Vi frågar juristen: Vad är laglotten och kan man göra sina barn arvlösa?

Vad har barn egentligen rätt att ärva efter sina föräldrar? Och går det att påverka laglotten genom att ge bort tillgångar under livet? Anna Enochsson, jurist och partner på Advice, förklarar vad laglotten innebär och vilka regler som gäller för gåvor, förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet.

Laglotten är bröstarvingars, alltså barns, ovillkorliga rätt till en del av arvet efter en förälder.

Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som barnet annars skulle ha haft rätt till. Hur stor laglotten blir beror därför bland annat på hur många bröstarvingar som finns och värdet på kvarlåtenskapen. Laglottens värde kan fastställas först i samband med arvet efter den avlidne.

För särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma inom ett äktenskap, gäller särskilda regler. De har rätt att få ut sitt arv när den egna föräldern avlider. Gemensamma barn till gifta får normalt vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit.

Om en förälder under sin livstid har gett en gåva till ett barn är utgångspunkten att gåvan ska räknas som förskott på arv, om inte något annat har bestämts.

Vid beräkningen utgår man från gåvans nettovärde vid gåvotillfället och tar hänsyn till det när arvet senare ska fördelas.

Vanliga gåvor, som julklappar och födelsedagspresenter, betraktas däremot normalt inte som förskott på arv.

Som utgångspunkt bestämmer man själv över sina tillgångar under sin livstid. Men det finns skyddsregler för situationer där en förälder har minskat sina tillgångar på ett sätt som påverkar bröstarvingarnas rätt till laglott.

Om en förälder har gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till sitt syfte kan likställas med ett testamente kan det så kallade förstärkta laglottsskyddet bli aktuellt.

Det kan exempelvis handla om en gåva som ges kort tid före dödsfallet när föräldern är medveten om att döden är nära.

Men det kan också handla om situationer där föräldern ger bort egendom men behåller nyttan av den under resten av livet.

Ett exempel är en förälder som ger bort en fastighet till ett barn men samtidigt förbehåller sig rätten att bo kvar i fastigheten fram till sin död.

Gemensamt för sådana situationer är att gåvan har en koppling till förälderns död och inte innebär någon större uppoffring för föräldern under dennes livstid.

Reglerna som skyddar bröstarvingarnas rätt till laglott kan åberopas först efter förälderns död.

Om en gåva bedöms omfattas av det förstärkta laglottsskyddet kan värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen när laglotten beräknas.