Rysare för Riksbanken?

– Först av allt är dagens publicering en flash-KPI. SCB gör beräkningar med tillgängliga data för att ge en bild av hur inflationen var förra månaden. Den visar helheten men inte hur de olika komponenterna ändras, det får vi svar på först nästa vecka. Det är därför svårt att veta om de faktorer som var tillfälligt höga under juni och juli har vänt ner. Är det som Riksbanken tror kan till exempel priser på hyrbilar och paketresor falla tillbaka. Oavsett ligger KPI ex energi nu på 2,9 procent och det är fortfarande 0,9 procent över målet på 2,0, säger Feste.

Riksbanken har redan halverat styrräntan det senaste året, men inflationen ligger fortfarande över målet. Frågan är om det är tillräckligt lågt för att motivera en ny sänkning redan i september.

– Nej, inflationen är inte låg nog för en sänkning i mina ögon. I protokollet från förra veckan är alla i direktionen oroade över att konjunkturen inte tar fart trots alla sänkningar och menar att det kanske behövs mer. Argumentet är att om konjunkturen inte stärks riskerar inflationen att bli för låg framöver. Men de makrodata vi har fått de senaste veckorna tyder på en förbättring och Riksbanken har inget att förlora på att vänta, säger han.

När SCB nästa vecka redovisar detaljerna om varugrupperna i KPI kommer fokus ligga på just de delar som varit höga under sommaren. Om det är engångseffekter som drivit upp inflationen är läget mindre oroande. Om det däremot handlar om tjänster och löner kan det bli betydligt svårare för Riksbanken att hålla fast vid prognosen.

Samtidigt är konjunkturen fortsatt svag. Hushållen har fått utstå ett stålbad med kraftigt stigande priser och höga boräntor de senaste åren. Effekten syns i en måttlig kredittillväxt och i att många nu prioriterar att bygga upp buffertar igen.

– Många hushåll har grävt djupt i plånboken och ser vi på kredittillväxten har den varit mycket måttlig. Pengarna används nu snarare till att fylla på sparkontot än till konsumtion. Då gör en räntesänkning eller två ingen större skillnad. Effekten blir helt enkelt begränsad, säger Feste.

Frågan är då om Riksbanken riskerar att vänta för länge med sänkningen. Feste menar att centralbanken snarare har agerat väl hittills, men att det är farligare att gå för snabbt fram än tvärtom.

– Jag tycker att Riksbanken har agerat mycket bra på sistone. Inflationstakten har kommit ner och de har svarat med räntesänkningar. Men i protokollet tycker jag att de fokuserar mer på konjunkturen än på inflationen. De hävdar att de höga siffrorna för juni och juli var av temporär karaktär och vill ge konjunkturen skjuts. Många ekonomer menar att det är bättre att sänka för mycket än för lite. Jag tror inte på det resonemanget. Forskning från Fed visar att det kan ta fyra till sex år innan en inflationschock är helt ute ur ekonomin. När den amerikanska centralbanken sänkte för snabbt efter inflationsuppgången på 60- och 70-talet fick de betala ett högt pris. I början av 80-talet kulminerade det i att Fed tvingades höja räntan till 20 procent. Jag tror inte att vi är där nu, men jag tror att inflationen kommer att vara mer volatil framöver. Då passar det inte att bedriva micromanagement med styrräntan, säger han.

Enligt Feste blir det därför inflationen som väger tyngst i besluten framöver. Konjunkturen har betydelse, men frågan om prisutvecklingen är fortfarande den avgörande faktorn.

– Inflation, inflation, inflation och kanske konjunkturutvecklingen. Det är de parametrar som kommer att avgöra Riksbankens beslut i höst, säger Lars Kristian Feste.

Slutsatsen blir att Sverige fortfarande har en bit kvar innan inflationen är tillbaka på målet. Riksbanken har tid att vänta och lär göra just det. Nästa sänkning kommer, men först i november eller december.