsatt försvagning, medan svenska aktier ser attraktiva ut....

Rysare för Riksbanken?

Inflationen i augusti steg till 3,3 procent medan kärninflationen föll till 2,9. Enligt vår räntechef Lars Kristian Feste är nivån ännu för hög för en snabb räntesänkning, nästa lättnad väntas först mot slutet av året....

Så driver vi på för klimatmål och ansvar i svenska bolag

Vi driver på för att fler bolag ska sätta nettonollmål, ha tydliga omställningsplaner och rapportera utsläpp. Augusti präglades av möten med Lifco, Mycronic, Lundin Mining och Boliden....