Från AI och datacenter till skogsbruk och energi – hållbarhet i fokus under februari

I en digitaliserad värld blir vi alltmer beroende av digital infrastruktur där datacenter spelar en central roll. I samband med utvecklingen av AI ser vi även hur den digitala infrastrukturen suger alltmer energi. En sökning hos en AI-tjänst drar ungefär 10 gånger så mycket energi som en enkel Google-sökning. Då digitaliseringen knappast kommer bromsa sin utvecklingstakt, är det viktigt att dessa datacenters utvecklas på ett sätt som tillvaratar samhällets resurser på ett effektivt sätt. Det är detta som Eco Data Center gör. Under februari månad fick vi besöka deras anläggning i Falun och se hur de arbetar med hållbarhet i alla led. Förutom att använda i stort sett endast förnybar energi, lägger de stort fokus på energi- och resurseffektivitet. Den höga energiförbrukningen av datacenters leder till mycket spillvärme och dessutom ett behov av att kyla ner alla så kallade racks. Eco Data Center har applicerat en kylteknik med låga koldioxidutsläpp och tar dessutom tillvara på värmen och använder den till en pelletsfabrik som ligger bredvid campuset. Den stora drivkraften är att allt fler kunder efterfrågar hållbarhet. Under besöket fick vi en inblick hur designkraven från kunderna formar datacentren men också hur fort man halkar efter om man inte anpassar sig efter kundernas behov. Den amerikanska jätten NVIDIA har valt detta campus för sin GPU Blackwell som är en ny och kraftfull processor för att förbättra prestandan på AI, vilket är mycket mer energikrävande: ett rack på 30kW ska kunna hantera 130kW. Detta kräver såklart en helt annan infrastruktur och leder till att de datacenter som inte hunnit anpassa sig blir irrelevanta för kunder att välja.

Under februari var vi på IIGCC:s konferens i London för att diskutera påverkansarbetet inom initiativet. Dagen var fylld med workshops på temana avskogning, klimatlösningar, påverkansstrategier samt policylobbying. Dagen avslutades med paneldebatt där vår hållbarhetsansvariga Viktoria deltog. Under panelen bidrog Viktoria med erfarenheter från dialoger inom olika investerarsamarbeten och uttryckte hur samarbete mellan investerare kan bli mer effektivt, ha tydligare ansvarsfördelning och förväntningar. Dessutom tryckte hon på vikten av att samla på sig mer lokal förståelse om bolagen man driver dialog med, då hållbarhetsrisker för bolag inom samma sektor kan skilja sig avsevärt mellan olika delar av världen

.

Inom ramen för vårt samarbete inom Hållbart Värdeskapande fortsatte vi dialogen med SCA. Fokus för mötet var två aktuella medieuppmärksammade frågor. Den första handlade om en konflikt med en sameby kring skogsmaskiner och samplanering, där SCA anser att förändringar i FSC-standarden skapat oklarheter kring geografiska gränser. De beskriver kommunikationen som utmanande och har därför sökt medling via FSC. Inom initiativet har vi tydliggjort vår förväntan på att skogsbolagen ska fortsätta arbeta med FSC-certifiering som en oberoende global standard. Detta kopplar även till den andra frågan, där SCA i en egen artikel kritiserat FSC:s utveckling. De menar att FSC i allt högre grad blivit en plattform för debatt snarare än en lösningsorienterad diskussion och att balansen mellan de tre kamrarna har förändrats. Fler bolag har anslutit sig till den ekonomiska kammaren medan miljökammarens röst blivit mer koncentrerad, vilket enligt SCA påverkar beslutsprocesserna.

Vi ser dessa utmaningar och uppmuntrar både SCA och Holmen att aktivt medverka i den kommande FSC-standardrevisionen, för att säkerställa en certifiering som balanserar miljöhänsyn, ursprungsbefolkningens rättigheter och långsiktig lönsamhet.

SCA återfinns i fonderna: Lannebo Sverige Hållbar, Lannebo Mixfond Offensiv, Lannebo Sverige Plus, Lannebo Sverige, Lannebo Mixfond, Lannebo Norden Hållbar, Öhman Investment Grade, Öhman Marknad Sverige, Öhman Sverige, Öhman Marknad Sverige Bred, Lannebo Räntefond Kort, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig, Öhman Marknad Europa, Öhman Marknad Global

Vi hade även ett uppföljningsmöte med Holmen, inom ramen för samma initiativ SCA, där vi istället fokuserade på CSRD-rapportering, biologisk mångfald samt bolagets syn framöver på FSC-certifiering. Bolaget har nämnt svårigheten tidigare, men nämner igen att det är svårt med jämvikten mellan produktion och miljö och de försöker hitta de bästa formerna för att förbättra biologisk mångfald. De har börjat koppla biologisk mångfald till deras interna miljömål och följer detta på deras interna plattform. Där kan bolaget följa upp vissa indikatorer för klimat och biologisk mångfald i realtid, så som skogsfördelning på frivilliga avsättningar, genomsnittsålder på frivilligt avsatt skog och andel produktiv skogsmark. När det kommer till FSC, så är Holmen, likt SCA kritiska mot FSC. De menar att FSC har spelat en viktig roll i skogsbruket men inte utvecklats i takt med nya klimatutmaningar och EU:s riktlinjer. Fokus ligger ensidigt på biologisk mångfald, medan klimatfrågor förbises. Därför ser de ett minskat mervärde i FSC men fortsätter uppmuntra Holmen att påverka standardens utformning.

Holmen återfinns i fonderna: Öhman Marknad Sverige, Öhman Marknad Global, Öhman Sverige Bred, Öhman Marknad Europa

Inom ramen för initiativet Net Zero Engagement Initiative hade vi vårt första möte med det belgiska energibolaget Elia där vi diskuterade bolagets klimatmål och handlingsplaner. Elia har idag ett SBTi-validerat utsläppsminskningsmål för ”väl under 2 °C ”, men saknar mål för 1,5 °C. samt ett nettonoll mål. Elias största utsläppskälla är så kallade nätförluster som är den el som försvinner som värme när den transporteras genom ledningarna. Utsläppen ökar eftersom energi går till spillo, vilket innebär att mer energi måste produceras, med tillhörande utsläpp. Tyvärr finns det idag ingen teknik för att helt undvika dessa förluster, och Elia menar på att utsläppen är högst beroende av landets energimix. Detta gör det svårt att ha full kontroll över bolagets Scope 2 utsläpp, och därav kan inte bolaget åta sig ett 1,5 °C mål eller ett nettonoll mål. Elia har istället ett koldioxidneutralitetsmål som är beroende av klimatkompensationer. En annan utmaning är användningen av gasen SF6, en tung växthusgas som används i elsystemets isolering för att förhindra elektriska överslag och kortslutningar. Nuvarande alternativ för gasen innehåller PFAS, och löper stor risk att bli förbjudna. Vi i investerargruppen uppmanade Elia att inte låsa sig alltför mycket till SBTi standarder vid målsättning och alternativet är att inte fortsätta utveckla sina ambitioner om att minska utsläppen. Vi tryckte även på att bolaget bör vara transparenta med sitt lobbying arbete, särskilt när de menar att politiska beslut har så stor påverkan på utsläppen kopplade till närförluster.

Bolaget återfanns under månaden i Marknad Global, men såldes av vid månadsskiftet. Därav kommer denna dialog att avslutas.