Februari kommer näst – månadens påverkansarbete

Under månaden träffade vi Swedbank som uppdaterat sitt Sustainable Finance Framework, som sätter ramen för bolagets utlåning kopplad till gröna, sociala och hållbara obligationer. Dialogen handlade främst om utlåningstrender, EU:s nya Green Bond‑standard och bankens avvägningar kring fastighets- och sociala projekt. Ramverket täcker utlåning enligt ICMA:s principer som följer gröna obligationer, sociala obligationer och hållbara obligationer. Under förra året kom EU-kommissionen ut med en ny standard för hållbarhetsmärkta obligationer – EU Green Bond – som har en starkare förankring i EU Taxonomin, samt mer strikta krav på återrapportering. Swedbank bedömer i dagsläget att marknaden i Sverige ännu är för omogen för att ge ut EU Green Bonds, bland annat på grund av bristande harmonisering mellan EPC‑krav och taxonomin, samt krav på detaljerad fördelning av medelsanvändning som inte passar deras portföljansats. De vill även undvika en alltför administrativt tung process, då EU‑standarden skulle kräva en detaljerad fördelning av användningen av medel (UoP). ICMA:s riktlinjer väntas dessutom uppdateras i sommar, vilket enligt banken sannolikt innebär ökade transparenskrav. Vi diskuterade också bedömningen av klimatnytta i byggnader, där Swedbank ser behov av att ge inbyggda utsläpp större vikt över tid, även om kriterierna ännu främst fångar byggnaders driftsutsläpp. Slutligen pratade vi om risken för ”social washing”, och banken arbetar därför med att skärpa och tydliggöra kriterier i det sociala ramverket, som fortfarande är under utveckling.

 

Swedbank återfinns i följanden fonder: Lannebo Sverige Fokus, Lannebo Sverige Plus, Lannebo Sverige, Marknad Sverige, Lannebo Mixfond Offensiv, Lannebo Mixfond, Sverige, Marknad Sverige Bred, Lannebo High Yield, Lannebo Norden, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Investment Grade, Företagsobligationsfond, Lärarfond Försiktig, Lannebo Räntefond Kompass, Lannebo FRN, Obligationsfond, Marknad Europa, Marknad Global

Vi hade även ett möte med Stora Enso inom ramen för två investerarinitiativ som samarbetar: Nature Action 100 och Net Zero Engagement Initiative, Samtalet handlade främst om reglering, rapportering och hur bolaget arbetar med skog som köps in från privata skogsägare. Gällande reglering berättade Stora Enso om sin förberedelse och ställning till EU:s avskogningsförordning (EUDR). De är besvikna över förseningen av regelverket, som sköts upp ytterligare ett år, men menar deras certifierat skogsbruk och etablerade spårbarhetssystem gör att de står väl rustade inför implementeringen. De välkomnar också EU:s nya förpackningsdirektiv och lyfte behovet av gemensamma metoder för att mäta cirkularitet. Gällande rapportering gav vi positiv återkoppling på flera delar, men efterfrågade   tydligare KPI:er, synliga baslinjer, mer enhetliga sätt att följa upp mål på kopplat till biologisk mångfald. Vi vill även se förbättrad transparens kring lobbying. Vi frågade även hur bolaget följer upp biologisk mångfald och skogsskötsel för virke köpt från privata skogsägare, då cirka 15% av bolagets virke kommer från privata skogsägare. Bolaget menar att samma krav gäller som för egen skog och att småägare får stöd genom rådgivning, premium för certifierat virke och gemensamma FSC‑certifikat för att underlätta administration. Vi följde även upp Hukkajoki-incidenten, där ett skogsavverkningstillfälle påverkat ekosystem med skyddade arter. Sedan dess har bolaget skärpt sina processer, genomfört externa granskningar och kopplat efterlevnad till bonusprogram. Antalet betydande naturrelaterade avvikelser har dessutom minskat markant. En sista punkt vi diskuterade var planerna om avknoppningen av skogstillgångar till ett nytt bolag, ForestCo, med väntad notering 2027. ForestCo kommer att ha egen styrning, men höga standarder på hållbarhet kommer bibehållas.

 

Stora Enso återfinns i fonderna: Lannebo Sverige Plus, Lannebo Sverige, Sverige, Lannebo FRN, Lannebo Sustainable Corporate Bond, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig, Marknad Sverige Bred, Marknad Europa, Marknad Global

Vi hade även ett möte med Swedavia om hur de arbetar med sina utsläpp och sin klimatplan. Flygplatser kan vara svåra att bedöma ur ett klimatperspektiv, eftersom effektivare flygplatser också kan leda till mer flygande, vilket i sin tur innebär mer utsläpp. Vi diskuterade därför hur Swedavia ser på detta och hur de arbetar med sina klimatmål. Swedavia använder den branschspecifika certifieringen ”ACA” – Airport Carbon Accreditation, istället för att sätta mål enligt SBTi. Alla deras tio flygplatser är certifierade enligt standarden och målet är att nå certifieringens högsta nivå för alla flygplatser senast 2026. Certifieringen omfattar flygplatsens egna utsläpp och delar av värdekedjan – men inte själva flygningen. Swedavia väljer dock att räkna brett och inkluderar även utsläpp som inte krävs av standarden, bland annat allt tankat bränsle på flygplatsen, APU-användning och transporter till och från flygplatsen. Idag klimatkompenserar de för sina egna utsläpp och tjänsteresor. Vid respor köper de SAF (biobaserat flygbränsle), även om det är tre gånger dyrare än fossilt bränsle. De lyfter att SAF, elflyg och vätgasflyg är centrala lösningar framåt för hela flygets omställning, och Arlanda byggs för att klara laddning och vätgas på sikt. På frågan om Science-based targets svarar Swedavia att de överväger att ansluta sig, delvis för att SBTi är mer välkänt, men betonar resursbehovet då det kräver stor administrativa börda, när det i själva verket har lik ambitionsnivå som ACA certifieringen. Vi diskuterade även hur långt deras ansvar sträcker sig för utsläpp i värdekedjan samt hur de hanterar att flygplatsutbyggnad kan leda till mer flyg. Swedavia medger att dessa effekter inte fullt ut ingår i beräkningar av utsläppsminskningar. De ser detta som en viktig framtida utmaning.

 

Swedavia återfinns i fonderna: Företagsobligationsfond, Lannebo Räntefond Kompass, Lannebo FRN, Investment Grade

World Benchmarking Alliance fortsätter arbetet med den globala investeraralliansen Collective Impact Coalition for Ethical AI, som nu gått in i sin andra fas. Målet är att få stora tech‑bolag att inte bara publicera etiska AI‑principer utan också visa hur de faktiskt implementerar dem, hur AI‑risker hanteras i mänskliga rättighetsanalyser, och hur styrning och ansvar kring AI är organiserat. I den första fasen (2022–2024) gav engagemanget tydliga resultat:

• 52 företag har nu publicerat etiska AI‑principer, upp från 33 år 2021.
• Investerare har engagerat 44 företag, varav 28 svarade aktivt.

Däremot brister majoriteten i transparent rapportering om hur principerna används i praktiken. Endast 8 av 52 företag redovisar implementering.

I fas 2 breddas arbetet till alla 200 företag i deras Digital Inclusion Benchmark. Investerare organiseras i små team (5–7 personer per bolag) och följer en strukturerad process med möten, målsättning, uppföljning och rapportering.

Arbetet under 2026 ska fokusera på:

• att få fler bolag att anta tydliga etiska AI‑principer,
• att säkerställa styrning och riskkontroller,
• att öka transparensen kring hur AI påverkar mänskliga rättigheter,
• och att samla in kvartalsvisa rapporter för att mäta framsteg

Sammanfattningsvis går initiativet från att bara “få principer på plats” till att nu säkerställa att principerna används, följs och styrs på ett ansvarsfullt sätt – med investerare som aktivt driver på utvecklingen globalt. Följande bolag bedöms vara högriskbolag gällande AI och har haft blandat framgång via påverkansarbetet.

Vi har tidigare internt diskuterat kring våra ställningstaganden kopplat till investeringar i gröna obligationer utgivna av fossila bolag, förutsatt att kapitalet tydligt stödjer deras omställningsprojekt. Motiveringen för en sådan investering, är att även dessa spelare behöver ställa om, och har dessutom helt andra finansiella muskler än andra mindre fossila bolag. Det är inget vi gör idag, men vi har utmanat resonemanget internt, och ett steg i diskussionen är att höra hur dessa fossila jättar arbetar för att ställa om. Under månaden träffade vi Equinors IR‑ och hållbarhetsteam för att bättre förstå bolagets strategi och bedöma om en sådan investering skulle vara motiverad om bolaget skulle emittera en grön obligation. Equinor har fått kritik för greenwashing – bland annat för att säga sig ligga i linje med Parisavtalet samtidigt som investeringarna i förnybart minskar och olje‑ och gasexpansionen ökar. Under mötet förklarade de sin omställning utifrån tre spår:

1. Effektivare olje- och gasproduktion med mål om halverade scope 1–2‑utsläpp till 2030, bland annat genom elektrifiering av plattformar.
2. Förnybart, främst offshore‑vind, som de fortfarande ser som långsiktigt strategiskt men där marknaden är pressad. Equinor investerar därför ibland i bolag snarare än projekt, som i Ørsted.
3. Låga koldioxidlösningar som CCS och blå vätgas, där de upplever försämrade marknadsförutsättningar och efterlyser mer stabila EU‑ramar.

De medgav att CCS‑kapaciteten överskattats tidigare, men betonar att tekniken fortfarande är central för deras långsiktiga klimatplaner. Samtidigt framhöll de att omställningen går långsammare än planerat på grund av yttre marknadsfaktorer.

Efter mötet bedömer vi att Equinor i dagsläget backat från sina omställningsambitioner i praktiken. Därför skulle vi avstå från att investera i en eventuell grön obligation från bolaget.

Equinor återfinns inte i någon fond och är i dagsläget exkluderat från samtliga fonders investeringsunivers.