Lannebo lanserar ny globalfond med fokus på arbetsrätt

Den globala investeringskartan har förändrats. Ett fåtal amerikanska bolag har fått en allt större betydelse på de globala kapitalmarknaderna, medan skillnaderna mellan nordiska och amerikanska synsätt på bland annat arbetsrätt, fackföreningsfrihet och arbetstagarrepresentation har blivit tydligare. Samtidigt har möjligheterna att påverka bolag genom aktivt ägande förändrats. I USA har hållbarhetsfrågor i ökande grad blivit föremål för politisk polarisering och debatten kring ESG har gjort att frågor som tidigare betraktades som relativt okontroversiella numera ifrågasätts på ett helt annat sätt.

För många nordiska investerare väcker utvecklingen en fråga: går det att få en bred global aktieexponering och samtidigt investera i linje med de ägarprinciper som länge präglat den nordiska modellen?

Det är en av utgångspunkterna bakom Lannebo Världen.

“Vi vill kombinera global exponering med nordiska ägarprinciper”

Filip, varför lanserar ni Lannebo Världen?

“Vi vill erbjuda en aktivt förvaltad globalfond som bygger vidare på vår befintliga globala investeringsprocess, men med ett förstärkt fokus på arbetsrätt. Utgångspunkten är att investerare inte ska behöva välja mellan global aktieexponering och de ägarprinciper som är viktiga för dem.”

Lannebo Världen bygger på Lannebos befintliga globala investeringsprocess. Förvaltarna söker bolag med strukturella drivkrafter, konkurrensfördelar och en attraktiv värdering. I Lannebo Världen kompletteras den fundamentala analysen med ett fördjupat fokus på arbetsrättsliga frågor.

Vad innebär det för dig som förvaltare?

“Den fundamentala bolagsanalysen är fortfarande grunden. Vi vill förstå bolagens affärsmodeller, konkurrensfördelar, värderingar och långsiktiga förutsättningar. Skillnaden är att vi i Lannebo Världen går djupare i arbetsrättsliga frågor och väger in den analysen i investeringsbeslutet.”

Arbetsrätt blir en del av bolagsanalysen

Arbetsrätt och mänskliga rättigheter har länge varit en del av hållbarhetsarbetet. Men frågorna har ofta hamnat i skuggan sedan klimatdebatten tog fart.

En förklaring är att klimatpåverkan är enklare att mäta. Utsläpp och energiförbrukning går att kvantifiera och jämföra mellan bolag. Arbetsrätt handlar i högre grad om företagskultur, ledarskap, arbetsvillkor och relationen till medarbetare och leverantörer.

De senaste årens utveckling har dock gjort den ekonomiska betydelsen av frågorna allt tydligare.

Hanna, varför har arbetsrätt blivit en allt viktigare del av bolagsanalysen?

“Frågorna har egentligen alltid varit relevanta, men deras koppling till bolagens verksamhet har blivit tydligare. Arbetskraftsbrist, strejker, produktionsstopp och problem i leverantörskedjor kan få direkta ekonomiska konsekvenser. Då blir arbetsrätt inte bara en etisk fråga, utan också en fråga om riskhantering och långsiktig konkurrenskraft.”

Pandemi, inflation, energikris, krig och ökade geopolitiska spänningar har också förändrat hållbarhetsdebatten. Fokus har flyttats från idealism till produktivitet, säkerhet och konkurrenskraft.

Du har beskrivit hur de här frågorna på många håll har flyttat från hållbarhetsrapporten till riskavdelningen och styrelserummet. Vad menar du?

“När ett företag arbetar med kompetensförsörjning, personalomsättning, robusta leverantörskedjor eller försöker minska risken för konflikter och strejker finns det en tydlig koppling till arbetsrätt och mänskliga rättigheter. Men företagsledningen kanske beskriver det som riskhantering, produktivitet eller konkurrenskraft. Frågorna har inte försvunnit, men sättet vi pratar om dem har förändrats.”

Utvecklingen Hanna beskriver speglar ett bredare skifte, där arbetsrätt och mänskliga rättigheter i allt högre grad blir en del av företagens affärskritiska riskhantering.

Vad letar en hållbarhetsanalytiker efter?

För Lannebo Världen innebär det att arbetsrättsliga risker ska identifieras och analyseras som en del av investeringsprocessen.

Hanna, vad tittar du konkret på när du analyserar ett bolag ur ett arbetsrättsperspektiv?

“Det kan handla om fackföreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar, arbetsmiljö och arbetsvillkor, men också om hur bolaget hanterar de här frågorna i sina leverantörsled. Det har egentligen en nära koppling till styrningsaspekten. Hur ser styrningen ut genom värdekedjan? Finns det återkommande brister eller kontroverser som tyder på att något inte fungerar? Samtidigt är det viktigt att inte stanna vid själva kontroversen, utan att också förstå vad som har hänt, hur allvarlig situationen är och hur bolaget agerar.”

Kan den typen av analys säga något om ett bolag som inte syns i den traditionella finansiella rapporteringen?

“Ja, det är en viktig del. Hög personalomsättning, återkommande konflikter eller problem i leverantörskedjan kan säga något om företagskultur, ledarskap eller operativa risker. Sådana faktorer kan i förlängningen påverka både kostnader, produktion och bolagets relation till kunder och andra intressenter.”

I praktiken kan konsekvenserna handla om allt från strejker och produktionsstopp till juridiska tvister, störningar i leverantörskedjan, förlorade affärsmöjligheter och skadat anseende.

Hanna, finns det en motsättning mellan god arbetsrätt och konkurrenskraft?

“Jag tycker att det blir för förenklat att ställa dem mot varandra. Säkrare arbetsmiljöer, bättre leverantörskontroller och utbildning innebär förstås kostnader. Men det gör även hög personalomsättning, strejker, produktionsstopp, juridiska tvister och skadat förtroende. I slutändan handlar det om hur bolaget bygger en robust och konkurrenskraftig verksamhet.”

Filip, hur ser du på det som förvaltare?

“För mig är frågan vad det betyder för bolagets långsiktiga förutsättningar. Om brister inom arbetsrätt kan leda till produktionsstörningar, problem med kompetensförsörjning eller svagare leverantörskedjor är det relevant för investeringsanalysen. Vi vill förstå hela bilden av både möjligheter och risker.”

Vad händer när ni hittar problem?

Ett förstärkt fokus på arbetsrätt innebär inte att ett bolag automatiskt väljs bort när en kontrovers identifieras.

Processen börjar med att potentiella risker identifieras. Därefter kan en fördjupad analys göras och frågan tas vidare till Lannebos investeringsforum. Ett nästa steg kan vara en påverkansdialog med bolaget, med tydliga mål och uppföljning. Om utvecklingen inte är tillräcklig finns möjlighet att eskalera och i sista hand exkludera bolaget.

Hanna, varför väljer ni dialog framför att direkt välja bort ett bolag?

“Som investerare har vi möjlighet att försöka påverka. Om vi identifierar ett problem vill vi förstå hur bolaget ser på frågan, vilka åtgärder som vidtas och om det finns en trovärdig vilja att hantera den. Dialogen behöver ha tydliga mål och följas upp. Ser vi inte tillräckliga framsteg måste vi också kunna gå vidare.”

Filip, kan du investera i ett bolag trots att det finns en arbetsrättslig kontrovers?

“Det beror på vad som har hänt och hur bolaget hanterar situationen. Att det finns en kontrovers behöver inte automatiskt innebära att bolaget är en dålig investering. Men vi behöver förstå risken och bedöma hur ledningen agerar. Om vi inte ser en trovärdig väg framåt kan slutsatsen bli att vi inte ska vara ägare.”

Kan analysen leda till bättre investeringsbeslut?

Arbetsrättsanalysen är därmed inte tänkt att ligga vid sidan av den traditionella bolagsanalysen. Ambitionen är att den ska bidra till en mer heltäckande bild av bolagets långsiktiga förutsättningar.

Filip, kan den här analysen faktiskt göra dig till en bättre investerare?

“Det är ambitionen. Som förvaltare försöker vi förstå vad som gör att ett bolag kan skapa värde över lång tid och vilka risker som kan förändra det. Hur ett företag hanterar sina medarbetare, leverantörer och andra intressenter kan ge oss ytterligare information om bland annat företagskultur, ledarskap och operativa risker.”

Hanna pekar på att analysen inte bara behöver handla om att identifiera problem.

Kan ett bra arbete med arbetsrätt också vara en konkurrensfördel?

“Absolut. Förmågan att attrahera och behålla kompetens, undvika konflikter och bygga robusta leverantörskedjor kan vara viktiga konkurrensfördelar. Därför blir det för snävt att bara analysera arbetsrätt för att hitta problem. Analysen kan också bidra till förståelsen av kvaliteten i ett bolag.”

“Man ska inte behöva välja”

För Filip Boman är Lannebo Världen i grunden fortfarande en global aktiefond. Förvaltarnas uppgift är att hitta bolag som de bedömer har goda förutsättningar att skapa långsiktigt värde.

Vad vill du framför allt att en investerare ska förstå om Lannebo Världen?

“Att det är en aktivt förvaltad globalfond där vi söker attraktiva långsiktiga investeringar genom fundamental bolagsanalys. Det förstärkta fokuset på arbetsrätt ger oss ytterligare ett perspektiv på bolagen och deras risker och möjligheter.”

Behöver en investerare välja mellan global aktieexponering och nordiska ägarprinciper?

“Vår ambition med Lannebo Världen är att man inte ska behöva göra det.”