Från forskningslabbet till börsen: Så letar Viktor Elmsjö efter nästa innovation

Vi har pratat med förvaltaren Viktor Elmsjö om hur hans bakgrund inom biomedicin påverkar investeringsbesluten, varför Norden har blivit en grogrund för medicinsk innovation och hur han skiljer långsiktiga förändringar från tillfälliga börstrender.

Viktor Elmsjö började sin bana inom biomedicin och forskningsvärlden innan intresset för företagande och investeringar tog honom vidare till finansbranschen. I dag förvaltar han bland annat Lannebo Hälsa och Ny Teknik.

Kombinationen är ovanlig men passar en fond där en viktig del av arbetet handlar om att bedöma ny teknik, medicinska innovationer och bolag som ibland befinner sig tidigt i sin kommersiella utveckling.

Du har själv en bakgrund inom biomedicin. Hur påverkar det hur du analyserar ett bolag inom hälsa och medicinteknik?

Min bakgrund gör att jag kan gå lite djupare i den vetenskapliga delen och lättare förstå vad som faktiskt är nytt och vad som mest är en ny paketering av något vi redan känner till. Men det viktigaste är egentligen att kunna översätta vetenskap till investeringsanalys. Jag vill förstå både den medicinska nyttan, den kommersiella potentialen och vad som redan är inprisat i aktien.

Är det någon skillnad mellan vad som ser revolutionerande ut för en forskare och vad som faktiskt kan bli en bra investering?

Absolut. Forskaren fokuserar naturligt på om teknologin fungerar och om den innebär ett vetenskapligt genombrott. Som investerare måste man dessutom fråga sig om den går att kommersialisera, hur snabbt den kan få genomslag, hur stor marknaden är och vilken konkurrens som kommer att finnas. Det är ganska långt från ett vetenskapligt genombrott till en lönsam affär.

AI har på kort tid blivit ett av världens största investeringsteman. Viktor Elmsjö har tidigare pekat på möjligheterna inom bland annat medicinsk bildanalys, där tekniken kan användas för att identifiera sådant som är svårt för det mänskliga ögat att upptäcka.

Samtidigt är sjukvården en reglerad och relativt konservativ bransch. Ny teknik behöver inte bara fungera. Den behöver också accepteras av vården, passa in i befintliga arbetssätt och i många fall visa att den faktiskt förbättrar behandlingen eller effektiviteten.

Det talas enormt mycket om AI. Var ser du den verkliga nyttan inom vården i dag, bortom hypen?

Jag tror framför allt på områden där AI kan hjälpa vårdpersonal att fatta bättre beslut eller göra sådant som människor har svårt att göra i stor skala. Medicinsk bildanalys är ett tydligt exempel, men jag tror också att det finns stor potential i andra delar av vården där AI kan bidra till bättre diagnostik och effektivare arbetssätt. Den stora frågan är inte bara om AI fungerar tekniskt, utan om den faktiskt förbättrar vården tillräckligt mycket för att någon ska betala för den.

Finns det områden där marknaden räknar med att förändringen ska gå betydligt snabbare än vad du själv tror?

Ja. Jag tror att man ibland underskattar hur lång tid det faktiskt tar att förändra hur vården arbetar. Sjukvården fungerar inte riktigt som konsumentmarknaden, där en ny app kan få väldigt många användare på kort tid. Inom vården tar det ofta lång tid innan ny teknik blir en naturlig del av vardagen. Tekniken kan därför utvecklas mycket snabbare än användningen.

Vilka typer av bolag kan bli vinnare när AI börjar användas bredare inom sjukvården? Är det nödvändigtvis de bolag som själva betraktas som AI-bolag?

Nej, inte nödvändigtvis. Jag tror snarare att många av de långsiktiga vinnarna kan vara etablerade bolag som redan finns nära patienterna och vården, och som kan använda AI för att göra sina produkter bättre. AI kan helt enkelt bli en viktig del av produkten utan att bolaget för den skull behöver vara ett AI-bolag.

Norden har länge haft en stark ställning inom hälsovård. Sverige har dessutom en speciell modell genom det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskare vid universitet i stor utsträckning själva äger rättigheterna till sina uppfinningar.

Men vetenskaplig höjd är inte tillräckligt för att skapa ett framgångsrikt börsbolag. En innovation behöver också kunna godkännas, kommersialiseras och nå en tillräckligt stor marknad.

För Viktor Elmsjö och förvaltningen av Hälsa och Ny Teknik blir därför mötet mellan forskning och affär centralt.

Vad måste finnas på plats för att du ska gå från att tycka att en innovation är spännande till att faktiskt vilja investera i bolaget?

Jag vill se en tydlig medicinsk fördel, men också en realistisk väg till kommersialisering. Det viktiga är att teknologin faktiskt löser ett problem som sjukvården har och att det finns en tydlig nytta med att använda den. Sedan måste ledningen kunna omsätta teknologin i en bra affär, samtidigt som värderingen ger utrymme för att jag kan ha fel i delar av analysen.

Vilka är de vanligaste misstagen investerare gör när de försöker bedöma små innovativa hälsovårdsbolag?

Jag tror att man ofta överskattar teknologin och underskattar vägen till marknaden. En bra produkt betyder inte automatiskt snabb försäljning. Man behöver förstå den regulatoriska biten, ersättningssystem och hur produkten faktiskt används i vården.

För en fondförvaltare finns ytterligare en dimension. Ett fantastiskt bolag behöver inte vara en fantastisk investering om förväntningarna redan är för höga. Det gäller inte minst inom områden där nya behandlingar eller tekniska genombrott snabbt kan skapa stor uppmärksamhet på börsen.

Hur tänker du kring värdering när du hittar ett bolag eller en teknik som du verkligen tror på?

Desto mer jag tror på bolaget, desto viktigare blir värderingen. Det är lätt att bli förälskad i teknologin och glömma aktien. Jag försöker därför alltid skilja på frågorna: “Är det här ett bra bolag?” och “Är det här en bra investering till dagens värdering?” De två svaren behöver inte vara samma.

Vad kommer härnäst?

Utvecklingen inom både medicinteknik och hälsovård sker snabbt. Men från ett vetenskapligt genombrott till en produkt som används brett i sjukvården kan vägen vara lång. För investerare innebär det att några av de förändringar som kan få störst betydelse under nästa decennium fortfarande befinner sig relativt tidigt i utvecklingen.

Om vi blickar fem till tio år framåt, vilken förändring inom hälsa och medicinteknik tror du att vi i dag underskattar betydelsen av?

Jag tror att vi underskattar hur mycket diagnostik och behandling kommer att flytta närmare patienten. Mer avancerad vård kommer i allt större utsträckning att kunna ske utanför de traditionella sjukhusmiljöerna. Det kan både förbättra patientupplevelsen och minska belastningen på sjukvården.