När konflikten flyttar från diplomati till marknad: Lagerlöfs syn på läge

I början av 2026 har internationell politik och handelspolitik återigen hamnat i centrum, med tydliga effekter på marknaderna och hur risk prissätts. Den amerikanska presidenten Donald Trump har hotat med importtullar på 10 procent, stigande till 25 procent i juni, riktat mot flera europeiska länder, däribland Sverige. Tullhotet kommer som en reaktion på Europas motstånd mot hans anspråk på Grönland, ett territorium med stor geostrategisk betydelse som Trump tidigare försökt köpa men fått ett tydligt nej från Danmark.

EU svarade med stark kritik och beskriver utspelen som oacceptabla och potentiellt skadliga för relationerna mellan USA och Europa. Unionen överväger nu att aktivera sitt antitvångsinstrument, det verktyg som infördes 2023 för att skydda medlemsländer mot ekonomiska påtryckningar. Detta kan innebära importrestriktioner, begränsad marknadstillgång eller omfattande motåtgärder riktade mot amerikanska varor.

Reaktionerna har varit omedelbara. EU har hållit krismöten för att koordinera eventuella svar, där ett av förslagen är att återinföra tidigare tullnivåer på amerikanska varor till ett värde av upp till cirka 93 miljarder euro. Diskussionerna intensifieras inför World Economic Forum i Davos, där Trump väntas delta och där europeiska ledare sannolikt kommer att söka en gemensam linje.

Marknaderna reagerade snabbt. Terminsmarknaderna föll, den amerikanska dollarn blev mer volatil och OMXSPI öppnade med röda siffror och handlades initialt ned omkring två procent. Samtidigt ligger de underliggande makrotrenderna kvar, med centralbankernas kommande beslut, inflationsbanor och tillväxtprognoser i fokus. Kombinationen av geopolitik och makroekonomisk osäkerhet gör att riskpremier rör sig snabbare än vanligt, vilket skapar en mer komplex miljö för investerare.

Mot denna bakgrund bad vi Peter Lagerlöf kommentera läget och resonera kring hur investerare bör tänka.

Hur bedömer du de senaste handelspolitiska händelserna kring hotade tullar mot Europa i relation till marknadens riskbild?
Det här leder till en kraftmätning mellan USA och EU. Trump har passerat en anständighetsgräns med råge och de europeiska ledarna kommer inte att backa från stödet till Danmark. Nu är det dags för EU att visa sina ekonomiska muskler mot USA på samma sätt som Kina har gjort. Många investerare kommer sannolikt att ta sig en funderare på om vilken exponering man vill ha emot amerikanska tillgångar.

Vilken effekt tror du att en potentiell eskalation av transatlantiska handelskonflikter kan få på globala tillväxtprognoser och företags investeringsvilja?
Det beror förstås på varaktigheten i den här konflikten och hur en lösning kommer att se ut. Det är ju skillnad på den här konflikten jämfört med tull-chocken i april 2025. Då handlade det bara om internationell handel. Nu är det något så fundamentalt som att ta ett landterritorium från ett allierat NATO-land.
Kvarstår den här konflikten under lång tid, kommer det att få negativa effekter på tillväxtutsikterna och investeringsviljan. Även synen på att investera i USA påverkas.

Hur påverkar geopolitiska spänningar, som dem kring Grönland och EU-USA-relationer, ert sätt att tänka kring sektorallokering och regionexponering i portföljerna?
Hittills har det inte dessa spänningar påverkat våra beslut. Historien visar att det är sällan som säkerhetspolitik påverkar de finansiella marknaderna. Det är först när säkerhetspolitiska händelser får betydande effekt på den globala tillväxten och därmed bolagens vinstutsikter, som det fått börser att varaktigt påverkas.

Ser du några branscher eller tillgångsslag som kan gynnas respektive missgynnas om handelshinder och motåtgärder bygger upp?
Det är klart att sektorer eller bolag som enbart är beroende av den inhemska ekonomin, som till exempel fastighetsbolag, telekomoperatörer och banker, gynnas, medan bolag som har huvuddelen av sin försäljning utanför hemmarknaden missgynnas. Men det är en förenklad analys. De nordiska länderna är alla små öppna ekonomier som har ett stort exportberoende. Faller exporten påverkar det med eftersläpning även den inhemska konjunkturen.

Med Davos och internationella forum runt hörnet, hur mycket vikt lägger du vid potentiella diplomatiska lösningar när du gör investeringsbeslut?
Vanligtvis en liten vikt. Men den här gången kommer till och med Davos-mötet att bli intressant för de finansiella marknaderna. Kraftmätningen mellan USA och EU kommer att endera leda till en lösning på den nuvarande konflikten, till exempel att Nato gemensamt stärker försvaret av Grönland, eller som tidigare att man är överens om att man inte är överens. Det förra är positivt för börsen det senare förstås negativt.

Hur bedömer du möjligheten att marknader redan har prisat in denna typ av geopolitiska stress, och i så fall vad som skulle krävas för att riskpremierna ska röra sig avsevärt?
Det här är inte inprisat. Börserna har ju varit starka in i det här som en följd av förbättrad global konjunktur och stigande bolagsvinster. Trumps utspel kring Grönland har setts som tomma hot. Nu är det allvar och en eskalerande handelskonflikt är ingen betjänt av.

Finns det lärdomar från tidigare handelskonflikter som ni tar med er i era analyser idag?
Det här är ju inte i grunden en handelskonflikt utan en konflikt om territorier. Det gör det svårt att använda just tidigare erfarenheter av effekter av handelskonflikter. Med det sagt så kan vi ju notera att de tullar som infördes av USA inte hade så stor effekt som man fruktade. Dessutom visade det att bolag är duktiga på att snabbt anpassa produktion och försäljning till de nya förutsättningarna.