SFDR – Disclosureförordningen
Undrar du hur du kan jämföra hållbarhetsarbetet i olika finansiella produkter? SFDR är en EU-förordning som ämnar att bidra till just detta. Syftet med SFDR är att öka transparensen kring hållbarhet och hållbarhetsrisker, samt att skapa ett standardiserat sätt att rapportera. Här berättar vi mer om disclosureförordningen SFDR och hur du använder den för att jämföra finansiella produkters hållbarhetsarbete.
Vad är SFDR?
Vad är SFDR?
EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR) reglerar hur finansiella aktörer ska informera sina kunder om hållbarhet. Regelverket syftar till att stärka konsumentskyddet genom utökad hållbarhetsinformation.
SFDR sätter krav på oss som fondbolag att vara tydliga och transparenta med vårt hållbarhetsarbete, och inför specifika upplysningskrav, särskilt gällande hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsprocessen. Nedan beskriver vi vad vi behöver rapportera på enligt regelverket och vad du finner den informationen.
Hållbarhetsrisker
Vad är en hållbarhetsrisk?
En hållbarhetsrisk definieras som en miljörelaterad, social eller styrningsrelaterad händelse eller omständighet som, om den skulle inträffa, skulle ha en faktisk eller potentiell betydande negativ inverkan på investeringens värde.
Hur vägs hållbarhetsrisker in i investeringsprocessen?
Hur Lannebo väger in hållbarhetsrisker i investeringsprocessen beskrivs i vår policy för ansvarsfulla investeringar. Kortfattat bygger vår hantering av hållbarhetsrisker på tre strategier:
- Välja in: Integrering av hållbarhet i investeringsbesluten
- Välja bort: Exkludera
- Påverka: Bedriva aktivt ägande
Hållbara investeringar
Vi behöver även rapportera om fonden åtar sig att investera en viss del av sitt kapital i så kallade hållbara investeringar. För att en investering ska klassificeras som hållbar, måste investeringen bidra till ett miljömässigt eller socialt mål, samtidigt som den inte orsakar skada på något annat miljö- eller socialt mål. Därtill måste investeringen uppfylla kraven för god bolagstsyrning. Nedan beskriver vi hur vi definierar en hållbar investering utifrån villkoren i SFDR.
1. Måste bidra till ett miljömässigt eller socialt mål
För att vi ska klassificera en investering som hållbar måste den antingen bidra till FN:s globala mål för en hållbar utveckling (SDG), vara förenlig med EU-taxonomin eller antagit vetenskapligt baserade klimatmål som är godkända av en tredje part. Gällande kreditfonder kan en hållbar investering även vara så kallade hållbarhetsmärkta obligationer som syftar till att finansiera hållbara projekt. Detta betyder alltså inte nödvändigtvis att hela bolaget räknas som hållbart, men att finansieringsformen förflyttar bolaget i den riktningen.
2. Får inte orsaka betydande skada för några andra miljömässiga eller sociala mål
Vi har även satt upp kriterier som säkerställer att våra investeringar inte orsakar betydande skada för några andra miljömål eller sociala mål. För att identifiera negativa faktorer använder vi oss av EU:s Principal Adverse Impact-indikatorer (”PAI indikatorer”). Vi tillämpar även produktbaserade och normbaserade exkluderingskriterier där vi väljer bort investeringar som bedöms ha en betydande negativ påverkan på miljö och samhälle.
3. Måste följa praxis för god styrning
Lannebo tillämpar normbaserade exkluderingskriterier som exkluderar investeringar som inte anses vara i linje med OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter för att säkerställa god styrning i de bolag som fonderna investerar i. Utöver de normbaserade exkluderingskriterierna måste en hållbar investering uppfylla en miniminivå på bolagsstyrning som är ett betyg som bland annat tar hänsyn till bolagens styrningsstruktur, anställningsrelationer, skatteefterlevnad och ersättningar.
Identifiering, bedömning och hantering av huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer
Huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impacts, PAI) är en term som används inom hållbarhetsrapportering för att beskriva de negativa effekterna av investeringsbeslut på olika hållbarhetsfaktorer. Faktorerna ska beaktas, mätas och rapporteras, vilket är ett krav enligt SFDR. Exempel på faktorer som mäts är bolagens respekt för mänskliga rättigheter, utsläpp av växthusgaser, koldioxidavtryck och jämställdhet i styrelsen.
Hur dessa faktorer ska ”beaktas” är inget som tydligt beskrivs i regelverket, utan det är upp till varje kapitalförvaltare att beskriva hur man tittar på dessa faktorer. Hur varje fond har beaktat dessa faktorer beskrivs i varje fonds hållbarhetsrelaterade årsrapport.
Vi är medvetna om att delar och termer av förordningen kan vara svåra att ta till sig. Kontakta oss om du vill veta mer!