”När du väl säljer har du redan missat det viktigaste”
Oro på marknaden får många att vilja sälja. Men historiken visar att de bästa börsdagarna ofta kommer när det känns som värst. Den som kliver av riskerar att missa återhämtningen. Det verkliga problemet är inte att sälja, utan att veta när man ska gå tillbaka in.
Världen ser ut som den alltid har gjort när det är som värst: krig i Mellanöstern, tullar, en vacklande valuta och rubriker som manar till handling. Filip Boman förvaltar globala aktier på Lannebo och har sett det förut. Han är inte oroad.
Det är svårt att hitta ett lugnt hörn i världsekonomin just nu.
I slutet av februari genomförde USA och Israel gemensamma militära angrepp mot Iran. Sedan dess har oljepriset stigit med drygt 30 procent och passerat 100 dollar per fat för första gången sedan 2022. Saudiarabien har dragit tillbaka sin tidigare utfästelse om ökad produktion. Sundet vid Hormuz, genom vilket ungefär en femtedel av världens oljehandel passerar, präglas av oro och stilliggande tankrar. Flera hamnar i regionen har stängt efter drönararrangemang.
Parallellt har USA under våren infört en ny importtull på tio procent mot i princip alla handelspartner, efter att Högsta domstolen i februari underkände det tidigare tullregelverket. Handelsosäkerheten är tillbaka. I bakgrunden pågår fortfarande kriget i Ukraina, nu inne på sitt fjärde år, utan någon synlig lösning.
På de finansiella marknaderna har reaktionen inte låtit vänta på sig. Börser i Asien föll kraftigt efter att konflikten eskalerade. Dollarns försvagning mot bland annat kronan fortsätter. Volatiliteten har ökat.
Det är i det läget man söker upp Filip Boman.
Hur ser du på det som händer just nu?
Filip Boman rör sig inte nämnvärt. Han har sett den här filmen förut, om än med olika rollfigurer.
Konflikter av den här typen, med direkta konsekvenser för oljepriset och globala försörjningskedjor, är inte ett nytt fenomen.
Konflikten i Mellanöstern bedömer han löser sig förr eller senare, och när den gör det faller oljan tillbaka. Det har skett varje gång tidigare.
Gulfkriget 1990 fick oljan att mer än fördubblas på kort tid. Börsen föll, återhämtade sig snabbt. Irakkriget 2003 skapade initial oro men följdes av fyra raka år av börsuppgång. Arabiska våren 2011 kollapsade Libyens oljeproduktion och höll priset över 100 dollar i flera år. Börsen var stark. Den kraftigaste chocken på senare tid var Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, som pressade upp oljan mot 130 dollar och fick börsen att falla mer än 20 procent. Det tog två år att återhämta sig. Men återhämtningen kom.
Oljepriset befinner sig i dag kring 97 dollar per fat. Det historiska medianvärdet sedan 1988 ligger på knappt 50 dollar. Situationen är ansträngd, men marknaden prisar inte in ett långvarigt eskaleringsscenario.
Och dollarn då? Den har försvagats rejält mot kronan.
Det är en av de vanligaste frågorna bland sparare med globala fonder, och Filip Boman förstår varför. En svagare dollar ser ut som ett problem om man äger ett fondinnehav dominerat i dollar.
Men det är en kortsiktig optik som missar helheten.
Dollarn rör sig i långa cykler. Sedan mitten av 1990-talet har USD/SEK pendlat mellan drygt 6 och drygt 11 kronor, med ett historiskt medianvärde kring 8 kronor. Kursen befinner sig just nu nära den medianen, efter att ha fallit tillbaka från toppnoteringarna runt 11 kronor 2022 till 2023.
Kronan är dock svårare att bedöma, erkänner han. Riksbankens penningpolitik har präglats av tvekan och omsvängningar, vilket gör det genuint svårt att ha en tydlig uppfattning om vart kronan är på väg härifrån. Det är ett skäl i sig att inte positionera sig för valutan.
Det avgörande argumentet är ändå ett annat: sedan år 2000 är MSCI World upp kring 650 procent. Dollarkursen mot kronan är i praktiken oförändrad under samma period. Det som har skapat avkastningen är inte kronans rörelser. Det är bolagens.
Men är det inte rimligt att vilja göra något när det ser ut som det gör?
Det är förståeligt. Det är mänskligt. Det är också, historiskt sett, bland det dyraste en långsiktig sparare kan göra.
Här lyfter Filip Boman fram ett argument som han återkommer till mer än något annat. Det handlar inte om geopolitik eller valutor utan om ett enklare matematiskt faktum: vad som faktiskt händer med avkastningen om man kliver av under de perioder som känns mest oroliga.
En investering på 100 000 kronor i S&P 500 under 20 år, från 2003 till 2022, hade vuxit till drygt 640 000 kronor om man suttit still hela perioden. Missar man de tio bästa börsdagarna halveras avkastningen. Missar man de trettio bästa dagarna försvinner mer än 80 procent av den.
Det som gör detta extra brutalt är när de bästa dagarna infaller. Av börsens starkaste dagar de senaste 30 åren inföll 76 procent antingen under en björnmarknad eller under de allra första månaderna av en återhämtning, enligt data från Hartford Funds och Ned Davis Research. Det är exakt den period då den nervöse investeraren väljer att stå utanför.
I 2020 inföll den näst bästa börsdagen direkt efter den näst sämsta dagen det året. Visual Capitalist De som sålde under coronakraschen i mars 2020 och väntade på bättre tider missade tre av de tio starkaste börsdagarna under hela det senaste decenniet.
Mönstret är inte ett undantag. Det är regeln.
Vad är då det verkliga problemet med att sälja?
Det verkliga problemet är inte att man säljer. Det är att man inte vet när man ska gå tillbaka in.
Människor som säljer i panik tenderar att vänta tills rubrikerna ser bättre ut. Men när rubrikerna ser bättre ut är oftast det mesta av uppgången redan gjord. Den som sålde under coronakraschen och väntade på att stämningen skulle vända missar inte bara nedgången, utan också den snabbaste uppgångsfasen i modern börshistoria.
Det är i det perspektivet man ska förstå argumentet för att sitta still. Det handlar inte om att blunda för risk eller att vara naivt optimistisk. Utan att förstå att de dagar man mest vill kliva av är ofta exakt de dagar man måste vara kvar för att avkastningen ska bli det den kan bli.
Att sitta still i båten är inte en passiv strategi. Det är ett aktivt val grundat på historik, analys och trettio års data.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på fonder kan både öka och minska. Intervjun återger förvaltarens personliga bedömningar och utgör inte investeringsrådgivning. Fullständig information om Lannebos fonder finns på lannebo.se.