Operation Epic Fury
Stora bolag har haft en stark utveckling medan småbolag släpat efter. Samtidigt börjar värderingarna i de större bolagen bli ansträngda, vilket kan öppna för ett ökat intresse för mindre bolag framöver.

Sportlovet är alltid en spännande vecka att ha semester på. Efter att ha arbetat i finansbranschen i snart två decennier är det förvånansvärt ofta det sker oförutsedda händelser just denna vecka. År 2020 kom de första coronapatienterna hem från Alperna på sportlovet och år 2022 hade Ryssland bara någon dag tidigare inlett invasionen av Ukraina. I år inledde USA och Israel attacker för att slå ut regimen i Iran. Hur ser vi på det rådande läget och hur agerar vi i portföljerna? Detta avhandlar vi i månadens marknadskrönika.
Den 28 februari inledde USA och Israel massiva attacker mot Iran för att decimera Irans möjligheter att framställa kärnvapen och uppnå ett regimskifte. Med tanke på de stora militära förflyttningar som hade skett veckorna före kom det inte som en fullständig chock att attackerna kom. Likväl var omfattningen större än vad som först var befarat och så även svaren från Iran. USA har luftherravälde och Iran spelar i skrivande stund sitt starkaste kort att blockera Hormuzsundet där 20 procent av världens oljeutbud passerar. Marknadsreaktionen har varit hyggligt förutsägbar även den. Det vill säga oljepriset har stigit och aktiemarknaden har fallit. Det som tyvärr ställer till det lite för en balanserad portfölj är att de senaste årens inflationsrädsla har lett till att räntor har stigit samtidigt som börser har fallit. Den dämpning som vanligtvis obligationer brukar bringa när marknadsoro får börser att falla har därmed uteblivit. Enda sättet att skydda sig är då korta statsskuldväxlar vilket är en anledning till att vi har exponering mot korta räntor i portföljen. Ett visst inslag av realobligationer som indexuppräknas med KPI skulle möjligen kunna utgöra ett skydd på högre inflation men även dessa påverkas negativt av högre marknadsräntor vilket ligger dem i fatet som inflationsskydd. Dollarn har för ett tag sedan tagit tillbaka sin ”säker hamn”-status och har gått starkt de senaste dagarna men har ju även den visat sig vara bräcklig när Vita huset välkomnar en svagare valuta. Guld och defensiva aktier har blivit sättet att inflationssäkra portföljen på.
Om nu attacken var väntad och dessutom den förväntade marknadsreaktionen skulle vara fallande börser. Varför sålde ni då inte inför? En rimlig fråga, men svaret är att det är väldigt svårt att tajma en sådan manöver. I synnerhet när man i grunden har en optimistisk konjunktursyn. Det vill säga, om vi säljer vill vi förmodligen vid något tillfälle köpa igen. Dels uppstår risken att man säljer, men att attacken uteblir och börsen springer ifrån en. Även om man lyckas sälja inför är det inte säkert att man går som vinnare ut om det visar sig att marknaden vid något tillfälle vänder fort upp igen. Det är då extremt viktigt att köpet sker vid rätt tillfälle och råkar man göra köpet en dag för sent riskerar en stor del av återhämtningen vara förbi. Att försöka förutspå exakt när ett besked kommer som får marknaden att vända är näst intill omöjligt.
Strategin vi har valt är därför att försöka ignorera geopolitiska risker i så stor utsträckning som möjligt och i stället fokusera på de mer förutsägbara konjunkturcyklerna. Om marknaden faller väldigt mycket kan det bli så att vi bedömer att riskaptiten är för pessimistisk och att vi därmed ökar risken. Där är vi inte i skrivande stund. Strategin blir därmed att bibehålla den övervikt i aktier vi har i portföljen i väntan på att detta marknadstumult lugnar ner sig och att fokus åter kommer tillbaka till de ljusa konjunktursignaler vi ser i Europa. Inte minst den viktiga tyska ekonomin där vi ser tydliga tecken på att de finanspolitiska stimulanserna börjar synas i orderingången.
När det gäller inköpschefsindex ser Tyskland fortfarande lite trött ut, men i den faktiska orderstatistiken ser vi att volymen har stigit dramatiskt. Dessa två brukar stiga och sjunka hand i hand men inte denna gång. Då det främst är få och stora order som ger avtryck i orderingången och inköpschefsindex snarare fångar när orderingången är bredare tror vi att detta är förklaringen till att de olika indikatorerna ger lite olika signaler. Vår tro är att de stora order som har lagts är ett första steg innan det sipprar ner till underleverantörer och dylikt som då kommer att få högre aktivitet i orderböckerna. I ett sådant läge skulle även inköpschefsindex börja stiga vilket brukar öka riskaptiten för börsen i allmänhet.
Så med andra ord får man räkna med att sportloven kommer att präglas av stök, men att det likväl kommer att vara värt en fjällresa.