Vad sker i marknaden när statsapparaten stänger ner?
När den amerikanska statsapparaten stänger ner pausas viktig statistik, men effekten på marknaden är oftast liten. Historiskt har börsen påverkats mer av centralbankens beslut än av själva nedstängningen.
Sedan 1970-talet har det ägt rum ett 20-tal nedstängningar, varav den absoluta merparten har varit kortvariga. Den längsta nedstängningen hittills ägde rum under 2018 när dåvarande president Donald Trump krävde en stor summa pengar i budgeten för att finansiera muren mot Mexiko. Förslaget blockerades av demokrater i båda kamrarna, och efter 35 dagar nåddes en kompromiss där en betydligt lägre summa avsattes för att bygga barriärer i vissa områden.
Som så ofta försöker vi använda historien som en guide för att kunna dra slutsatser om hur marknadsrörelserna kan bli när historien upprepar sig. Om man är slarvig kan man landa i slutsatsen att det kan bli ganska stora marknadsrörelser. Från oktober till december 2018 föll den amerikanska börsen nästan 20 procent. Och från 21 december till 25 januari, då den faktiska nedstängningen pågick, steg börsen nästan 10 procent. Bör vi då dra slutsatsen att en nedstängning är positiv för börsen?
I själva verket överskuggades hela konflikten i kongressen av den amerikanska centralbanken. Under 2018 befann sig Federal Reserve i en räntehöjningsfas och hade dessutom signalerat fler höjningar. Strateger på Wall Street beskrev centralbanken som att den ställt in sig på ”auto-pilot” och ignorerade svagare tillväxtsignaler. Bland annat steg oron kring handelskriget mellan USA och Kina. Låter det bekant?
Till slut började börsen falla, och det dröjde till sent i december innan centralbanken ändrade sina prognoser för räntan och den förda penningpolitiken. Nedstängningen av statsapparaten kan mycket väl ha varit en faktor som centralbanken vägde in när den valde att byta fot, men som enskild faktor har den sannolikt haft enbart begränsad marknadspåverkan.
Det är därför inte förvånande att dagens marknader tar detta med ro. De arbetare som drabbas av nedstängningen kommer att få lön retroaktivt, och effekten på tillväxten väntas bli begränsad. Kvar står vi i en miljö där flera börser noterar nya högstanivåer, en amerikansk centralbank som sänkte räntan i september och som förväntas sänka ytterligare två gånger i år. Då räcker det inte med en nedstängning av statsapparaten för att stå emot köplusten. Personligen kändes det dock lite naket att inte få några nya datapunkter i fredags gällande den amerikanska arbetsmarknaden, som alltid publiceras första fredagen i månaden. Men den känslan får vi nog stå ut med.