Riksbanken, Fed och räntemarknaden 2026

Riksbanken och Federal Reserve valde båda att lämna styrräntorna oförändrade under årets första centralbanksvecka. Samtidigt betonar båda institutionerna att osäkerheten i inflations- och konjunkturutsikterna har ökat. Vi träffade Lars Kristian Feste, räntechef på Lannebo, för att få hans syn på läget och vilka frågor som nu blir avgörande för investerare.

Efter tre år av inflationstoppar, kraftiga räntehöjningar och därefter gradvisa sänkningar inleds 2026 med en rad penningpolitiska besked från världens största centralbanker. Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent och upprepar sin prognos om oförändrad nivå under en längre tid. Fed gör samma sak och beskriver amerikansk ekonomi som stabil med en inflation som rör sig mot, men ännu inte når, målet.

Det skapar en marknadssituation där räntorna står stilla, men osäkerheten rör sig desto mer. Här ger Lars Kristian Feste sin syn på utvecklingen.

Lars Kristian Feste börjar med Riksbankens besked.

”Att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad är logiskt givet dagens läge. Svensk ekonomi utvecklas väl med tillväxt och sjunkande arbetslöshet, samtidigt som facket visar stort ansvar med måttliga lönekrav. De borde få mycket beröm för sitt agerande, eftersom deras linje är en viktig förklaring till att inflationen har fallit tillbaka till acceptabla nivåer.”

Han menar att Riksbanken kommunicerar tydligt utifrån det de faktiskt vet.

”Centralbanken sitter inte på mer information än någon annan. De pekar på att styrräntan sannolikt ligger kvar länge och det är en rimlig bedömning. Samtidigt ser vi flera faktorer som kan förändra bilden. Den sänkta matmomsen kommer sannolikt inte höjas igen enligt schemat, och löneökningarna ser fortsatt måttliga ut. Det skulle kunna hålla inflationen nere på ungefär en procent under längre tid. Då blir det svårt för Riksbanken att undvika räntesänkningar.”

En annan faktor han lyfter är kronan.

”Kronan har stärkts mycket mer än Riksbankens prognos. Det är ett wildcard i räntesättningen. En starkare krona dämpar inflationen ytterligare och påverkar centralbankens handlingsutrymme.”

Hur står sig svensk ekonomi just nu

Här utvecklar han resonemanget.

”Svensk ekonomi har visat betydande motståndskraft. Vi har sett en tydlig förbättring i produktion och arbetsmarknad under slutet av förra året. Konsumentförtroendet är fortfarande skört, men rörelsen är i rätt riktning. De största riskerna ligger i geopolitiken och i hur exportsektorn påverkas av utvecklingen i Europa och USA. Men i grunden står Sverige stabilt, både genom en ansvarsfull lönerörelse och en finanspolitik som ännu inte blivit överdrivet expansiv.”

Fed, arbetsmarknaden och de stora globala frågorna

När vi kommer in på Fed blir analysen mer dataorienterad.

”I USA är arbetsmarknaden alltid jokern i leken. Arbetslösheten har stigit något, men utan att det finns tecken på recession. Det viktiga är att arbetskraften samtidigt minskar eftersom många invandrare lämnar arbetsmarknaden. Dessutom har den amerikanska ekonomin varit oväntat motståndskraftig trots tullar och annan geopolitisk oro.”

Han understryker att inte heller Fed sitter på någon särskild kristallkula.

”Som det ser ut nu balanserar räntan på 3,75 procent inflation och arbetsmarknad på ett rimligt sätt. Marknaden räknar med två räntesänkningar under 2026, men Fed har ingen brådska.”

Den globala oron har inte haft samma genomslag som tidigare.

”Under perioden efter den så kallade Liberation Day föll aktiemarknaden 15 procent och räntorna var extremt volatila. När Trump hotade att ta Grönland med militär och lämna Nato föll samma marknad ungefär 1,5 procent. Det visar att investerare i dag ser genom mycket av geopolitiken.”

Valutaflöden viktigare än teori

När vi frågar om kronan resonerar han som följer.

”Valuta handlar i praktiken mer om kapitalflöden än om ränteparitet på kort sikt. Den svenska kronans svaghet de senaste åren förklaras till stor del av att kapital flyttat till amerikanska aktiemarknaden. Nu ser det ut som att detta vänder. När investerare flyttar ut ur USA kommer en del av kapitalet tillbaka till Sverige och stärker kronan, utan att de fundamentala faktorerna nödvändigtvis ändrats.”

Räntekurvan och avkastning framåt

Han går vidare till räntekurvan.

”Under en lång period var kurvan inverterad, något som historiskt signalerat recession. Så blev det inte den här gången. Nu har kurvan normaliserats i takt med Riksbankens sänkningar. Det är en fair nivå.”

Kupongerna blir allt viktigare.

”De senaste åren har avkastningen främst kommit från riskpremierna i kreditsegmentet. Nu tror vi att avkastningen snarare kommer från kupongerna. Hög kupong betyder oftast hög risk, vilket gör det viktigare än någonsin att hitta russinen i kakan och undvika katten i säcken.”

Hur bör investerare tänka

När vi ber honom sammanfatta investeringsläget blir svaret tydligt.

”Det viktigaste är att veta tre saker: kan låntagaren betala tillbaka, vill låntagaren betala tillbaka och får vi korrekt kompensation för risken. Om man har tid och tålamod att hantera viss volatilitet är våra kreditfonder en bra plats att vara. Vill man undvika volatilitet är korta räntefonder ett tryggare alternativ, men då accepterar man också lägre avkastning.”

Ett stabilt år, men inte ett stilla år

Avslutningsvis ger han sin bild av 2026.

”Som det ser ut nu blir 2026 ett stabilt år utan större förändringar från centralbankerna. Det finns alltid risker, särskilt när vi har en amerikansk president som är svår att modellera. Men svensk, europeisk och amerikansk ekonomi bör utvecklas väl. Fokus kommer förmodligen att förflyttas från penningpolitik till finanspolitik. Mark Carneys tal om geopolitik på World Economic Forum fångade mycket väl vart världen är på väg.”

Om Lars Kristian Feste

Titel: Räntechef, Lannebo
Ansvar: Övergripande ansvar för ränteförvaltningen och förvaltningen av flera av Lannebos räntefonder
Bakgrund: Lång erfarenhet av ränteförvaltning, kreditanalys och makroekonomiska bedömningar