38 möten på fem dagar. Så ser AI-boomen ut på nära håll.

Under det senaste året har AI-sektorn dominerat de globala börserna på ett sätt som få förutsåg. De sju största amerikanska techbolagen, ofta kallade Magnificent Seven (Lannebos anm: Apple, Microsoft, Nvidia, Alphabet, Amazon, Meta och Tesla), har stått för en oproportionerligt stor del av avkastningen på världens börser. Nvidia ensamt har under perioder stått för mer börsvärde än hela den svenska aktiemarknaden.

Bakom rubrikerna om aktiekurser och AI-modeller finns ett fysiskt ekosystem av bolag som bygger den infrastruktur som hela utvecklingen vilar på. Halvledarsektorn, datacenterkomponenter, fiberoptik och kvalitetskontroll av chips är delar av en kedja som sällan når löpsedlarna men som är lika avgörande som de stora namnen.

Johan Nilke är teknikförvaltare på Lannebo och reste nyligen till Silicon Valley för att träffa bolagen på plats. På fem dagar hann han med 38 möten, bland annat hos Nvidia, Lumentum, Astera Labs, KLA och OpenAI. Vi bad honom berätta vad han såg.

Du hann med 38 bolagsmöten på fem dagar. Vad var det övergripande intrycket?

“Investeringsviljan i AI är fortsatt stor men flaskhalsar i kapacitetsutbyggnaden kvarstår. Samtidigt brottas både AI-aktörer och mjukvarubolag med hur man ska ta betalt för det man bygger. På andra sidan ser vi finanschefer i mer traditionella bolag som får allt större fakturor när anställda börjar förbruka tokens i sin AI-användning. Det är en bransch mitt i ett skifte.”

Många av bolagen du besökte syns sällan i svenska finansrubriker men är centrala i AI-ekosystemet. Hur ser du på deras roll?

“Det finns mängder med bolag av olika storlek som vill ta del av AI-kakan. Många levererar komponenter till datacenter, andra hjälper bolag att effektivt rulla ut AI-applikationer. Hårdvarubolagen jobbar stenhårt för att utveckla nästa kritiska del som kan öka hastigheten eller minska elförbrukningen och leva upp till de extremt höga kraven från de stora molnleverantörerna. Mycket ska hända kommande år och en hel del förhoppning är redan inprisad i vissa kurser.”

 

Johan Nilke utanför Astera Labs som utvecklar halvledarlösningar för snabbare datakommunikation i AI- och datacenter.

 

Du besökte OpenAI, som tävlar direkt mot Google och Anthropic om att nå AGI (Lannebos anm: artificiell generell intelligens, en AI som kan utföra i princip alla intellektuella uppgifter som en människa). Vad fick du för bild av dem?

“Trots sin storlek och det mediala intresset är OpenAI fortfarande ett ungt, entreprenörsdrivet bolag där Sam Altman styr det mesta. Målet känns tydligt och personligt, att vinna AGI-racet, även om den officiella målbilden är det något ädlare ‘AI to all of humanity’.”

På frågan om när OpenAI räknar med att bli lönsamma ska svaret ha varit ungefär “har vi den bästa modellen kommer intäkterna sen.” Hur tolkar du det som förvaltare?

“Känslan är att Sam Altman anser att de var först ut och därför ska nå AGI först, nästan till varje pris. Det finns nog en rädsla för att ens prata om lönsamhet inom OpenAI, eftersom det skulle kunna dämpa innovationsdrivet.”

 

På plats hos KLA – en ledande aktör inom processkontroll och mätlösningar för halvledarindustrin.

 

Tre flaskhalsar återkom i möte efter möte: el, byggtid och att etablerade utrustningsleverantörer medvetet inte maximerar sin produktion. Stämmer den bilden?

“Det stämmer. I USA råder stor elbrist och i vissa delstater är det nu i praktiken omöjligt att bygga fler datacenter utan att ny elproduktion byggs parallellt. Det råder också brist på mark och byggkompetens. När det gäller utrustningsleverantörerna träffade vi rutinerade experter som varit med i tidigare utbyggnadscykler och som konservativt balanserar expansion mot risken för överetablering. De har sett det här förut.”

Kapacitetsutnyttjandet av GPU-resurser (Lannebos anm: de processorer som driver AI-modeller) ska vara överraskande lågt, särskilt utanför de ledande AI-laboratorierna. Vad säger det om var vi befinner oss?

“De stora molnleverantörerna är experter på att maximera utnyttjandet av sina datacenter, det är deras kärnverksamhet. Men företagskunder har inte kommit lika långt i sin AI-mognad. Många har köpt kapacitet på grund av FOMO eller för att man helt enkelt inte vet hur mycket som krävs. Det gör att utnyttjandegraden hos dem kan vara så låg som två till fem procent. Kapacitet för miljarder dollar står outnyttjad.”

Halvledarsektorn har haft en exceptionell period men också upplevt kraftiga svängningar. Hur tänker du kring värdering och risk just nu?

“Efterfrågan på halvledare är oerhört stor just nu, drivet av de massiva investeringarna från de stora molnbolagen. Historiskt har stora efterfrågechocker inom halvledare alltid rättat till sig när utbudet ökar och efterfrågan normaliseras. Den här cykeln kan dröja längre eftersom komponenterna är mer komplicerade och kapacitetsutbyggnaden tar mer tid. Men förhoppning är inbyggd i en del kurser och det är något vi har respekt för.”

Vad tar du med dig hem?

“Fokus i marknaden har flyttat från träning av AI-modeller till användning av dem, och hur den användningen ska se ut. Det är en ny fas där kostnad och avkastning på investeringar spelar en större roll än tidigare. Det påverkar också hur vi tänker kring vilka delar av ekosystemet som är mest intressanta att äga framöver.”

Silicon Valley är fortfarande epicentrum för det som händer inom AI. Men efter 38 möten på fem dagar är bilden mer komplex än rubrikerna antyder. Infrastrukturen byggs, pengarna flödar och ambitionen är oförändrad. Frågan är inte längre om AI förändrar världen. Frågan är hur snabbt, till vilken kostnad och vem som faktiskt tjänar på det.